Sökresultat:
1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 26 av 111
Strategiska val för talangtillgÄng -och dess pÄverkan pÄ det intellektuella kapitalet
Syfet Àr att belysa hur det intellektuella kapitalet pÄverkas av företags olika metoder nÀr de knyter till sig kunskap geonom tillskott av talanger, bÀttre allokering av talangerna eller lÄter leverantör tillhandahÄlla talangerna. Metoden bestÄr av 2 fysiska och 6 telefonintervjuer med personer som har god insikt i respektive organisations personalpolitik. Företagen befinner sig inte i samma bransch men har den gemensamma nÀmnaren att vara humankapitalintensiva. Uppsatsen Àr baserad pÄ en abduktiv forskningsprocess som till grunden Àr explorativ dÄ belysandet utav talangtillgÄngen inte varit given frÄn början. Uppsatsens slutsatser utgörs av en förklaring till hur IK pÄverkas av företags metoder nÀr de knyter till sig kunskap.
Betydelsen av etnicitet och partitillhörighet för riksdagsledamöternas intresse kring integrationspolitiken
Tidigare forskning om riksdagsledamöternas politiska intressen har pekat pÄ partitillhörighetens betydelse för den enskilda riksdagsledamotens individuella intressen och möjlighet att uttrycka dem i interpellationer och motioner. Sociologisk forskning visar samtidigt att en social kategori som etnicitet kan ha betydelse bÄde för individers identitet och för individers politiska intressen.I denna uppsats undersöks om riksdagsledamöter med utlÀndsk bakgrund har ett större intresse för integrations- och invandringsfrÄgor Àn riksdagsledamöter utan utlÀndsk bakgrund och om ett sÄdant eventuellt samband försvinner dÄ man kontrollerar för partitillhörighet. Antagandena grundas i Bourdieus teori om etnicitet som ett kulturellt kapital samt Balibars och Wallersteins teori om etnicitet som en kulturell gemenskap. Undersökningen har Àven ett maktkritiskt perspektiv, dÀr etnicitet ur ett intersektionalitetsperspektiv betonar maktstrukturers begrÀnsningar för individens intressen och handlingsmöjligheter.En enkÀt skickades ut till samtliga riksdagsledmöter dÀr de kunde skatta hur mycket de interpellerat och motionerat om invandrings- och flyktingfrÄgor under sin tid i riksdagen. Drygt 40 % av enkÀterna besvarades.Analysen av enkÀtundersökningen visar att riksdagledamöterna med utlÀndsk bakgrund totalt sett har ett större intresse för att motionera och interpellera om invandrings- och flyktingpolitik.
HUR AP-KONVERTIBELN FUNGERAR I FĂRHĂ LLANDE TILL MEZZANINE OCH SĂLJARREVERS
SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur AP-konvertibeln, mezzanine och sÀljarrevers fungerar i praktiken samt i förhÄllande till varandra. Det Àr Àven att skapa ett beslutsunderlag för förvÀrvaren och banken vid val av mellanfinansiering i samband med ett företagsförvÀrv. Intentionen Àr att bidra med en skriftlig jÀmförelse som kan vara till anvÀndning för finansiÀrer av mellanfinansiering. PROBLEM: NÀr ett företagsförvÀrv ska genomföras uppkommer ett problem för köparen gÀllande hur förvÀrvet ska finansieras. Ett företagsförvÀrv Àr i allmÀnhet kapitalkrÀvande och det Àr dÀrför vanligtvis inte tillrÀckligt med den finansiering som tillhandahÄllas frÄn investerare av eget kapital.
EldsjÀlen som brann upp : en studie om Leaders betydelse för landsbygdsutveckling i Region syd
Denna uppsats bygger pÄ en utvÀrdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och SkÄne lÀn, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. UtvÀrderingen var bestÀlld av leaderomrÄdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att anvÀnda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader Àr ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, dÀr underifrÄnperspektivet beaktas.
Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektÀgarna Àr överlag mycket nöjda med arbetssÀttet som Leader innebÀr. Leaders viktigaste resultat Àr kvalitativa mervÀrden av typen engagemang, stÀrkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa vÀrden Àr svÄra att sÀtta ett ekonomiskt vÀrde pÄ och det behövs dÀrför nya system för att hÀvda dessa vÀrden i slutrapporterna, likvÀl som ekonomiska vÀrden.
Genom att belysa dessa vÀrden och framhÄlla den nytta dessa gör, som till exempel sÀnka ohÀlsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderomrÄdet, skulle vÀrdena fÄ högre stÀllning nÀr man berÀknar vad leaderarbetet tillfört.
Beskattning av carried interest : En analys av Nordic Capital-fallet
Det har pÄ senare tid uppstÄtt en diskussion angÄende det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gÀller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat pÄ vilket inkomstslag carried interest Àr hÀnförligt till samt vem som Àr skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest Àr en prestationsbaserad ersÀttning och dÀrför ska beskattas som en tjÀnsteinkomst.
Var gÄr grÀnsen i en demokrati?
Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.
IAS 40 : Skillnader i fastighetsbolagens redovisningar efter implementeringen av IAS 40
Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen vÀrdera sina fastigheter till verkligt vÀrde och visa de i sina Ärsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att pÄverka deras eget kapital, resultatrÀkning och balansrÀkning. NÄgra företag kommer att fÄ stora justeringar och andra mindre.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 fÄr pÄ de svenska fastighetsbolagens Ärsredovisningar. Ett del syfte Àr att visa vad skillnaderna i redovisningen beror pÄ.Metod: Vi anvÀnder oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik.
