Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Placebo associeras ofta med de sockerpiller som bland annat används i vetenskapliga studier. De används för att, som verkningslös substans, jämföras med och på så sätt bedöma ett aktivt läkemedels effekt. Placebo kan dock innefatta mycket mer än så. Det bemötande patienten får spelar stor roll men även förväntan, betingning och sinnestillstånd påverkar en eventuell placeboeffekt. Placeboeffekten möts ofta med skepsis och i värsta fall avfärdas den som inbillning.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan människors motivation till motion, hur de psykologiska behoven kan tillfredsställas samt hur målsättningar och självbestämmande motivationsprofil påverkar motionsbeteenden. Undersökningsdeltagarna i studien var 1100 motionärer (m = 45 år) som var medlemmar i en viktminskningsorganisation. Insamlingen av data skedde i form av en webbaserad enkätundersökning med mätinstrumenten Godin Leisure Time Exercise Questionnaire, The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, The Basic Psychological Needs in Exercise Scale och Goal Content for Exercise Questionnaire. Resultatet visade i stort att en inre reglerad motivationsprofil samt inre målsättningar har ett positivt samband med tillfredsställelse av både de psykologiska behoven och ansträngande träningssnivå. Vidare visade resultatet att inre målsättningar har ett positivt samband med en självbestämmande motivationsprofil.

Bakgrund: Vad orsakar egentligen hur en investerare väljer att investera sina pengar? Det finns många teorier, investeringsstrategier och verktyg, inom traditionell finansiering, för att optimera den totala avkastningen. Trots dessa så menar forskare inom behavioral finance att vid ett investeringsbeslut så påverkas människan mer av psykologiska aspekter än av de finansiella teorierna. Det finns idag anomalier på aktiemarknaden som inte lyckats förklaras med hjälp de traditionella teorierna. För att försöka tolka dessa märkliga rörelser på aktiemarknaden har forskare inriktat sig mer och mer på aktiemarknadspsykologi. .

Människors motivation till en högre prestation är ett problemområde för många organisationer. Traditionellt har detta problem angripits genom att man sökt finna motiven och behoven hos de anställda samt relatera dessa till de motiv och belöningar som organisationen erbjuder. Allteftersom undersökningarna har ökats har det för en del forskare blivit uppenbart att problemet är mer komplicerat och bättre kan förstås med begreppet ?psykologiskt kontrakt?, som godkänts av både individen och organisationen. Begreppet psykologiskt kontrakt innebär att individen har en mängd förväntningar på organisationen, och att organisationen har en mängd förväntningar på individen.

I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete krävs kunskap om hälsorisker och förmåga att se till patientens behov, såväl de fysiska, psykiska och sociala. Övervikt och fetma är idag ett av samhällets största problem, och har en komplex uppkomstmekanism. Möjligheten till en varaktig viktreducering påverkas av en rad olika faktorer. För att övergå till den hälsosamma livsstil som krävs för en varaktig viktnedgång, behövs en beteendeförändring. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur psykologiska och psykosociala faktorer påverkar överviktiga individers möjlighet till en varaktig viktnedgång.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.

En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål.

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa.

I dagens sociala samhälle är maktrelationer präglade av individerna som förhållandena består av. Den psykologiska relevansen ligger i att maktutövande inte kan existera utan människor som lyder. Situationella aspekter spelar stor roll för olika lydnadsbeteenden men även personlighet utgör bidragande faktor. Studien undersökte bassjälvkänslans (BSE) och den förvärvade självkänslans (ESE) relation till lydnad (OBE). Korrelations- och hierarkisk multipel regressionsanalys genomfördes på data från totalt 144 enkätsvar.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera den omvändelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ sekt. Definitioner och beskrivningar av sekter, manipulativa sekter och omvändelse presenteras. Fokus ligger på svenska religiösa manipulativa sekter och jämförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. Omvändelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförändringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frågeställningar som uppsatsen söker besvara är: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger när en individ ansluter sig till en manipulativ sekt? Hur ser omvändelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvändelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras från de psykologiska processer som verkar genom omvändelseprocessen är initialt att de mänskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.

Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs.

Hösten 2011 utsattes vårdföretaget Carema för ett mediedrev, där det på några av företagets enheter, främst på Koppargården, uppmärksammades stora brister i vården. Med utgångspunkt i konceptet employer brand, samt med hjälp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie på personal på två andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anställda upplevt mediedrevet samt varför de har påverkats på det sätt som de gjort. Tio anställda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. Många upplevde att deras arbete blev ifrågasatt, att drevet gjorde dem misstänksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.

Allt fler företag använder sig av employer branding för att skapa konkurrenskraft på arbetsmarknaden, vilket beskrivs som hur ett företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke. Arbetsgivarvarumärket innebär de uppfattningar och associationer som nuvarande och potentiella medarbetare har av en arbetsgivare. Ett begrepp som kan kopplas ihop med employer branding är det psykologiska kontraktet, vilket kan förstås som uppfattningen om ömsesidiga åtaganden mellan individen och företaget. Denna uppsats är indelad i två delar varav Studie 1 handlar om vad som kännetecknar framgångsrikt employer branding, medan Studie 2 berör arbetsgivarvarumärket och psykologiska kontraktet. Datainsamlingsmetoderna som användes var fokusgrupper och semi-strukturerade intervjuer.