Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan kÀnna sig sÄrbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan pÄverkas bÄde positivt och negativt av bemötandet frÄn bÄde handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande frÄn handledare och övrig personalgrupp och hur detta pÄverkar förmÄgan att utföra omvÄrdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande frÄn handledare; Bemötande frÄn övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktÀriserades av vÀnlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dÄligt bemötande kunde bestÄ av försummelse, att kÀnna sig i vÀgen och dÄlig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmÄga att utföra omvÄrdnad.Slutsats: Studien pÄvisar att det Àr viktigt för studenter hur de blir bemötta pÄ sin VFU, och vilken roll de fÄr pÄ arbetsplatsen.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

NÀr man skall införa förÀndringar för att uppnÄ förbÀttringar i ett företag sÄ Àr det lÀtt att enbart se förÀndringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som mÄnga glömmer bort Àr hur företagets anstÀllda som befinner sig mitt i förÀndringen pÄverkats psykologiskt av förÀndringsprocessen. Den hÀr studien har sitt fokus mer i hur de anstÀllda har upplevt bytet hellre Àn genom hur det teoretiskt kan förbÀttra företaget ekonomiskt. Syftet med studien Àr att beskriva hur personal pÄverkas av förÀndring, bÄde generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstÄ.Studien grundar sig pÄ data insamlat frÄn intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvÀrdera hur utvecklarna pÄ ett smÄföretag har upplevt och pÄverkats av övergÄngen till agil testning.

Lean Àr ett arbetssÀtt som bygger pÄ att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar vÀrde för kunden. Traditionellt har Lean anvÀnts i produktionsprocesser, men har pÄ senare tid Àven spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats sÄ mycket om Àr administrativa processer. Administrativa processer bestÄr huvudsakligen av informationsflöden och Àr svÄrare att mÀta Àn material i produktionsprocesser.Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheterna med att anvÀnda Lean i administrativa processer genom att utgÄ frÄn olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har anvÀnt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. AnstÀllda pÄ fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angÄende deras administrativa processer.

Det kan vara svÄrt att vÀrdera ett företag, dÀr hÀnsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens vÀrde. En vÀrdering grundar sig till största delen pÄ Ärsrapporter. PÄ senare Är har det blivit vanligare för företagen att Àven redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse kring begreppen hÄllbarhet och företagsvÀrdering i en relation med varandra. Vi Àmnar utreda om hÄllbarhetsredovisning anvÀnds vid en företagsvÀrdering och i sÄ fall i vilken utstrÀckning.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka motiv för börsintroduktion som angavs av de svenska bolag som noterades pÄ Stockholmsbörsen 1997 och att undersöka huruvida bolagens ledning anser att mÄlen med de angivna motiven har motsvarat förvÀntningarna, samt att undersöka vilka andra eventuella effekter börsintroduktionen har medfört. Vi har som helhet genomfört en kvalitativ studie. VÄr undersökning innehÄller emellertid tvÄ olika delar med olika karaktÀr. Den första Àr en undersökning av prospekten, dÀr vi undersöker de motiv som angivits av bolagen för den förestÄende börsintroduktionen. Dessa motiv jÀmför vi sedan med vad som framkommit av den vetenskapliga litteraturen.

AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.