AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

I denna designstudie överges dagens syn pÄ e-postmedierad kommunikation som en linjÀr process. Bilden som linjÀra modeller ger av verkligheten Àr alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser frÄn eller lÀgger minimal vikt pÄ aspekter som Àr av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie Àr att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger pÄ existerande teorier frÄn kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den pÄ ett realistiskt sÀtt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Dagens kunskapssamhÀlle bidrar till att lÀraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhÀllets förÀndringar pÄverkar. Det Àr dÀrför viktigt att vara vaksam över sitt eget lÀrande likvÀl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. LÀrarens yrkesuppdrag innebÀr att fullfölja det uppdrag som lÀraren Àr Älagd det vill sÀga att arbeta utifrÄn skolplaner, lÀroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lÀrarna anser viktiga för sitt eget lÀrande sÄvÀl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Mobilapplikationer utvecklas dagligen och dess design pÄverkar hur mÀnniskor relaterar tillapplikationen. Studier kring hur man bör designa en applikation för att den ska vara anvÀndbarfinns, dock Àr de frÀmst framtagna för vuxna och deras perspektiv.Företaget Essiq i Göteborg, har anvÀnt sig av en idé att skapa ett stöd för anvÀndning avkollektivtrafik och tagit det ett steg lÀngre. Deras applikations "Reskompis" Àr utvecklad för attstödja alla personer, med fokus pÄ barn. Denna studie har utförts pÄ uppdrag av Essiq för att se tillmobilapplikationens anvÀndbarhet för barn. Studien kommer att fokusera pÄ de aspekter som kankomma att uppstÄ som svÄra för barn vid mobilapplikationsdesign, vilket föranleder dennafrÄgestÀllning: "Vilka aspekter bör man beakta vid mobilapplikationsdesign med en inriktning motbarn?".Observationer och enkÀter, med testdeltagare i Älderspannet 9 ? 10 Är, Àr de datainsamlingsmetodersom jag har anvÀnt mig av för att samla in data till denna studie.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Denna studie Àmnar undersöka lÀromedel i japanska, ett relativt nytt Àmne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt pÄ sÀrskilt inlÀrning av nya skriftsprÄkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lÀrobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftsprÄksystemet. Detta görs utifrÄn bakgrunden att skriftsprÄket fÄr en allt större roll i alla mÀnniskors liv i och med ett utbrett internetanvÀndande men ocksÄ eftersom att japanska och andra asiatiska sprÄk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom anvÀnder ett skriftsprÄkssystem som Àr mycket annorlunda i jÀmförelse med det svenska krÀvs att man som pedagog tittar extra pÄ detta.Av relevans för undersökningen Àr hur de olika skriftsprÄkssystemens struktur pÄverkar och/eller anvÀnds i dessa lÀromedel men Àven forskning inom tillÀgnande av nya skriftsprÄk i allmÀnhet och det japanska skriftsprÄket i synnerhet beaktas. Detta gÀller aspekter sÄ som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet.

Följande analys Àr baserad pÄ en undersökning med 14 informanter och Àmnar synliggöra vad svensklÀrare fokuserar pÄ i sina bedömningar av elevtexter i svenskÀmnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och sprÄkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger pÄ sprÄkformella aspekter. Det framkommer ocksÄ att avancerade texter fÄr mer precis bedömning medan sÀmre textkompositioner fÄr mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftsprÄksutveckling utifrÄn Lev Vygotskys teorier. DÀrefter diskuteras hur bedömningspraktiken pÄverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sÄdana tekniker kan förvÀntas ge..

Formandet av en yrkesidentitet ses som en viktig del av identitetsutvecklingen. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur olika karriÀrvÀgar var relaterade till aspekter av yrkesidentitet i slutet av tjugoÄrsÄldern. Deltagare var 124 personer, (MÄlder = 29,3, 61 mÀn och 63 kvinnor). Intervjuer med deltagarna analyserades med tematisk analys vilket resulterade i fyra olika kategorier av karriÀrvÀgar: Har alltid vetat, Men i stÀllet sÄ?, Det bara blev sÄ samt Hittade en vÀg.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Ett utvecklingssamtal innehÄller aspekter som kan anses ganska enkla att kvantitativt mÀta. Men en mer komplicerad sida av utvecklingssamtalet Àr att mÀta de aspekter som kan hÀrröras till kvalitet dit exempelvis kompetenser, medarbetarnöjdhet och vÀrdering av ledarskap kan rÀknas. Problemet med att mÀta dessa aspekter Àr framförallt att de till stor del beror av subjektiva vÀrderingar i flera led, frÄn dem som genomgÄr samtalet och av dem som skall tolka resultatet av samtalet. FrÄgan Àr huruvida det Àr möjligt att koppla utvecklingssamtalet till verksamhets-styrningen, vilket dÄ innebÀr att resultatet av utvecklingssamtalet dÀrmed skulle tjÀna pÄ att kunna mÀtas. Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar för hur utvecklingssamtal kan kopplas till verksamhetsstyrningen.

