Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Sammanfattning (MB och AA)Distriktssköterskor och sjuksköterskor arbetar med varierande arbetsuppgifter och inom olika verksamheter bland annat med hemsjukvård. Patientens hem blir en arbetsplats, som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter om och upplevelser av arbetsmiljön i kommunaliserad hemsjukvård hos distriktssköterskor/sjuksköterskor med kort respektive lång yrkeserfarenhet. En empirisk studie med deskriptiv design och kvalitativ ansats gjordes. Fem deltagare med kort yrkeserfarenhet intervjuades samt sex deltagare med lång yrkeserfarenhet.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor.Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet.

Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat.

Huvudsyftet med studien var att få en förståelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svårigheter när det gäller att bedöma kandidater på ett likvärdigt sätt. Vidare ville vi ta reda på om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gällande vilka kompetenser som värderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nämligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfället.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan länder och att kulturen påverkar vad som betraktas som normalt beteende på en arbetsplats. Forskning visar också på skillnader i rekryteringspraxis i olika länder.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

Hot och våld på arbetsplatsen är ett fenomen som under de senaste årtiondena lyfts fram av forskning som ett återkommande och påtagligt problem inom den sociala sektorn. Denna studie syftar till att undersöka i vilka situationer anställda inom tvångsvården upplever sig utsatta av sina klienter. Vidare undersöks även vilka konsekvenser denna utsatthet kan medföra för den anställde. För att finna svar på syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Det är den mest passande metoden för att söka svar på syftet utifrån respondenternas perspektiv.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater.

Det som undersöks i denna uppsats är om det förekommer gnäll på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Gnället som mäts på arbetsplatserna är uppdelat i två olika typer av gnäll som involverar allt förekommande gnäll på arbetsplatserna. Det är uppdelat i typ-1 gnäll och typ-2 gnäll. Uppdelningen av gnället är viktigt för att förstå vad gnäll handlar om och även få en bättre förståelse för varför det förekommer överallt.Myten om att gnäll tillhör det kvinnliga könet ger kvinnodominerade yrken dåligt rykte och kan påverka rekryteringsprocessen. Myten kommer från min position som enhetchef på en kvinnodominerad arbetsplats och även från vardagliga samtal med män som arbetar på mansdominerade arbetsplatser.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation.

Det finns stor potential i byggbranschen att förbättra produktionsprocessen på en arbetsplats med hjälp av nya planerings- och modelleringsverktyg. En produktionsteknologi som är särskilt intressant att studera är det platsgjutna betongbyggandet. Här utförs många olika, men sammanhängande, moment tätt på varandra och processen styr mycket av andra processer som följer efter detta skede. Det är därför viktigt att kunna planera och kontrollera byggandet med platsgjuten betong med enkla och effektiva planeringsverktyg. En relativt ny modelleringsteknik som har stor potential att förbättra produktionsprocessen är 4D CAD.

I den här studien har vi utforskat organisationskulturen i ett taxiföretag, och fokuserat på samspelet mellan arbetsrelationer och sociala relationer. En utgångspunkt var erfarenheten hos en av oss, att sociala relationer var framträdande på vissa avdelningar i detta företag. Med hjälp av Asplunds (1987) teori har vi ställt oss frågan: hur ser de sociala relationerna ut på detta företag? Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur sociala relationer och arbetsrelationer samverkar, förutsättningarna för upprätthållandet av sociala relationer och att skapa förståelse för gemenskapens betydelse på den arbetsplats som vi studerat. För att besvara huvudfrågan undersökte vi, utifrån en induktiv ansats och ett socialpsykologiskt perspektiv, hur organisationskulturen kom till uttryck på företaget samt hur de inverkar på relationerna bland personalen.

Syfte: I den nya läroplanen för grundskolan betonas vikten av kommunikation i matematik. Studiens syfte var att ta reda på hur elever upplever nyttan av kommunikation med varandra i matematik. För att pedagoger i skolan ska kunna stödja elever att utveckla förmågan att kommunicera i matematik tror jag att det är viktigt att ta reda på hur deras tankar kring kommunikation och samarbete ser ut. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur elevernas inställning till kommunikation i matematik, elever emellan, ser ut. Teori:Vygotskijs tankar om den proximala utvecklingszonen och kopplingen mellan språk och tanke har påverkat mitt eget arbete som undervisande lärare i matematik.

This study highlights the importance of computer technology and its impact on elder care staff's skills development in the public sector. The government presents the digital agenda within which information and communication technology today is considered to have a potential for sustainability, growth and development. According to the EU Commission, there are several important elements that should be improved to digitize the workplace. Among these are digital literacy, collaboration between agencies and increased investments in research, education and innovation. New technology can be understood in different ways by individuals, some see the computer as something positive and exciting, while others may find it hard to see the opportunities for learning and development.

Syfte: Syftet var att studera hur lärare verksamma inom grundskolans senare år erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar på hermeneutisk forskningsansats och studien är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med åtta lärare yrkesverksamma inom grundskolans senare år.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lärarna variera beroende på arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, där handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillämpar handledning. Studien visar på en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa två handledningsformer skiljs åt i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor påverkan på lärarnas lärande i relation till handledning. Samtliga lärare beskriver att handledning där handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion både i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lärarna ökar.