Det förekommer omfattande segregering på svenska arbetsmarknaden på grund av mekanismer som finns på samhälls-, struktur- och individnivå. Trots förbud mot etnisk diskriminering upplever många att de blir diskriminerade. Syftet var att undersöka i vilken mån utlandsfödda med svensk högskoleutbildning upplevde diskriminering i arbetslivet. Sju personer, fyra kvinnor och tre män, som hade minst tre års svensk högskoleutbildning intervjuades. Utifrån en induktiv, tematisk analys framträdde ett antal teman.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25?40 år.Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen.Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans.

På arbetsmarknaden finns det åtminstone tre olika generationer. Då alla generationer fostras på olika sätt beroende på när de är uppväxta kan det skapas svårigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer är väldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser på hur deras närmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt åtta respondenter visar att det finns indikationer på en skillnad mellan generation X och Y då de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

Denna studie handlar om mångfald i arbetslivet. Syftet med studien är att identifiera olikadefinitioner och förhållningssätt till fenomenet mångfald på arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats används för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mångfaldsplaner från olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar från DN och talarforumsamt en handbok om mångfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjälp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mångfald både på arbetsplatsenoch generellt i samhället. Studieresultat visar att det finns två skilda sätt att definiera mångfald på:1) i termer av människors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av människorsindividuella egenskaper och kompetenser.

ADHD has for a long time been perceived as something that affects children and grows away with time. American psychiatric association state that ADHD may appear differently with adolescences and adults than with children. That could lead to misunderstandings and exclusion by adults and adolescences with ADHD at work life amongst other situations. This report investigates that exclusion and tries to find what information that needs to reach certain target groups to prevent it from happen.The works focus is text design, a part of information design, and looks firstly at the factors that make good information material. Then I investigate if there is a need for more information about ADHD within working life and if so what it would contain.

Dagens situation för företagen innebär ständiga förändringar vilket ställer särskilda krav på deras anställda. Arbetet för personal på bemanningsföretag innehåller typiska egenskaper för det nya arbetslivet. Syftet med denna studie var att undersöka vilka krav som ställs på personal som arbetar via bemanningsföretag samt hur dessa personer hanterar kraven. Denna studie bygger på kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med en konsultchef och sex stycken konsulter på ett bemanningsföretag. Resultatet från en tematisk analys visade att krav som ställdes på konsulterna var anställningsbarhet, anpassning samt hanterande av rollen som konsult.

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat.Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning.

Studien syftar till att kartlägga vad den nya generationen, även kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig från tidigare generationer finns ett behov att förstå vad som krävs för att attrahera och behålla denna unga arbetskraft. Organisationer står inför stora pensionsavgångar och för att inte gå miste om värdefull kompetens krävs alltmer från organisationerna för att möta den nya generationens krav på arbetet. Utifrån denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förståelsen för vilka faktorer som Generation Y värdesätter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Studiens övergripande syfte är att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frågeställningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan påverka viljan att gå till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frågeställning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan användas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgår från Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur grundskollärare ser på sitt eget lärande i och genom arbetet. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex grundskollärare. Materialet analyseras utifrån Ellströms teori om lärande i arbetslivet, Schöns teori om reflektion och Erauts teori om lärandets möjligheter och hinder i arbetslivet. Resultatet visar att lärare lär sig genom interaktion med elever, föräldrar och kollegor. Interaktionen med elever och föräldrar bidrar till att de förvärvar kunskaper gällande bemötande och hur de ska formulera sig för att skapa positiva samtal.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.