Sök:

Sökresultat:

1075 Uppsatser om Hälsa och arbetsplats - Sida 61 av 72

Hur gör vi egentligen? : ? En fallstudie om företagskultur

MISA Àr ett företag som i sin dagliga verksamhet erbjuder arbetsinriktad sysselsÀttning för mÀnniskor med funktionshinder. PÄ grund av sin ideologiska bakgrund och sin platta struktur har det vÀxt fram ett intresse av att veta mer om sin organisation. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva och identifiera företagskulturen och ledarskapet för att sedan förstÄ deras relation till varandra. För att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ fallstudie genomförts i form av intervjuer och en litteraturstudie i Àmnet kultur.Teorin har spelat en stor roll för att bÄde förstÄ och rama in företagets kultur. Uppsatsen anvÀnder sig bÄde av klassiker som Weber och den omskrivna kulturteoretikern Schein samt nyare författare inom Àmnena kultur och ledarskap.Studiens resultat gav en omfattande bild av företagets kulturuttryck och vad i företagets agerande och uttalanden som framstÄr som viktiga.

Konsten att fördela bistÄnd

AbstractTitel: Konsten att fördela bistÄnd ? En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen och deras syn pÄ sin arbetssituationFörfattare: Emelie Andersson och Frida OlssonHandledare: Magnus RingNyckelord: BistÄndshandlÀggning, myndighetsutövning, makt, byrÄkratiStudiens syfte Àr att undersöka bistÄndshandlÀggares syn pÄ sin arbetssituation och hur de hanterar press frÄn olika aktörer i samhÀllet samtidigt som de ska följa lagen. För att nÄ uppsatsens syfte har vi utgÄtt frÄn tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.Metoden för studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats dÀr ett hermeneutiskt angreppssÀtt har tillÀmpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju bistÄndshandlÀggare frÄn samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gÄ pÄ djupet och fÄ en inblick i bistÄndshandlÀggarnas personliga uppfattningar och tankesÀtt och utifrÄn detta hitta och förstÄ mönster i handlÀggarnas tankeverksamhet.

IdrottslÀrarens ljudmiljö, Àr det ett problem? : en studie om hur idrottslÀraren upplever sin ljudmiljö i idrottshallen

Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte var att undersöka och belysa idrottslÀrarnas ljudmiljö och hur denna pÄverkar idrottslÀrarnas hÀlsa. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Förekommer det att idrottslÀrare drabbas av bullerrelaterade problem? Vilka bullerrelaterade problem Àr i sÄ fall mest förekommande hos idrottslÀrare? Hur upplever idrottslÀrare ljudmiljön pÄ sina idrottslektioner vad gÀller akustik, ljudnivÄ, bakgrundsbuller och hörselvila?MetodArbetet grundar sig pÄ en kvantitativ webbenkÀt gjord bland idrottslÀrare som arbetar pÄ privata och kommunala grundskolor i Malmö stad och Trelleborgs kommun. EnkÀten skickades ut till ledningen pÄ 80 skolor som ombads att vidarebefordrade enkÀten till skolans idrottslÀrare. Svaren frÄn 40 idrottslÀrare ligger till grund för resultatdelen.ResultatDet resultat som framkom var att mer Àn varannan respondent Äterkommande kÀnner av olika stressreaktioner till följd av ljudmiljön pÄ sin arbetsplats.

Ericsson AB i BorÄs -OrderlÀggning för undantagsprodukter

Palliativ vÄrd och vÄrd i livets slutskede har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 mÀnniskor per Är och av dem dör ca 85 procent pÄ institutioner. VÄrd av svÄrt sjuka och döende förekommer inom all hÀlso- och sjukvÄrd. Palliativ vÄrd - lindrande vÄrd- pÄbörjas dÄ kurativ vÄrd - botande vÄrd - inte lÀngre Àr möjlig. Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

AnvÀndarvillkor pÄ anvÀndarnas villkor? En kvalitativ studie som undersöker ungdomars instÀllning till personlig integritet pÄ sociala medier

Titel: AnvĂ€ndarvillkor pĂ„ anvĂ€ndarnas villkor?Författare: Erla AnderssonUppdragsgivare: Nowa KommunikationKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG) pĂ„ Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 049 (exklusive referenser och bilagor)Syfte: Att undersöka ungdomars instĂ€llning till den personliga integriteten pĂ„ sociala medier.Metod: Kvalitativ fokusgrupp samt kvalitativa samtalsintervjuer med respondenter.Material: Studien baseras pĂ„ sex stycken samtalsintervjuer med ungdomar i Ă„ldrarna 19-24 iGöteborgsomrĂ„det samt en fokusgrupp som utgjorde grunden för de pĂ„följande intervjuerna.Huvudresultat: Studien visar att ungdomar har olika attityder till den personliga integriteten pĂ„sociala medier i olika sammanhang. Överlag anser mĂ„lgruppen att de sjĂ€lva utgör de grundlĂ€ggandeförutsĂ€ttningarna för hur deras personliga integritet hanteras pĂ„ sociala medier. Det ligger ianvĂ€ndarnas egna intresse och ansvar att besluta över vilken personlig information som de vill delamed sig av samt till vem informationen ska delas. Störst försiktighet visas nĂ€r det gĂ€ller publiceringav bilder och arbetsplats eller skola.