För de som pendlar till skola eller jobb Àr det viktigt att kollektivtrafiken fungerar som denskall. Sedan VÀrmlandstrafik AB, ansvarig för större delen av lÀnstrafiken i VÀrmland, byttebiljettsystem har diverse problem i samband med biljettköp observerats av oss som frekventaresenÀrer. Detta skapade ett intresse för det nya biljettsystemet hos oss, vilket ledde fram tilldenna uppsats vars syfte Àr att undersöka VÀrmlandstrafiks biljettsystem utifrÄn ettanvÀndarperspektiv. Positiva och negativa aspekter presenteras utifrÄn de erfarenheter av ochÄsikter om biljettsystemet som dess anvÀndare har, vilka erhÄlls genom delvis struktureradeintervjuer. Dessa aspekter av systemet jÀmförs med teori inom bland annat anvÀndbarhet ianalysen.

Syfte: Studien syftar till att öka förstÄelse för hur reformen HÀlsoval SkÄne har pÄverkat sÄvÀl offentliga vÄrdenheter som privata aktörer och hÀrigenom lyfta fram olika problematiska aspekter som upplevts. Metod: Kvalitativ metod, fallstudie. Empirisk analys: Studien visar bland annat pÄ att det krÀvs en överrensstÀmmelse mellan de interna och externa faktorerna. Studien visar Àven att företagen inte kan forma sin strategi fritt utan att vissa faktorer mÄste tas i beaktande vilket gÄr i linje med strategic fit och the design school. Vidare har Àven ett first mover advantage identifierats vilket i sin tur skapat barriÀrer likt de Porter beskriver i How competetive forces shape strategy. Ekonomiska aspekter har Àven identifierats vilka Àr av stor vikt för att överleva i hÀlsovalet men Àven olikheter betrÀffande konkurrenssituationen visar sin inverkan. Slutsatser: De aspekter som bland annat kan tÀnkas vara avgörande Àr företagets ekonomiska styrka samt omfattning av annan vÄrdverksamhet. Vidare visade det sig att uppstarten av HÀlosval SkÄne gav upphov till fördelar för de aktörer som var med frÄn början..

FriskvÄrd innefattar fysisk aktivitet, hÀlsosam kost, kulturella aktiviteter och strÀvan efter en positiv sjÀlvkÀnsla. FriskvÄrdsarbetet Àr en hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd som kan bidra till en mer hÀlsosam arbetsplats. Ledarskap, utbildning och delaktighet Àr tre aspekter som tillsammans bidrar till en hÀlsosam arbetsplats. Undersökningen har inspirerats av tre teoretiska utgÄngspunkter: empowerment, kÀnsla av sammanhang och flowteorin. Syftet med studien Àr att undersöka hur ansvariga för hÀlsofrÄgor pÄ arbetsplatser uppfattar och beskriver sitt arbete med friskvÄrd och hÀlsofrÀmjande aktiviteter pÄ den egna arbetsplatsen.

Det blir allt vanligare att Àgare till webbplatser anpassar sin webbplats till lÄgupplösta enheter som t. ex mobiltelefoner. För att genomföra en anpassning finns flera tekniska alternativ. I denna uppsats har det undersökts vilka tekniska aspekter som kan utgöra eventuella hinder nÀr utvecklare möter webbyrÄkunders krav pÄ upplösningsoberoende design med en av teknikerna, nÀmligen responsiv webbdesign. Arbetet innefattar en intervju med en webbyrÄkund som resulterade i en kravspecifikation som sedan stod till grund för en prototyp, dÀr tekniken responsiv webbdesign testades och utvÀrderades.

Ett kafébesök Àr en informell social hÀndelse och utgör en social paus i vardagen. Med dessa ord har Oddner (2003) klargjort för innebörden av ett kafébesök, eller?För att vara specifik Àr syftet med min studie att ta reda pÄ hur gÀsten upplever ett kafébesök, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ att besöka ett kafé under eftermiddag och kvÀll. MÄlet med undersökningen Àr att generera större kunskap om hur de fem mÄltidsaspekterna faktiskt utgör en viktig roll vad gÀller gÀstens förvÀntningar och upplevelser. Ett flertal studier har visat pÄ att olika faktorer pÄverkar och inverkar den enskilda individens sÀtt att tolka och uppleva en mÄltidssituation.