Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 32 av 111

OÄterkalleliga fullmakter : SÀrskilt vid begagnande av röstrÀttsfullmakt pÄ aktiebolagsstÀmma samt förhÄllandet till 7 kap. 3 § aktiebolagslagen

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

FörÀldrar och skola - en utmanande relation : Problembeskrivningar utifrÄn ett förÀldraperspektiv

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Hur resonerar smÄföretag med hög tillvÀxt kring sin kapitalanskaffning?: en fallstudie med fyra smÄföretag i LuleÄregionen

I Sverige har det under en lÀngre tid varit ett varierat kapitalutbud för smÄföretag. Dessa företag har olika förutsÀttningar nÀr de ska vÀlja finansieringsform. SmÄföretagare vill ofta i största mÄn behÄlla kontrollen över sitt företag och dÀrför Àr det viktigt för dessa företag att vÀlja den typ av finansiering som gör att företaget bibehÄller sjÀlvstÀndigheten. SmÄföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna vÀxa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel rÀcker sÀllan till investeringar och det kan krÀvas extern finansiering, dock har smÄföretag ofta svÄrt att bli beviljade banklÄn eftersom att de har för lite att lÀmna som sÀkerhet.

"Jag vill göra allt!" - En kvalitativ studie om en grupp högskolestudenters val att utbilda sig.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har vÀxt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I BorÄs dÀr vi har genomfört vÄr undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % frÄn 2008 till 2009 och detta Àr den största ökningen de senaste fem Ären. Trots denna ökning Àr studenter till lÄgutbildade förÀldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen pÄverkas av förÀldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgÄng i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgÄngspunkter Àr syftet med vÄr studie att fÄ en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig pÄ högre nivÄ.

BerÀkning av rÀntebaserade avkastningskrav: I teori och praktik

Studien syftar till att beskriva och analysera svenska företags metoder för att berÀkna sina rÀntebaserade avkastningskrav för verksamhet, investeringar och produkter. Resultatet visar att det i praktiken anvÀnds sofistikerade metoder för att berÀkna rÀntebaserade avkastningskrav. Dessa har störst genomslagskraft pÄ investeringsomrÄdet medan redovisningsbaserade rÀntabilitetsmÄtt dominerar pÄ verksamhetsomrÄdet. RÀntebaserad styrning pÄ produktomrÄdet anses generellt vara irrelevant..

Basel II - does it matter?

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

En studie av begreppet samma eller likartad verksamhet : Ur ett neutralitetsperspektiv

För att förhindra att delÀgare i fÄmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestÀmmanderÀtten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte Àr att neutralisera be-skattningen mellan delÀgare i fÄmansföretag och delÀgare i andra bolag. Om en delÀgare eller nÀrstÄende Àr aktiv i betydande omfattning i ett fÄmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delÀgaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till grÀnsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet Àr inte nÀrmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslÄs att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer dÀr hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Basel II, hur ska det gÄ? : En studie kring hur implementeringen av Basel II kan tÀnkas pÄverka den finansiella riskbedömningen av fastighetsbolag

Banker Àr skyldiga enligt lag att hÄlla en andel kapital mot utestÄende risker. För att minimera kreditrisken pÄ en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fÄtt en mer framtrÀdande roll. Detta för att hÄlla riskerna inom rimliga grÀnser. GÀllande kapitaltÀckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfÀlligt med avseende pÄ faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvÀrdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden pÄ affÀren.

En studie av CCCTB-förslaget : I belysning av svenska grÀnsöverskridande koncern regler

