Sökresultat:
1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 55 av 111
Reducerad kapitalbindning i lager för ettsÀsongsbetonat sortiment genom anpassadlagerstyrning : En studie baserad pÄ Sto Scandinavia AB:s centrallager i Linköping
Sto Scandinavia AB Àr ett dotterbolag till Sto AG som Àr ett av de marknadsledande företagen inomtillverkning och försÀljning av byggprodukter i form av exempelvis golv och vÀggar. Sto ScandinaviaAB har Àven de viss tillverkning men den huvudsakliga verksamheten Àr att marknadsföra och sÀljaprodukter till byggindustrin. För att kunna leverera sina produkter till kunderna inom önskattidsfönster har Sto Scandinavia fem centrallager pÄ olika platser i Norden.Att ha produkter i lager Àr en förutsÀttning för att kunna uppnÄ tillrÀcklig servicenivÄ mot kunderna,men det medför ocksÄ att kapital binds upp som istÀllet kunde investerats i verksamheten ellerplacerats nÄgon annanstans och gett avkastning. DÄ Sto Scandinavia AB i dagslÀget har varor i lagertill ett vÀrde av ca 37 miljoner kronor fördelat pÄ ca 4000 artikelnummer medför det att lagerstyrningÀr en aspekt av stor vikt.En faktor som försvÄrar lagerstyrningen Àr att Sto Scandinavia AB:s produkter anvÀnds tillbyggprojekt som framför allt bedrivs sommartid. För att kunna tillgodose efterfrÄgan Àven underhögsÀsong mÄste lager byggas upp inför sommaren.
Möjligheternas land : En undersökning om vad som motiverar studenter frÄn icke-akademiska förhÄllanden att sjÀlva söka utbildning pÄ högre nivÄ
Women all over the world have been victims for oppression during a long period of time. One main thing they were excluded from was the possibility to educate themselves. Fortunately, the situation is different today and studies shows that there are more women applying for higher-education than men, at least in Sweden. What motivates them is unknown, but according to the sociologist Pierre Bourdieu, it is always something in one?s social environment.The aim of this thesis was to examine how five female students have been motivated to apply for university and college educations, despite the fact that they are from non-academic families.
Basel II : ? risk för minskat smÄ- och nyföretagande samt bolÄneboom?
Den 1 januari 2007 införs nya kapitaltÀckningsregler, Basel II. De nya reglerna innebÀr bland annat att banker ska anvÀnda mer finjusterade metoder för att mÀta kreditrisk. Detta skulle kunna fÄ effekter för bankernas kreditbedömning och dÀrmed ocksÄ för deras kunder. Vi vill i denna uppsats utreda om bankernas kreditbedömning kommer att förÀndras till följd av Basel II och vilken inverkan en förÀndring skulle ha pÄ utlÄningen till smÄ och nystartade företag samt till bolÄnekunder. Studiens teoriavsnitt grundas pÄ tryckta och elektroniska kÀllor och utgörs av valda delar ur nuvarande regelverk Basel I, kommande regelverk Basel II samt kortfattad kreditbedömningsteori.
FastighetsmÀklarföretag med olika förutsÀttningar
FastighetsmÀklarbranschen har haft en kraftig utveckling de senaste Ären och det har medfört att allt fler vÀljer att utbilda sig till fastighetsmÀklare. Idag finns det hela 5908st registrerade fastighetsmÀklare och branschens omsÀttning var under Är 2005 hela 6.1 miljarder. Inom branschen finns en rad olika företag, bÄde stora som smÄ och vissa har en speciell nisch.Hemonline Àr ett av dessa företag och Àr relativt nystartat. Dess VD Lars Engelbert anser att fastighetsmÀklarnas arvode Àr alldeles för högt. Med stor erfarenhet av branschen tog Lars Engelbert fram affÀrsidén att erbjuda kunden ett fast pris pÄ 18 000 kr oavsett storlek pÄ objektet.
Kapitalstruktur och immateriella tillgÄngar: en studie av
svenska börsnoterade IT-företag
Med företagets kapitalstruktur avses den mix av eget kapital och skulder som anvÀnds för att finansiera företagets tillgÄngar. En faktor som anses pÄverka valet av kapitalstruktur Àr den typ av tillgÄngar som företaget har. En hög andel immateriella tillgÄngar Àr förknippade med en lÀgre skuldsÀttningsgrad. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan andelen bokförda immateriella tillgÄngar och skuldsÀttningsgraden hos svenska börsnoterade företag i IT-branschen. Ett delsyfte Àr undersöka om det finns nÄgot samband mellan affÀrsrisken samt företagens storlek och skuldsÀttningsgraden.
