Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förstÄelse i taluppfattning inom brÄktal kunde förbÀttras med hjÀlp av Learning Study metoden.Learning Study Àr en metod som fokuserar pÄ elevernas missförstÄnd (kritiska aspekter) i lektionens mÄl (LÀrandeobjekt) samt lÀrarens professionella utveckling och lÀrarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst tvÄ klasser med olika lÀrare. I metoden fokuserar man pÄ tvÄ aspekter, lÀrarens undervisning och elevresultaten efter tvÄ planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte Àr ett sÀtt att nÄ alla elever. Metoden krÀver mycket tid och ett lÄngsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förstÄelse och brÄktal..

Jag har valt att i detta master 2 examensarbete inom Inredningsarkitektur och Möbeldesign arbeta med lÀgenheter i ett planerat flerfamiljshus. Som blivande Inredningsarkitekt (IA) vill jag ta ett kliv tillbaka, betrakta och analysera vad det Àr som Àr viktigt för ett hem och vÄr totala miljö. Med total miljö menar jag psykisk miljö och fysisk miljö.Genom att studera rum och deras funktioner utifrÄn olika behov, hoppas jag finna nya innovativa lösningar, samt möjligheten att reducera energiförbrukningen i hemmiljö.OmrÄden som berörs och flÀtas samman i mitt examensarbete Àr: bÀttre förutsÀttning att odla grönska, ökad Ätervinning, reducerad vÀrmeförbrukning, alternativ till uppvÀrmning, miljövÀnlig energi samt psykologiska mervÀrden i lÀgenhetens plan som krÀver problemlösning och upptÀckarglÀdje. Den gemensamma nÀmnaren Àr, vÄr totala miljö..

Som grafisk formgivare kan du bredda din kunskap och kompetens för att bli mer eftertraktad pÄ arbetsmarknaden och en av de vÀgar du kan gÄ Àr att lÀra dig om mönster och mönsterdesign. Detta kandidatarbete tar upp grunderna i hur en mönsterdesignprocess kan se ut och vad man som mönsterdesigner bör tÀnka pÄ och ha i Ätanke nÀr man skapar mönster. Vi stÀrker det vi har kommit fram till under vÄr teoridel med en produktionsdel dÀr vi tillÀmpar det vi kommit fram till, vi stÀrker det Àven genom en undersökning bland mönsterdesigners som arbetar aktivt med mönsterdesign idag. Under produktionen i detta kandidatarbete har vi skapat mönster dÀr vi har haft i Ätanke de olika aspekter som man som grafisk formgivare och mönsterdesigner bör tÀnka pÄ, vi har Àven kommit fram till hur dessa aspekter kan pÄverka varandra och det slutgiltiga mönstret..

Detta kandidatarbete fokuserar pÄ att undersöka aspekter som kan förstÀrka en anvÀndares upplevelse inom digitala spel. De aspekter som vi valt att fokusera pÄ Àr anvÀndandet av Oculus Rift och Motion Capture dÄ de tar upp viktiga punkter som Virtual Reality, nÀrvaro och inlevelse i spel. Vi valde Àven att fokusera vÄr produktion mot skrÀckgenren dÄ detta Àr ett omrÄde vi bÄda har stor passion för i diverse media. I vÄrt arbete har vi fÄtt fram en hypotes om att spel som fokuserar pÄ att lÀmna karaktÀren i ett tomt skal (ingen personlighet), lÀmnar en större chans för inlevelse hos spelaren dÄ anvÀndarens egna kÀnslor speglas pÄ karaktÀren. AnvÀndandet av Oculus Rift och realistiska röresler via Motion Capture har en tendens att Àven stÀrka detta..

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad pÄ seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjÀlp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser nÄgra av deltagarna har frÄn verkstaden. UtifrÄn intervjuer med tre av de Àldre deltagarna och med samordnaren pÄ Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden dÀrefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks frÀmja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda pÄ att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden pÄ Snickaren.

Statens och försĂ€kringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig pĂ„ flera faktorer, bl a pĂ„ grund av den ökade brottsligheten i samhĂ€llet men Ă€ven p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och Ă„klagare informerar mer om rĂ€tten till statlig brottsskadeersĂ€ttning. De ökade kostnaderna för försĂ€kringsbolagen kan bero pĂ„ den ökade medvetenheten om att ersĂ€ttning kan lĂ€mnas genom överfallsskyddet i hemförsĂ€kringen. Överfallsskyddet i hemförsĂ€kringen kom till pĂ„ 1970-talet som ett led i att förbĂ€ttra ersĂ€ttningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersĂ€ttning men endast i begrĂ€nsad omfattning.

ProblemstÀllningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig frÄn andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvÄrdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrÄn tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrÄn VIPS ? modellen.

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik Ă€r element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det Ă€ven individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrĂ„n femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade Ă€ven till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling pĂ„ huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivĂ„er av Openness och Agreeableness jĂ€mfört med psykologistudenter (n=134).

Syftet med detta examensarbete Àr att studera den pÄverkan som olika typer av mÄl har pÄ inre motivation för studenter. Hypotesen Àr att försökspersoner i genomsnitt erhÄller högre inre motivation för en uppgift med inlÀrningsmÄl Àn för en identisk uppgift med resultatmÄl. Uppgiften behandlade det psykologiska begreppet kognitiv dissonans. Uppgiften genomfördes av 30 försökspersoner dÀr15utförde uppgiften med inlÀrningsmÄl och 15 med resultatmÄl. Efter att försökspersonerna hade genomfört uppgiften mÀttes deras inre motivation för uppgiften med hjÀlp av en enkÀt.

Bakgrund: Antalet klagomÄl till patientnÀmnden har ökat angÄende missnöje i vÄrden, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. UtgÄngspunkten för en god vÄrdrelation Àr att tillmötesgÄ önskemÄl hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgÄr frÄn Travelbees teori, som beskriver att en god vÄrdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvÄrdnadsbehov ska kunna frÀmjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vÄrdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts dÀr elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Det finns lite forskning kring förskollÀrares upplevelse av trivsel och arbetstillfredsstÀllelse och dÀrför syftade den hÀr studien till att undersöka det hos förskollÀrare frÄn tvÄ nybildade arbetslag. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med en tematisk analysmetod genom halvstrukturerade intervjuer och öppna observationer. Resultatet visade att aspekter som pÄverkade positivt var kÀnsla av upprymdhet i att gÄ till arbetet, glÀdje i att vara med barnen och trygghet i arbetslagen. Aspekter som pÄverkade negativt var stress, tidsbrist och frustration över saker de inte kunde kontrollera. Deras arbetsmiljö skulle förbÀttras om de negativa aspekterna reducerades och om de fick göra de förÀndringar de önskade.

Motivation Àr ett begrepp som vi alla nÄgon gÄng har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation Àr viktigt för att kunna prestera bra. I den hÀr uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist pÄ motivation Àr det största hindret för inlÀrning i skolan.

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Uppsatsen handlar om möjligheten till demokratisk bildindexering. Den traditionella intellektuella indexeringens representation av tolkande bildattribut och av aboutness brister. Hur skulle dÄ anvÀndares egna bildbeskrivningar konstrueras och vilka aspekter av bilden skulle beskrivas? En experimentell metod har valts dÀr 22 deltagare instruerats att skriva en bildtext, en innehÄllsbeskrivning och en beskrivning av upplevelsen av tre fotografier. Deltagarna beskrev bilderna med viss likhet i konstruktion oavsett bild.

Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.