Denna studie Àmnar kartlÀgga fysisk aktivitet pÄ tre gymnasieskolor i UppsalaomrÄdet och förstÄ samband mellan barn och ungdomars fysiska aktivitet kopplat till socialt kapital med en sociologisk utgÄngspunkt. Barn och ungdomars idrottande har förÀndrats över tid dÀr allt fler barn och ungdomar i nulÀget Àr mer fysiskt inaktiva Àn tidigare. Vilka barn och ungdomar som blir fysiskt aktiva eller inaktiva beror till stor del pÄ vilket eller vilka sociala fack man placeras in i genom sin bakgrund och de socioekonomiska förutsÀttningar man har. FörÀldrars utbildning, yrkesposition och idrottsliga bakgrund Àr nÄgot som pÄverkar barn och ungdomars instÀllning till idrottandet.  Denna studie innefattar en enkÀtundersökning med 185 enkÀter pÄ Celsiusskolan, Fyrisskolan och Lundellska skolan, tre centrala skolor i UppsalaomrÄdet. EnkÀtundersökningen anvÀndes för att skapa en uppfattning om vad gymnasieungdomar gör pÄ sin fritid, hur mÄnga som Àr fysiskt aktiva samt att se hur de utvalda faktorerna; förÀldrars utbildning, förÀldrars sociala position samt förÀldrars trÀningsvanor pÄverkar och pÄverkat dem att vara fysiskt aktiva eller inaktiva.Trots att Celsiusskolan, som Àr ett idrottsgymnasium, generellt har de mest fysiskt aktiva eleverna visade det sig Àven pÄ de övriga tvÄ skolorna att eleverna generellt sett Àr fysisk aktiva.

"Det Àr inte sÄ mycket prat om utbildning": En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av studieavhopp

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

I goda grannars lag : en studie av tvÄ fotbollsföreningars organisation och relationer

I denna uppsats studeras tvÄ fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-Ärsperioden haft vÀldigt olika utveckling vad gÀller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen anvÀnds Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fÀlt, habitus och agent samt Webers teorier kring tjÀnstemÀn och byrÄkrati. FrÄgestÀllningarna Àr "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de bÄda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

Upprepade interna aktieöverlÄtelser vid generationsskiften av fÄmansföretag : En tolkning av skatteflyktslagen

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

Incitament bakom rapportering av intellektuellt kapital: En kategoribaserad analys av Ärsredovisningar frÄn Ätta IT-företag

Syftet med denna studie Àr uppdelat i tvÄ aspekter. För det första avser vi bidra till kunskapsutveckling genom att observera och presentera vilka incitament som kan finnas bakom kommunicerande av intellektuellt kapital (IK) utifrÄn IT-företags rapportering av IK genom Ärsredovisningen. För det andra avser vi att genom vÄr studie ge ett metodbidrag till forskningen pÄ IK-omrÄdet genom att visa hur kategorisering med hjÀlp av ett flerdimensionellt analysverktyg kan anvÀndas, tillsammans med olika teoretiska perspektiv, för att analysera hur incitament för rapportering av IK reflekteras i IT-företags Ärsredovisningar.Studien har utförts genom att empiriskt material frÄn Ärsredovisningar har kategoriserats utifrÄn en nyskapad modell bestÄende av fyra huvudkategorier med vardera fyra underkategorier. Modellen Àr starkt influerad av Sveiby (1997) och Meritum Project (2002) men utgörs totalt sett av en syntes av ett antal olika modeller och teorier frÄn forskare inom IK-omrÄdet, med vissa externa influenser. Det kategoriserade empiriska materialet har sedan analyserats utifrÄn fyra teoretiska analysperspektiv.

Avdragsförbudet för valutakursförluster pÄ nÀringsbetingade andelar i 25 a kap. 5 § IL : I strid med etableringsfriheten och den fria rörligheten för kaptial?

En valutakursförlust som uppstÄr till följd av att ett bolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag Àr enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det rÄder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster pÄ nÀringsbetingade andelar i utlÀndska dotterbolag strider mot EU-rÀttens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstÄr pÄ grund av att det inte Àr tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt sÀrbehandlar en grÀnsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda Àn vad motsvarande inhemska situation utsÀtts för.

Faktorer som kan ha samband med företags lönsamhet : En empirisk studie pÄ de 20 största bolagen pÄ Stockholmsbörsen

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera om det finns nÄgot samband mellan företags lönsamhet och dess kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebÀr att en empirisk studie kommer att ske pÄ soliditet, omsÀttning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns nÄgot samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare Àr syftet Àven att undersöka om det kan finnas nÄgot samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse pÄ rÀntabilitet.Metod: Undersökningen Àr en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder sÄsom regressionsanalys och korrelationsberÀkning.Teori: Uppsatsen har utgÄtt frÄn teorier gÀllande kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som anvÀnds frÄn dessa teorier Àr soliditet respektive rÀntabilitet pÄ eget kapital.Empiri: Data frÄn de 20 största börsnoterade företagen pÄ Stockholmsbörsen har samlats in frÄn företagens Ärsredovisningar 2003-2007.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->