Sök:

Sökresultat:

63 Uppsatser om Gćgata - Sida 1 av 5

Ombyggnad gata och VA-system Allégatan, Boden

Ombyggnad av gata och VA-system, Allégatan, Boden.

BostÀder och kontor i Stadshagen

Stadshagen, Kungsholmen. Ett omrÄde i snabb förÀndring. Hur kan ett projekt bidra till denna förÀndringsprocess, samtidigt som det bevarar och lyfter fram de befintliga och potentiella kvalitéer som platsen rymmer? Tomtens förutsÀttningar prÀglas av tvÄ övergÄngar, gata frÄn till park och frÄn granntomternas olika relationer till dessa tvÄ element. FrÄn den fristÀllda volymen till det slutna gaturummet.

GATA ELLER VÄG? FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV MÖLNDALSVÄGEN, SÖDRA VÄGEN OCH GÖTEBORGSVÄGEN

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö lÀngs en vÀg med mycket trafik. PlanomrÄdet jag valt att arbeta med strÀcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa stÀder binds samman av flera olika vÀgar. Den första förbindelsen mellan dessa stÀder gick lÀngsmed MölndalsÄn dÀr idag Södra vÀgen, MölndalsvÀgen och GöteborgsvÀgen finns. Om man ska fÀrdas mellan Göteborg och Mölndal vÀljer mÄnga fortfarande att röra sig lÀngs denna strÀckning dÄ den Àr genast och för att spÄrvagnen fÀrdas den strÀckningen.

Förstudie inför upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun

De verksamhetsomrÄden som togs fram pÄ 1980-talet inom LuleÄ kommun var benÀmnda verk-samhetsomrÄde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades sÄvÀl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsomrÄden under Är 2008 valde dÄvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsomrÄden för vatten respektive verksamhetsomrÄde för spillvatten. SÄledes saknas det för nÀrvarande verksamhetsomrÄden för dagvatten i LuleÄ kommun i och med denna revidering.Det övergripande mÄlet med denna rapport var att ta fram ett förslag pÄ arbetsmetodik som kan anvÀndas vid upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun. En riskanalys skulle genomföras pÄ föreslagen arbetsmetodik.

Spermieutveckling hos tamkatt : Ålder för det första upptrĂ€dandet av fĂ€rdiga spermier i testiklarna under testikelutvecklingen samt immunohistokemi med GATA-4-antikroppar som potentiellt hjĂ€lpmedel vid spermieutvecklingsstudier

Syftet med detta arbete har varit att dels undersöka vid vilken Älder fÀrdiga spermier börjar ses i sÀdeskanalerna i testiklarna hos hankatter och dels undersöka om immunohistokemi med GATA-4-antikroppar kan anvÀndas som hjÀlpmedel för att sÀrskilja pÄ olika celltyper i sÀdesepitelet vid spermieutvecklingsstudier hos katt. För att besvara den första frÄgestÀllningen undersöktes H&E-fÀrgade testikelpreparat frÄn 46 normalkastrerade hankatter med en Älder pÄ mellan 2,5 mÄnader och 5 Är. Undersökningen gjordes med hjÀlp av ett ljusmikroskop med 100-1000 gÄngers förstoring. Spermieförekomst observerades hos 0/3 katter som var yngre Àn 5 mÄnader, 2/4 katter som var 5 ? 5,5 mÄnader gamla, 7/7 katter som var 6 ? 6,5 mÄnader gamla, 6/8 katter som var 7 mÄnader gamla och 23/24 katter som var 8 mÄnader eller Àldre. Slutsatsen i denna studie var att det finns en individuell variation för nÀr spermier börjar ses i testiklarna hos hankatter men generellt börjar inte spermier dyka upp förrÀn tidigast nÀr hankatterna uppnÄtt 5 mÄnaders Älder och vid 8 mÄnaders Älder har generellt alla hankatter spermier. För att besvara den andra frÄgestÀllningen genomfördes GATA-4-immunohistokemi pÄ paraffininbÀddade testikelpreparat frÄn 21 normalkastrerade hankatter med en Älder pÄ mellan 4,5 mÄnader och 5 Är.

GATA ELLER VÄG? FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV MÖLNDALSVÄGEN, SÖDRA VÄGEN OCH GÖTEBORGSVÄGEN

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö lÀngs en vÀg med mycket trafik. PlanomrÄdet jag valt att arbeta med strÀcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa stÀder binds samman av flera olika vÀgar. Den första förbindelsen mellan dessa stÀder gick lÀngsmed MölndalsÄn dÀr idag Södra vÀgen, MölndalsvÀgen och GöteborgsvÀgen finns. Om man ska fÀrdas mellan Göteborg och Mölndal vÀljer mÄnga fortfarande att röra sig lÀngs denna strÀckning dÄ den Àr genast och för att spÄrvagnen fÀrdas den strÀckningen.

Urban Building vid Hornsbruksgatan

knyta samman gata och park.tvÄ huskroppar formade av stÄende vinklade skivor sÄ att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir sjÀlvklar.Parametrarna som styrt projektet Àr siktlinjer, flödesanalys och ett grid pÄ 800x800mm..