Socialt kapital genom Föreningsengagemang? : Föreningsengagemanget betydelse för det sociala kapitalet
This study examines the connection between social capital and involvement within voluntary associations; involvement is defined either as being a member in an association or a member who has some kind of assignment in an association. The study also examines if there is a difference between two social economic groups regarding the attainment and transformation of social capital through being involved in a voluntary association.Social capital is defined as social trust and the willingness of collective action.The result of the research shows there is a slight connection between the involvement in voluntary associations and social capital. It shows that people who are members of a voluntary association often have higher social capital than those who are not members of any voluntary association at all. The study also shows that there is a difference in attainment of social capital between those who have some kind of assignment in a voluntary association and general members.When studying social capital and involvement in voluntary associations it is also of interest to take social class into the analysis, because the study shows that people with a lower education had increased social capital when they were members in an association compared to the members with a higher education..
Tidlöst ledarskap, finns det? : En uppsats om ledarskapets universella gÄta
Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.
Dynamiska strategier ? Nischbankers etablering pÄ svenska bankmarknaden
I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.
Den fula ankungen : En undrsökning om torghandelns vara i Stockholm 1990 - 2014
Underso?kningens huvudfra?ga a?r hur den ura?ldriga torghandeln kan fortsa?tta existera i det svenska samha?llet da?r logik, ordning och va?lsta?nd ofta ga?r pa? tva?rs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umba?randen. Oordning och informellt a?r tva? nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, uto?vare, materialitet, fo?resta?llningar och plats samverkar o?ver tid i en sta?ndig fo?ra?ndring av handeln.
Regelverket Basel : ĂvergĂ„ngen frĂ„n Basel II till Basel III utifrĂ„n bankernas perspektiv
Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crisesPurpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus.Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen.
Konsten att presentera en dold tillga?ng : En studie om fo?retags rapportering av humankapital
Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.
Humankapitalet - den gömda skatten pÄ kunskapsföretaget, faktiskt!
I dag diskuteras det mycket kring personalens vÀrde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag dÀr personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgÄngen. Redovisningen av det sÄ kallade humankapitaletskiljer sig mycket Ät mellan olika företag.Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur vanligt det Àr att börsnoterade ITkonsultföretagredovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen, utöver detsom mÄste redovisas enligt lag. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka nyckeltaleller annan information, som mest anvÀnds vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att redovisa sitt humankapital pÄ dethÀr sÀttet i Ärsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkÀt. IenkÀtundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har Àven kompletterat enkÀtundersökningenmed att granska kunskapsföretagens Ärsredovisningar.Studien visar att det Àr vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag redovisarsitt humankapital.
Flerkulturella InstrumentallÀrare : En studie om den flerkulturella bakgrundens betydelse för tre utlandsfödda instrumentallÀrares yrkesutövning
Denna uppsats handlar om lÀrare som har kommit till Sverige i vuxen Älder, utbildat sig hÀr och Àr yrkesverksamma instrumentallÀrare i musik- och kulturskolor. Uppsatsens syfte Àr att utforska den flerkulturella erfarenhetens betydelse för utlandsfödda instrumentallÀrares yrkesutövande. Invandrare som kommit till Sverige lÀmnar sina hemlÀnder bakom sig. En del av det som de tar med sig frÄn sin uppvÀxt i hemlandet, t.ex. sprÄk, utbildning osv.
Materialanskaffning av emballage pÄ Scania
Ăr lager en belastning eller en tillgĂ„ng? Tidigare var det ett sĂ€tt att ha bra leveransservice. Idag ser man lager som ett bundet kapital man vill minimera. ScaniaCV AB bildades Ă„r 1900 och började tillverka cyklar. Idag Ă€r Scania en global tillverkare av tunga lastbilar, bussar samt industriella och marina motorer.
Giltigheten av ?asymmetriska? eller ensidiga prorogationsavtal inom ramen för EU:s Brysselinstrument
Antag att tvÄ parter i tvÄ olika EU-stater gör affÀrer med varandra. En bank med sÀte i Frankrike ingÄr ett avtal rörande förvaltning av kapital Ät en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten vÀcker talan. DÀrutöver anges i avtalet att banken ska behÄlla sin rÀtt att vÀcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har dÀrmed ingÄtt ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.