Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Syftet med uppsatsen Àr att presentera ett vÀgledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar Àldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslÀngden för varje Är och fortsÀtter ökningen kommer 25 procent av befolkning, Är 2035, vara 65 Är och Àldre. Majoriteten av Sveriges Àldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jÀmfört med stÀder mindre tillgÄng till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder pÄ att bebyggd miljö pÄverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar Àldres fysiska aktivitet? För att svara pÄ frÄgan och uppfylla uppsatsens syfte anvÀnds litteraturstudier som metod.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

NÀr unga behandlas inom ramen för institutionell tvÄngsvÄrd finns det nÄgra aspekter som Àr avgörande för behandlingsresultatet; att personalen arbetar samstÀmmigt och i enlighet med relevanta metoder samt att de upprÀttar en frÀmjande relation till den unge. Det krÀvs en kombination av dessa aspekter för att pÄ bÀsta sÀtt ge den unge förutsÀttningar att frÀmja sin utveckling. Föreliggande studie syftar dÀrmed till att undersöka hur personal pÄ tre sÀrskilda ungdomshem, drivna av Statens Institutionsstyrelse, ser pÄ metodtillÀmpning, relationella aspekter och samstÀmmighet. Studien bygger pÄ en kvantitativ del som innefattar en enkÀtundersökning dÀr behandlingspersonalen besvarar hur de ser pÄ dessa aspekter, samt en kvalitativ del dÀr institutionschefer, avdelningsförestÄndare och annan personal delger sin syn pÄ hur metodanvÀndning, samstÀmmighet och relationella aspekter förhindrar eller möjliggör adekvat behandling. Av materialet framkommer att metodanvÀndningen uppfattas, av personalen, vara ett hinder för de olika verksamheterna.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare och fritidspedagoger anser att ett ÄtgÀrdsprogram Àr och hur samarbetet fungerar mellan de berörda pedagogerna. DÀrför behandlas först och frÀmst litteraturinnehÄll som hoppas ge en förstÄelse av barn i behov av stöd, ÄtgÀrdsprogram och samarbete i skola-fritidshem. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det olika aspekter om vad ÄtgÀrdsprogram Àr och vad det ska innehÄlla. Samarbetet överlag mellan fritidshem och skola presenteras i ett avsnitt i litteraturen. I metoden förklaras vÄr ostrukturerade intervjuform.

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

Syftet med den hÀr studien Àr att göra en nulÀgesanalys pÄ Attendo Care för att undersöka hur de i dagslÀget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan sÀkerstÀlla att dess vÀrderingar Àven delas av de anstÀllda förbÀttras de senares hÀlsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benÀmns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anstÀlld fÄr tack vare sin anstÀllning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien anvÀndes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvÀgagÄngssÀtt för insamling av material.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med föreliggande studie var att studera idrottsutövares och trÀnares uppfattningar om trötthet och sjÀlvförtroende samt hur vÀl dessa stÀmmer överens med varandra. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: Vad anser utövare och trÀnare pÄverkar utövarnas trötthet och sjÀlvförtroende? Hur mÀrks trötthet och sjÀlvförtroende? Vad anses utövarna behöva hjÀlp med i arbetet med deras sjÀlvförtroende och ÄterhÀmtning? Vad anses utmÀrka en trÀnare som Àr skicklig pÄ att lÀsa av utövarnas sjÀlvförtroende?MetodSemistrukturerade intervjuer utfördes med damseniorer (n = 9) frÄn elitlag i tre olika lagidrotter och deras trÀnare (n = 3). GenomsnittslÀngden för intervjuerna var för trÀnarna 113 minuter och för utövarna 48 minuter. Intervjuerna transkriberades ordagrant.

En intensivvÄrdssjuksköterska kommer i sin yrkesutövning ofta att möta nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter. Tidigare studier har pÄvisat nÀrstÄendes betydelse inom intensivvÄrden och hur komplicerat samspelet med nÀrstÄende kan vara, under de speciella omstÀndigheter som rÄder pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Syftet med denna studie var att belysa intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenheter av aspekter som bidrar till att frÀmja ett gott samspel med patientens nÀrstÄende. En kvalitativ ansats har anvÀnts i studien. Datainsamling utfördes via halvstrukturerade intervjuer, styrda av en intervjuguide.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU).Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention.Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change.Conclusion: Implementing a new instrument for detecting delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study.

Bakgrund: MÄnga faktorer kan pÄverka patienters upplevelser av att bo pÄ sjukhus, bland annat vÄrdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo pÄ sjukhus under sin vÄrdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanstÀlldes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbÀddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns bÄde för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..