Sjuksköterskans upplevelser och vÄrd av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vÄrd

BAKGRUND: Studierna visar att vĂ„ldet har ökat med Ă„ren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohĂ€lsa. Forskningen inom detta fĂ€lt har hittills fokuserat pĂ„ bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under mĂ„nga Ă„r. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vĂ„rda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd kan bidra till att utveckla omvĂ„rdnad anpassad till situationen, i syfte att frĂ€mja hĂ€lsa.SYFTE: Studiens syfte Ă€r att utforska sjuksköterskans omvĂ„rdnad och upplevelse av att vĂ„rda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd.METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier.RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var;sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, grĂ€nssĂ€ttning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support frĂ„n chefer, bemanning, personalsĂ€kerhet, erfarenhet och kommunikationsfĂ€rdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping.SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vĂ„rdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vĂ„rd pĂ„ olika sĂ€tt.

Man kan vÀl inte vara en asket heller! : En studie om idrottslÀrares arbetssituation och hÀlsa

SammanfattningLever en idrottslÀrare som hon lÀr? Orkar de trÀna trots sin fysiskt pÄfrestande arbetssituation? Detta Àr en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka nÄgra idrottslÀrare arbetssituation och syn pÄ sin egen hÀlsa. Författaren har intervjuat sex idrottslÀrare i Stockholm och analyserat deras svar med hjÀlp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning. IntervjufrÄgorna behandlade Àmnen som stress, hÀlsa, trÀning, skador, belastning, matvanor, relationer till kollegor och arbetsgivare samt föredömlighet. Resultatet visade att lÀrarna var stressade i perioder i samband med tex.

Nationell vÀrdegrund - ett verktyg till förÀndring i verksamhet: En kvalitativ studie

Den nationella vÀrdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och anvÀnds inom sÀrskilda boenden inom Àldreomsorgen och hur den har pÄverkat verksamheterna. I den nationella vÀrdegrunden utgÄr lagen ifrÄn att alla ska se vÄrdtagaren och ge denna ett vÀrdigt liv och vÀlbefinnande. Genom denna lag ska vÄrdtagaren kunna pÄverka sin egen vÄrd, och Àven som nÀrstÄende kunna göra sin Äsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahÄller material till genomförandet.Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och anvÀndning av den nationella vÀrdegrunden inom Àldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom Àldreomsorgen. En intervjuguide som bygger pÄ frÄgestÀllningar ur vÀrdegrundsperspektiv Àr grunden till intervjun.

Den prestigefyllda stjÀrnan - Uppfattningar om att ha en stjÀrna i Guide Michelin

Under vÄr utbildning har vi hört talas om Guide Michelin. Guiden anses vara det viktigastebedömningssystemet inom restaurangbranschen. Vilka de exakta kriterier Àr eller hur maninom branschen uppfattar detta bedömningssystem, Àr frÄgor som studien Àmnar besvara. Ibakgrunden tar vi upp restauranghistoria som kort beskriver restaurangbranschens framvÀxtunder 1900-talet och hur samhÀllets syn pÄ serveringsyrket förÀndrats under samma tidsepok.Det finns ett antal faktorer som pÄverkar hur en mÄltid upplevs. Dessa har stor betydelse idagens samhÀlle dÄ vi har gÄtt frÄn tillverkningsindustri till upplevelseindustri.

Konflikthantering ur ett ledningsperspektiv : En komparativ studie av sex företag inom Karlstad kommun

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Digital kompetens : Äldreomsorgspersonals upplevelser av en digitaliserad arbetsplats

This study highlights the importance of computer technology and its impact on elder care staff's skills development in the public sector. The government presents the digital agenda within which information and communication technology today is considered to have a potential for sustainability, growth and development. According to the EU Commission, there are several important elements that should be improved to digitize the workplace. Among these are digital literacy, collaboration between agencies and increased investments in research, education and innovation. New technology can be understood in different ways by individuals, some see the computer as something positive and exciting, while others may find it hard to see the opportunities for learning and development.

Att arbeta med hbtq-frÄgor inom öppenvÄrden

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

Upplevelsen av en god arbetstrivsel, en effektivisering dÀr alla Àr vinnare: en kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och arbetstrivsel i en kundtjÀnstmiljö

Denna uppsats i sociologi handlar om psykosocial arbetsmiljö och frÀmst dÄ om Àmnet arbetsglÀdje och hur medarbetare som arbetar i en kundtjÀnst upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie Àr dÀrför att beskriva den psykosociala arbetsmiljön vid en kundtjÀnstmiljö vid ett av Sveriges största telekommunikationsföretag, men ocksÄ försöka beskriva vad i denna kontext som frÀmjar eller hindrar en god arbetstrivsel. Metoden för studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer med sju informanter. Dessa har valts genom kvoturval som skapade en lista för att lottas och sedan slutligen frÄgas vid muntlig kontakt. Det teoretiska ramverket bygger pÄ Bertil Gardells studier om arbetstillfredsstÀllelse, Karasek och Theorells Krav-kontroll-stöd modell som handlar om hur olika egenskaper i arbetet ger olika förutsÀttningar för individens hÀlsa.

"AlltsÄ, jag har inte fattat att teknik kan vara skapande. Vi kanske ska ta in lite annat material i ateljén?" : -Vad sker i möte mellan pedagoger i förskolan och teknikÀmnet?

Vi vet alltför lite om hur teknikÀmnet gestaltas i skolan och Ànnu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag Àr utbildad förskollÀrare men arbetar i nulÀget dels pÄ en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt pÄ teknikkurser riktade till lÀrare pÄ ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i Àmnet teknik riktad till förskollÀrare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, dÀr jag arbetade som lÀrare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svÄrighet med teknikÀmnet medan de inte fysiskt visade detta.

Handledares ambitioner : Hur berÀttar handledare om den information och utbildning de fÄtt och vad de har för ambitioner med sitt handledande

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->