Gymnasieval. En utbildningssociologisk studie
Syfte: Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur elever i Är 9 i vÄr kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om omrÄdet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker Àr viktigast att ta hÀnsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir pÄverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville ocksÄ studera hur de pÄverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn en sociokulturell teori dÀr social samverkan Àr utgÄngspunkten för lÀrande och utveckling (Dysthe, 2003). BÄde social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling dÄ den Àr beroende av vilken typ av miljö vi vÀxer upp och lever i. Relationer till andra mÀnniskor Àr förutsÀttning för förstÄelse och skapande av begrepp och kunskap.
Finansiell bootstrapping: En studie om det sociala och humana kapitalets pÄverkan i företag placerade i smÄ och stora stÀder
För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.
Utdelningar och signaleffekter : En studie om sambandet mellan förÀndring i utdelningsnivÄ och förÀndring i börsvÀrde
Efter en tid av stabila utdelningsnivÄer har ett flertal svenska börsnoterade bolag sÀnkt sina utdelningar under 2009. För att undersöka hur marknaden reagerar pÄ en förÀndring i utdelningsnivÄ kan utdelningars signaleffekter studeras. Syftet med studien Àr att undersöka om det föreligger ett samband mellan ett företags utdelningsnivÄ och dess signaleffekter samt att undersöka eventuella skillnader i förÀndring av utdelningsnivÄ för rÀkenskapsÄren 2007 och 2008. Vidare syftar vi Àven till att undersöka om annan information har en signaleffekt och dÀrför studeras tre kontrollvariabler; rÀntabilitet pÄ eget kapital, skuldsÀttningsgrad och kassaberedskap.Studien utgÄr frÄn teorin om den effektiva marknaden och principal-agentteorin. En kvantitativ metod har anvÀnts för att inhÀmta data frÄn 55 olika bolag frÄn Stockholmsbörsens Large-cap och Mid-cap listor.
EU och det sociala kapitalet : En studie av sambandet mellan socialt kapital och valdeltagande bland EU:s medlemslÀnder
Den 25 maj 2014 valde Sverige, likt resterande medlemslÀnder inom EU, parlamentariker till Europaparlamentet för perioden 2014-2019. Detta val tenderar att engagera lÄngt fÀrre vÀljare Àn nationella parlamentsval trots att det Àr ett av fÄ reella verktyg en vÀljare har att pÄverka EU:s arbete och inriktning. Fenomenet kan exemplifieras med Sverige som i riksdagsvalet 2010 uppnÄdde ett valdeltagande pÄ 84,63% av den röstberÀttigade befolkningen, men i valet till Europaparlamentet 2009 röstade endast 45.3%. Generellt i EU röstar 20 procentenheter fÀrre i valet till Europaparlamentet. I och med valet 2004 föll det sammanlagda valdeltagandet till under 50 % för första gÄngen.I boken ?What?s wrong with the European union & how to fix it? pÄvisar Simon Hix denna problematik och kallar Europaparlaments-valet ett ?second-order election?.
Marknadseffektivitet: en studie om kursförÀndringar kring
kvartalsrapportering för de mest omsatta företagen pÄ
Stockholmsbörsen
Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.
Religiösa organisationer - Arbetsförmedlingens framtida samarbetspartners? En kvalitativ studie av Islamic Center och dess nÀtverk
Uppsatsen Àr en studie av Islamic Center i Malmö och dess nÀtverk och syftar till att förstÄ hur religiösa föreningar pÄverkar förutsÀttningarna för ekonomisk integration. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ intervjuer som huvudkÀlla, sÄvÀl intervjuer med individer pÄ Islamic Center som andra personer som pÄ olika sÀtt arbetar med och har insyn i organisationen. Den har frÀmst baserats pÄ teori kring socialt kapital och nÀtverksbyggande som viktiga förutsÀttningar för ekonomisk integration. De viktigaste slutsatserna med uppsatsen anser vi vara att ideella/idéburna organisationer har nÄgot att bidra med till de offentliga institutioner som skall hjÀlpa folk in i arbetslivet. Samtidigt sÄ mÄste de ideella/idéburna organisationerna sjÀlva vara beredda att anpassa sig till det regelverk som offentliga institutioner lyder under för att kunna fÄ ta del av det arbetet.
SmÄföretagens finansiering vid ökat kapialbehov : -En fallstudie med tre smÄföretag
Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/VÀxjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: SmÄföretagens finansiering vid ökat kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mÄl Àr att fler ska vÄga starta egna företag och att fler företagare ska vÄga satsa för att vÀxa. I Lissabonprogrammet stÄr det att man vill skapa ett europeiskt mervÀrde dÀr smÄ och medelstora företag mÄste fÄ bÀttre tillgÄng till kapital och lÄn sÄ att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att smÄföretag ofta har svÄrt att hitta rÀtt finansieringsform. Syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva hur vÄra undersökta smÄföretag finansierar sitt ökade kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingÄr följande frÄgestÀllningar:?Hur finansierar smÄföretag sitt ökade kapitalbehov???Vilka finansieringssvÄrigheter har smÄföretag i Sverige vid ett ökat kapitalbehov?? AvgrÀnsningar: Vi har undersökt tre svenska smÄföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvÄrigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre smÄföretag. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer bestÄende av en serie öppna frÄgor som bygger pÄ en förutbestÀmd intervjuguide kring vÄrt tema.
Finansiell redovisning : Har redovisningsstandarden IAS 40 ökat vÀrerelevansen av redovisningsinformation vid aktieprissÀttning?
Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.