Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 51 av 111

Öppenhet och kostnad för eget kapital: En studie pĂ„ den svenska marknaden

Previous research has discussed how voluntary disclosure relates to the cost of equity capital. Theories of estimation risk support a negative association between disclosure and cost of equity capital, as empirically documented by Botosan (1997) among others. In this Bachelor thesis we investigate whether such a relationship exists on the Swedish capital market. Using the CAPM to estimate the cost of equity capital and a disclosure index based on Aktiespararen?s annual evaluation of corporate disclosure, we test a model where disclosure explains cost of equity capital.

Faktorer som orsakar misslyckade data warehousingprojekt

Eftersom sÄ mÄnga organisationer och företag anvÀnder sig av data warehouses idag kan inte innehavet av data warehouses rÀknas som ett strategiskt övertag, utan en strategisk nödvÀndighet för företagen eller organisationerna. Att införa ett data warehouse krÀver dock stort engagemang frÄn alla inblandade i projektet och ett misslyckande kostar företaget mycket resurser och kapital.Detta arbete undersöker vilka faktorer som frÀmst bidrar till att ett data warehousingprojekt misslyckas. En litteraturstudie genomförs dÀr misslyckade fall samt litteratur som beskriver författares generella uppfattningar angÄende faktorer med potentiell risk att orsaka ett misslyckat data warehousingprojekt undersöks. Undersökningen leder fram till en lista med faktorer som anses ha stor potential att orsaka ett misslyckande. Att identifera dessa faktorer bidrar till att organisationer och företag fÄr möjligheten att i ett tidigt skede av projektet förhindra att dessa uppstÄr, vilket kan spara stora ekonomiska resurser..

Ridsport som fenomen för integration: En kvalitativ studie om integration

Syftet med den hÀr C-uppsatsen Àr att beskriva ridsporten som fenomen för integration, att fÄ klarhet i hur integration av invandrare kan fungera inom och genom ridsporten. Jag kommer att studera tvÄ stycken projekt som bedrivits i Norrbotten dÀr man anvÀnt sig av ridsporten för att försöka uppnÄ ökad integration. Jag har anvÀnt mig av tvÄ stycken frÄgestÀllningar; Hur fungerar integration genom ridsport? Vilka effekter upplever de ansvariga för integrationsprojekten? I Sverige har under Ärtionden integrationspolitiken varit ett hett Àmne inom politiken. En vÀl fungerande integration förutsÀtter deltagande och delaktighet inom skolan, pÄ arbetsmarknaden, i föreningslivet och Àven i det politiska systemet.

En studie om fÄmansföretag och dess utdelning : ? Hur pÄverkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?

Uppsatsens titel: En studie om fĂ„mansföretag och dess utdelning? Hur pĂ„verkar 3:12 reglerna företagens utdelningsbeslut?Slutdatum: 2008-06-02Ämne/Kurs: Företagsekonomi C, Kanditatuppsats i redovisningFörfattare: Annu Bhaskar & Daniel TeglundHandledare: Curt ScheutzNyckelord: FĂ„mansaktiebolag, 3:12-reglerna, utdelning, revisionsplikt.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur Ă€gare till fĂ„mansföretag resonerar vid utdelning.Delsyfte: Vilka faktorer pĂ„verkar fĂ„mansföretagen och vad de mĂ„ste ta hĂ€nsyn till.Metod: Kvalitativ och kvantitativ metod.Empiri: Fallstudie pĂ„ fem fĂ„mansföretag och kvantitativ undersökning pĂ„ 50 stycken fĂ„mansföretag.Slutsats: Det viktigaste resonemanget för fĂ„mansföretagare vid utdelning Ă€r att det ska finnas tillrĂ€ckligt med kapital i företaget för att de skall kunna fortsĂ€tta sin verksamhet. NĂ„got som var vĂ€ldigt viktigt för fĂ„mansĂ€garna var att inte överskrida 3:12-reglernas grĂ€nsbelopp, för att undvika att en del av utdelningen beskattas som inkomst av tjĂ€nst.Revisorn Ă€r Ă€ven en faktor som pĂ„verkar storleken pĂ„ utdelningarna. Utdelningarna har blivit större sedan de nya 3:12-reglerna infördes Ă„r 2006..

Kunskapsbegreppet i konstnÀrlig utbildning i svensk gymnasieskola Ett samtidsperspektiv

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Företagens underlÄtelse att göra nedskrivningar - Trots indikation pÄ nedskrivningsbehov av immateriella enligt IAS 36

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera de faktorer som ligger till grund för företagens underlÄtelse att göra nedskrivningar trots extern indikation pÄ nedskrivningsbehov. Undersökningsansats Àr induktiv. Metoden för undersökningen Àr en fallstudie genom en dokumentstudie och e-post intervjuer. Data i datainsamlingen Àr av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. UtifrÄn analysen av det empiriska resultatet görs det försök att förklara agentteorin, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

Orsaker till bolagiseringar inom lantmannasektorn : fallen IAWS, Raisio, Saskatchewan Wheat Pool, BayWa och CHS

Under de senaste decennierna har mÄnga traditionella kooperativa föreningar runt om i vÀrlden genomgÄtt stora förÀndringar. Vissa har Àndrat sina organisationsstrukturer, vilket innebÀr att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt Àgande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats frÄn sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och pÄ sÄ sÀtt blivit en hybridkooperation. MarknadsförÀndringar, sÄsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förÀdlingsgrad. FörÀdling av produkter krÀver stora investeringar, vilket krÀver kapital.

