Sök:

Sökresultat:

1657 Uppsatser om Hälsa och kapital - Sida 19 av 111

Symboliskt kapital : hos ÀmneslÀrare i Malmös grundskolor

This bachelor thesis consists of an analysis of museum environment. In the research, case studies have been done at the, Stockholm based museums, Swedish museum of Natural history?s exhibition Natur i Sverige (Nature in Sweden) and the Nordiska museet?s (Nordic history) exhibition Modemakt (Power of fashion) and learning environment Lekstugan (playhouse). The purpose of the research was to study how cultural heritage is used and developed within the museum pedagogy aimed at children. The research is based on a multimodal approach with focus on learning resources.The research examines the museums focus on children and youngsters, what the goals for this focus looks like on respective museum and how the focus is visible in the actual museums.

Före detta kriminellas egna historier : En narrativ studie om fyra individers vÀg ut ut kriminaliteten med utgÄngspunkten i Bourdieus teori om socialt kapital

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Inre motivation hos arbetssökande : - betydelsen av psykologiskt kapital, inskrivningstid och jobbcoach

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete pÄverkar deras hÀlsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom omrÄdet och som ligger till grund i studien ÀrFörvÀntning- och vÀrdeteorin, MÄlsÀttningsteorin och SjÀlvbestÀmmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid pÄ arbetsförmedling samt tillgÄng till jobbcoach eller inte inverkar pÄ arbetssökandes inre motivation. En enkÀtstudie genomfördes dÀr 154 arbetssökande, 83 mÀn och 70 kvinnor deltog. De fick ta stÀllning till 50 pÄstÄenden gÀllande tron pÄ den egna förmÄgan, hopp, hantering av motgÄng och inre motivation.

Statens KulturrÄd : som en lÀrande organisation - en omöjlighet?

Immateriella tillgĂ„ngar har blivit allt vanligare att investera i, och detta har lett till en stor uppmĂ€rksamhet kring deras redovisning och vĂ€rdering. År 2005 infördes i Sverige IFRS/IAS, internationell redovisningsstandard. Dessa regler Ă€r tĂ€nkta att förĂ€ndra redovisningen till det bĂ€ttre med mĂ„l att ge en sĂ„ korrekt och verklighetsnĂ€ra bild som möjligt. Det som denna uppsats tar upp Ă€r redovisning av bioteknikföretags immateriella tillgĂ„ngar och vilken finansiell pĂ„verkan redovisningsreglerna har genom att rĂ€kna ut företagens lönsamhet. Uppsatsen Ă€r inriktad pĂ„ att forska kring immateriella tillgĂ„ngar och lönsamhet i fyra bioteknikföretag, nĂ€mligen Medivir, Q-Med, Karo Bio och BioGaia dĂ€r en fallstudie har utförts.

Unga tjejers framtidssyn : En studie pÄ yrkes- respektive studieförberedande gymnasieprogram, i Stockholm respektive Avesta, och deras skilda sÀtt att se pÄ sin framtid.

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer pÄ yrkes- respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika orter ser pÄ sin framtid. VÄra forskningsfrÄgor löd: Vilken syn pÄ framtiden har gymnasietjejer pÄ studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader gÄr att skönja i den syn pÄ framtiden som tjejer pÄ studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstÄ dessa eventuella skillnader? Svaret pÄ forskningsfrÄgorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för Àmnet. HÀr har frÀmst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det frÀmst finns skillnader mellan programmen och att det gÄr att förstÄ de hÀr tjejernas olika syn pÄ framtiden genom att titta pÄ deras bakgrund.

Bankernas uppfattningar om Basel II och dess pÄverkan pÄ företagsfinansiering

Under 2000-talet infördes nya kapitaltÀckningsregler (Basel II) för svenska banker för att skapa stabilitet, bÀttre riskhantering och rÀttvisare konkurrens pÄ den internationella markanden. KapitaltÀckning Àr viktigt för att skydda spararnas kapital. Kvoten som banken tÀcker skiftar beroende pÄ vilka risker som hotar banken vid ett givet tillfÀlle. Vid oroliga tider och med ökade risker mÄste bankerna hÄlla inne mer kapital i banken och kan inte lÄna ut det. Under lÄnga hög- och lÄgkonjunkturer befaras reglerna förstÀrka cyklerna eftersom riskerna mÀts med sannolikheter om framtida ekonomiska utsikter.

SmÄ teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfÀllen skapas av smÄ företag. I takt med att studier visar att smÄ företag Àr viktiga för Sveriges ekonomiska tillvÀxt ökar intresset kring smÄ företags problem att erhÄlla externt kapital. En betydande del av de smÄ företagen behöver extern finansiering, men har svÄrt att fÄ finansiering pÄ ett traditionellt sÀtt. Det föreligger dÀrmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiÀrer och företagare, dÀr en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har mÄnga gÄnger förklarats med att företagares val av finansieringskÀllor sker i en hierarkisk preferensordning.

Upplysningar om företags förvaltning av kapital - Vilken förÀndring har de nya kraven i IAS 1 inneburit för de finansiella rapporterna?

Bakgrund och problem: Det synsÀtt som dominerar avseende redovisningen Àrkapitalmarknadsperspektivet, vilket innebÀr att redovisningen ska vara anvÀndbar i synnerhetför dem som ska fatta beslut huruvida de ska köpa, sÀlja eller behÄlla företagets aktier. FrÄn 1januari 2007 ska nya upplysningskrav för kapital tillÀmpas, vilka ska generera bÀttreinformation för investerare och andra anvÀndare av de finansiella rapporterna för bedömningav risk och avkastning. Det finns dock ur företags perspektiv alltid kostnad och nyttoaspekteratt beakta vid informationsutgivningen dÄ upplysningarna kan vÄlla skada förföretaget. Med anledning dÀrav kan det finnas incitament att begrÀnsa upplysningarnaavseende kapital och det kan variera hur olika företag lÀmnar upplysningar.Syfte: Vi vill med studien beskriva förÀndringen i företags upplysningar avseende förvaltningav kapital för rÀkenskapsÄret 2007 i jÀmförelse med rÀkenskapsÄret 2006. Vi vill vidarestudera om det föreligger nÄgon skillnad i företags upplysningar med avseende pÄ företagsstorlek och branschtillhörighetAvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att omfatta företag i sektorerna Industri ochSÀllanköpsvaror och tjÀnster som idag Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen samt har tillÀmpatIFRS de senaste tvÄ rÀkenskapsÄren.

Kan den systematiska riskpremien för ickepublika företag estimeras utifrÄn redovisningsdata? : Ett test av en modifierad AHP-modell

I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjÀlp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrÄn marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom marknadsdata saknas för ickepublika företag mÄste estimering av kostnad eget kapital utföras pÄ annat sÀtt, varpÄ approximativa metoder utvecklats. DÄ inga av dessa metoder fungerar tillfredsstÀllande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan anvÀndas för att utifrÄn redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgÄngspunkt i Cotner & Fletchers (2000) anvÀndande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

Den uppdelade kulturen : AnvÀndningen av kulturreferenser i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

LÀslust, ordförstÄelse och kulturellt kapital: sex barn lÀser Kalle Anka

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

Kapitalrörlighet mellan lÀnder : En jÀmförelse mellan OECD- och LDC-lÀnder

Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

Socialt kapital : Skillnad pÄ stad och landsbygd?

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

K2 - Införandet av nya redovisningsregler för mindre, onoterade företag : PÄ vilket sÀtt kommer införandet av de nya redovisningsreglerna att pÄverka bankernas rutiner vid utlÄning av kapital till berörda företag?

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->