Uppsatsen tar sin utgångspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat där vi uppmärksammat att i klasser där det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet på undervisning än det sociokulturella. Det har lett till följande frågeställningarÄndras undervisningens innehåll och utformning från det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder används i en sammanhållen klass och utifrån vilken elevnivå, enligt läraren?Vilka uppfattningar har läraren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förändras i en skola för alla, visar på olika perspektiv på inlärning och hur elever med speciella behov kräver andra metoder för både undervisning och motivation till lärande. Undersökningens resultat indikerar på att de metoder som tenderar att framträda i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet på undervisning och att lärare upplever svårigheter i att möta eleverna utifrån deras olika nivåer i och med en skola för alla. Lärares egna utsagor visar på att de får ändra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar också på att lärare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhåller också att det utifrån värdegrundsperspektivet gynnar dem.

För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa.

På pediatriska akutvårdsavdelningar vårdas barn mellan 0-18 år med skilda behov. Dödsfall är ovanliga men när de sker ställs vårdare inför utmaningar. Det döende barnets specifika behov tillgodoses oftast av både de naturliga och de professionella vårdarna där vårdandet blir en balansgång mellan att lindra och att bota. Syftet med denna deskriptiva, induktiva studie var att beskriva professionella vårdares upplevelse och erfarenhet av att vårda döende barn på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Metoden var kvalitativ, där djupintervjuer analyserades med vägledning av Giorgis beskrivning av det fenomenologiska förhållningssättet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en utvald grupp gymnasieelever ser på begreppet hälsa. Studiens utgångspunkter är hälsobegreppets innebörd, dess plats i media samt i ämnet Idrott och hälsa. Hälsa är enligt vetenskaplig definition föränderlig och innefattar individens hela liv och livskvalitet. Studien bygger på sex intervjuer med gymnasieelever. Insamlat data har sedan transkriberats.

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv Författare: Minna Andersson och Johanna Näslund Andersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher?s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola.

Inledning: Den svenska allmänheten är idag mycket hälsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hälsomedvetenheten introducerades lightprodukter på livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jämfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sätt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka än minska konsumenters övervikt. Kritik har även riktats mot lightprodukters innehåll av livsmedelstillsatser.

Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.

Resultatet från TIMSS-undersökningen år 2011 visar att svenska elever har försämrat sina kunskaper inom området taluppfattning. Matematikundervisningen är vanligtvis läroboksstyrd med lite variation i arbetssätt. Författare och forskare belyser att laborativt material är ett redskap som kan användas för att konkretisera abstrakt matematik. Därmed undersöker denna studie hur användandet av laborativt material inverkar på elevernas utveckling av taluppfattning. Vidare granskas relevanta faktorer som läraren bör ha i åtanke vid denna undervisningsmetod.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att diskutera hur rutinaktivitetsteorin och den rationella valteorin kan användas som utgångspunkt för geografisk profilering. Ett särskilt syfte är att pröva metoden geografisk profilering på ett urval av svenska serievåldsbrott genom programmet GeoProfile (Wesley English, 2010). Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att göra en metodtriangulerad studie eftersom jag, genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, får ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkning (Repstad, 1987). Uppsatsen behandlar följade frågeställningar: Hur kan rutinaktivitetsteorin och teorin om rationella val användas som utgångspunkt för geografisk profilering? Hur korrekta utfall ger den geografiska profileringen på de svenska fall av seriebrottslighet som tas upp i denna studie? Vad kan utvecklas teoretiskt och praktiskt för att geografisk profilering ska ha en fortsatt framtid som utredningsmetod för svenska Polisen? Sammanfattningsvis kan man säga att de främsta slutsatser som har dragits av de analyser som gjorts i GeoProfile i denna studie är att med matematiska formler som baseras på empiriska data om människans naturliga rörelsemönster kan förutse utgångspunkten för själva rörelsemönstret.

Syftet med uppsatsen är att göra en inventering av vilka sätt turismnäringen i mindre orter påverkas av förändrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat på följande forskningsfråga: På vilka sätt påverkas turismen av trafikomläggningar?Iggesund är en tätort som ligger i Hudiksvalls kommun, Hälsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a några kilometer väst om Iggesund. Tidigare har E4:an gått igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsregn.

Ersättningar och så kallade incitamentsprogram till verkställande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremål för en offentlig debatt. Åsikterna om behållningen av incitamentsprogram går isär. Ett argument som ofta används på bolagsstämmor för att få aktieägare att godkänna bonusprogram är att dessa i slutändan kommer att gynna dem genom att de får en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det då i att bolag som lockar med bonusprogram får sina anställda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bättre än konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats är att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sådana program och respektive bolagskategoris värdeutveckling utifrån specifika nyckeltal ser ut för att därigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bättre värdeutveckling än företag som inte har det.Med värdeutveckling avses omsättningstillväxt och avkastning på eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrån ett positivistiskt förhållningssätt och ett analytiskt perspektiv.

Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i tvåelevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilkamönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive gruppernaeventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigtsvaga eller starka eleverna.Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp itvå grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades tvålektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringeninför undervisningen med grupp B.Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i bådagrupperna påvisas.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.