Bonussystem : Sambandet mellan Sambandet mellan EVA och ersÀttning till företagsledare i börsnoterade bolag

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan företags vÀrdeskapande och nivÄ pÄ ersÀttning till VD.Metod: Den metod som anvÀnds i denna studie Àr deduktiv, dÄ undersökningsmaterialet till störst del bestÄr av Ärsredovisningar. UtifrÄn Ärsredovisningarna berÀknas ett specifikt EVA-vÀrde för varje företag.Resultat/Slutsats: Av jÀmförelsen mellan EVA/Sysselsatt kapital och en VD:s totala ersÀttning kan inget direkt samband pÄvisas. En anledning till detta torde vara att modellen stÀller höga krav pÄ vÀrdeskapande. Detta medför möjligen att företagen anvÀnder andra system för utvÀrdering av ersÀttningsnivÄer, exempelvis utvecklingen av börskursen.Studien kompletteras med en jÀmförelse av ersÀttningsnivÄ och börsvÀrde. Resultaten av denna granskning Àr att samband mellan de bÄda kan bevisas.

SmÄföretagare : Hur Àr det att starta ett företag inom klÀdbranschen?

Under de senaste Ären har utvecklingen gÄtt snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det Àr framförallt de stora kedjorna som har vÀxt. Detta innebÀr att det Àr ett fÄtal klÀdjÀttar som innehar en stor andel av marknaden och de smÄ oberoende butikerna fÄr allt svÄrare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klÀdkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har ocksÄ fördelar nÀr det kommer till marknadsföring och lokalisering pÄ grund av deras större kapital. VÄrt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur det Àr att starta ett företag inom klÀdbranschen. Vad som krÀvs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen.

Kapitalskyddet i aktiebolag - sÀrskilt om lÄneförbudet

I ABL 21 kap. finns tvÄ typer av lÄneförbud, det generella lÄneförbudet eller det sÄ kallade nÀrstÄendelÄneförbudet, och förvÀrvslÄneförbudet eller det sÄ kallade sÀrskilda lÄneförbudet. Syftet med det generella förbudet Àr huvudsakligen att förhindra kringgÄende av skattelagstiftningen och dÄ frÀmst lÄn som personer i ett aktiebolags nÀrhet tar för privat konsumtion. Till detta förbud Àr stadgat en rad undantag som till sin natur typiskt sett inte innebÀr nÄgon risk för skatteflykt. Lagstiftaren har dock inte tÀnkt pÄ riskerna för borgenÀrskollektivet i dessa situationer, utan fokus ligger pÄ riskerna för skatteflykt, vilket har kritiserats i doktrinen. Motivet för förvÀrvslÄneförbudet Àr istÀllet att skydda borgenÀrskollektivet, det finns inget skatterÀttsligt behov av skydd i dessa situationer.

AffÀrsÀnglars identifiering av investeringsobjekt: identifikationsprocess och sökvÀgar

AffÀrsÀnglar Àr ett relativt nytt begrepp pÄ dagens riskkapitalmarknad. AffÀrsÀnglar Àr privatpersoner som investerar kapital i nystartade tillvÀxtföretag och tar aktiv del i verksamheten. Det finns relativt lite beskrivet om hur affÀrsÀnglar identifierar sina investeringsobjekt eftersom detta Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur affÀrsÀnglar kan identifiera sina investeringsobjekt, vilka sökvÀgar som kan vara viktiga för dem samt varför dessa sökvÀgar Àr viktiga. För att undersöka detta genomfördes fallstudier dÀr tre affÀrsÀnglar intervjuades via telefon.

LÀsning - en nutida klassfrÄga? : En studie av sex svensklÀrarstudenters lÀsvanor ur ett sociologiskt perspektiv

The aim of this Master?s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent.Pierre Bourdieu?s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent.

IntrÀdeshinder pÄ eftermarknaden

Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt.

De svenska hushÄllens skuldsÀttning och bankernas kapital. En beskrivande studie.

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger anvÀnder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det Àr betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom att skicka ut enkÀter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fÄtt en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lÀrande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det gÄr att anvÀnda vardagsmatematik i mÄnga olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, Àr exempel pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av vardagsmatematiken.

Finansiering av svensk filmproduktion : En studie om kommersialitet och konstnÀrligt skapande

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd frÄn Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas hÀrifrÄn utgör oftast en förutsÀttning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebÀra att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion Àr följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma frÄn en mÀngd olika instanser och aktörer bÄde inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiÀrer kan dock innebÀra att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehÄll och budskap, vilket kan komma att ifrÄgasÀtta filmskaparens konstnÀrliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av bÄde vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i frÄga. Den visar Àven vad nÄgra av svensk films olika aktörer, sÄsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnÀrligt skapande samt om det Àr tvÄ faktorer som gÄr att förena..

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->