En modell för vÀderjustering av cykelflöden

Vectura Àr ett företag vars verksamhet Àr koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mÄl Àr att hitta bÀttre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige anvÀnder cykeln som transportmedel men cyklingen Àr i hög grad beroende av vÀdret som varierar hela tiden. Det varierande vÀdret gör det svÄrt att se hur cyklingen förÀndras över tiden och för att kunna se denna förÀndring behövs en modell som rensar cykelflödet frÄn vÀdrets pÄverkan.Syftet med denna rapport Àr just att utveckla en sÄdan modell. Denna modell ska tas fram med hjÀlp av dels cykelflödesdata och dels vÀderdata frÄn ett antal gator i stÀder runt om i Sverige och ska vara tillÀmpbar överallt i landet.Metoden som anvÀnds för att ta fram modellen Àr multiplikativ tidsserieregression. DÄ syftet Àr att ta fram en rikstÀckande modell mÄste en gemensam variabeluppsÀttning vÀljas som vi ska anvÀnda oss av nÀr vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata.

Relationer mellan hinduer & muslimer pÄ en affÀrsgata i Varanasi, Indien

Rapporten Àr ett samhÀllsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat frÄn studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer pÄ en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den urÄldriga staden har varit ett centralt produktionslÀge av siden, dÀr muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna Àr ledande köpmÀn. Denna affÀrsrelation frambringar Àven ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men dÀr den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.

Kvinnoliv i hemmens förÀndring och upplevelser av hushÄllsteknikens utveckling och kvinnors hushÄllsarbete frÄn 1930-talet och framÄt

SamhÀllet har genomgÄtt mycket stora förÀndringar under 1900-talet. Vi har gÄtt frÄn ett jordbruksbaserat samhÀlle till ett industriellt och nu till dagens högteknologiska samhÀlle. Kvinnans roll har förÀndrats frÄn att ha varit förvÀrvsarbetande i jordbruket till att under 1930- 1960-talet vara husmoder med uppgift att sköta hem och barn. FrÄn 1960-talet har rollen förÀndrats till att vara deltagande i förvÀrvsarbetslivet tillsammans med ansvaret för hushÄllsarbetet. Samtidigt som denna process skett har en utveckling inom omrÄdet hushÄllsteknik pÄverkat kvinnornas arbete i hemmet.

Dagvattenhantering i gatumiljöer : ett gestaltningsförslag över JohannesbÀcksgatan i Uppsala

StÀdernas gator har lÀnge utformats utifrÄn bilisternas behov. Men tiderna har Àndrats och idag Àr det allt vanligare att gatumiljöer utformas för att frÀmja cyklister och fotgÀngare. Det beror delvis pÄ vÄr strÀvan efter ett hÄllbart samhÀlle. I detta examensarbete kombineras tvÄ aspekter som bidrar till ett hÄllbart samhÀlle: hÄllbar dagvattenhantering i gatumiljöer och goda fotgÀngarmiljöer. Syftet Àr dels att undersöka hur hÄllbar dagvattenhantering kan anvÀndas för att utforma en gata som Àr inbjudande för fotgÀngare och dels att undersöka hur dagvattnets estetiska egenskaper kan lyftas fram pÄ ett hÄllbart sÀtt lÀngs en gata.

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med exempel frÄn GöteborgsomrÄdet

This thesis concerns to investigate renovations of existing buildings aiming at enabling energy efficiency, from a conservation and restoration perspective. This includes performing case studies of three projects in the Gothenburg area where renovations has been done and an analysis of directives raised by the EU and later implemented by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Boverket. In addition to these, regulations enforced by the Swedish law, related to the topic, have been considered.The investigated projects in this case were the housing cooperative VÀlten in BrÀmaregÄrden, the Solar Buildings in JÀrnbrott and GÄrdsten as well as Katjas Gata 119 at Backa Röd. In order to measure and compare the results of these projects a comparison between the pre- and post-restoration energy consumption have been performed. To capture additional perspectives the grading system Operation Kungsörn has been applied.Regarding the comparison of energy consumption the renovation of Katjas Gata 119 was found preferable but showed in my view lacking attention to the cultural heritage of the area.

VÀgen i det peri-urbana landskapet : mötet mellan stad och land, mellan gata och vÀg samt mellan urbana och rurala ideal

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vÀgar och gator samt mellan stad och land. HÀr sker Àven mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete Àr att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vÄr uppfattning om stad och land. Dessa ideal stÄr i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolÀra förhÄllandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land pÄverkats av dessa ideal.

VÀxelbruk pÄ Hornsbruksgatan

LÀngs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den lÄnga strÀckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande pÄ bÄde grÀs och betong. Med biblioteket som katalysator fÄr den bortglömda delen av Hornstull ett vÀlbehövligt komplement av bÄde mÄngfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lÀgenheter. Med mer park i parken och mer stad lÀngs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare pÄ omrÄdets karaktÀr av experimentalitet ? ett urbant vÀxelbruk..

Renovering av flerfamiljsbostÀder inom miljonprogrammet ur ett energi- och lönsamhetsperspektiv

Miljonprogram is a Swedish building program from 1964 to 1975. During that time about a million homes were constructed. Now, almost 50 years later, they are in desperate need of renovation. In order to fulfil the Swedish environmental objective to decrease energy consumption 50 per cent until 2050, considerable housing stock built under the Miljonprogram has to be renovated.Focus in this thesis is on the building services and theirs profitability that can decrease energy consumption in households build during the Miljonprogram. Building construction is not considered in this report.

1 NĂ€sta sida ->