I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på Gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar Gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på Gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på Gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

Det perfekta kroppsidealet gör sig ofta påmind i samhälls- och mediadebatten. Dagens västerländska kroppsideal domineras av en smal och fettfri kvinnokropp. Under tonåren är fokuseringen på kroppen mer påtaglig än under någon annan del i livet. Strävan efter det slanka idealet är svårt att uppnå och kan medföra att individen inte förmår att acceptera sin kropp. Syftet med denna studie var att få en bild av och jämföra kroppsuppfattningen hos unga kvinnor som går på Gymnasiet i Luleå respektive Jokkmokk.

Barn och ungas skulder som registrerats hos Kronofogden har under de senaste åren aldrig varit flera. Skolan har ett ansvar att försöka hindra denna oroväckande utveckling. Denna uppsats handlar om privatekonomins förekomst i tre olika läroböcker för samhällskunskap 1A1 på Gymnasiet och har som mål att undersöka vilken hjälp dessa böcker ger lärare och elever på Gymnasiet. I den senaste läroplanen SKOLFS 2011 har privatekonomi lagts till och är numera ett gymnasiegemensamt ämne som alla elever läser.Genom ett kodschema har jag kunnat identifiera förekomsten av privatekonomin och bestämma kvantiteten av densamma genom räknandet av ord. Undersökningen är tvådelad där den andra delen analyserar innehållet och försöker göra slutsatser genom olika typer av textanalyser.Slutsatsen för undersökningen är att de tre böckerna har olika styrkor och svagheter men framförallt är det språkbruket som skiljer sig åt.

Den här uppsatsen belyser problematik kring stadieövergången mellan högstadiumöch gymnasium. Den behandlar vilka kunskaper beträffande ördklasser högstadie- respektivegymnasielärare i svenska förvantar sig att elever ska behärska för att fåbetyget godkänt i svenska i årskurs nio och på så sätt vara förberedda införGymnasiet. Lärarnas åsikter har framkommit genom en kvantitativenkätundersökning där svaren visar att gymnasielärarna har något högreförväntningar gällande elevers kunskap i detta sammanhang. Då lärarna gavsmöjlighet att fritt återge sina synpunkter i enkäten under rubriken övrigt ärundersökningen i viss mån även kvalitativ. Vidare redovisas styrdokumentensdirektiv när det gäller grammatik på högstadiet.

Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att ge en inblick i hur ett antal läroböcker och lärare valt att belysa Sveriges nationella minoritetsspråk i Svenska B på Gymnasiet. Jag har analyserat fem läroböcker böcker i svenska, samtliga utgivna efter år 2000. Analysen visade att alla analyserade böcker utom en har gett minoritetsspråken mycket lite utrymme. Informationen i majoriteten av böckerna fokuserar på vilka minoritetsspråken är och vilka rättigheter de sedan 2000 erhållit. I tre av de analyserade böckerna nämns den historiska aspekten men informationen är ofta tagen ur sin kontext.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på Gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lärare i dans på Gymnasiet definierar, tillämpar och undervisar koder och konventioner utifrån ämnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslärare verksamma på olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lärarna är överens om att koder och konventioner handlar om uppträdandet i en danssal, om förväntningar på elevens eget ansvar för sin dansträning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt är också att lärarna utifrån sina egna dansbakgrunder och uppfattningar väljer ut de koder och konventioner de vill upprätthålla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, där vi även ser djupare på hur dåtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhållande till ordning och uppförande samt betygssättning..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur lärare arbetar med skrivundervisning i ämnet svenska vid Gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lärarens skrivundervisning kunde jämställas med en traditionell- eller processorienterad skrivträning. Dessutom ville vi skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärarnas val av skrivundervisningssätt. För att kunna beskriva olika sätt att se på skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som är aktuell för vårt arbete. Vi har även beskrivit teorier om skrivande och lärande.

Uppsatsen består av en läroboksanalys av tre böcker anpassade för Historia A på Gymnasiet, där syftet är att visa vilket utrymme världen utanför Europa under 1800- talet och 1900- talet får. Jag kommer också att titta på hurvida läroböckerna lever upp till fyra av Tom Wikmans tio principer om hur en god läronok bör vara utformad, som han har skrivit i avhandlingen På spaning efter den godo läroboken. Vidare kommer jag att titta på kursplanen och se vilka mål som finns för Historia A, och detta för att ta reda på vad som faktiskt står, men också om det är möjligt att utöva undervisning enbart med hjälp av boken och samtidigt uppnå kursmålen. Undersökningen är både kvantitativ, då sidor kommer att räknas och presenteras, och kvalitativ, då resultaten av den kvantativa undersökningen tolkas och analyseras. Källor som främst används är tre läroböcker och skolans styrdokument, men också tidigare avhandlingar som rör ämnet.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag.

Denna uppsats syftar till att belysa hur elever som går första året på Gymnasiet ser tillbaka på sin grundskoletid. Jag vill veta hur de tänker med avseende på de stödinsatser som varit aktuella för dem, samt deras egen medverkan när man arrangerat dessa stödinsatser. Jag har tagit del av och presenterar en översikt över forskning och litteratur angående åtgärdsprogram samt hur man skiljer elever som är i behov av särskilt stöd från dem som inte är det. Jag har genomfört intervjuer för att få reda på hur ungdomar på Gymnasiet tänker kring sina skolsvårigheter och hur man arbetat med att ta fram lämpliga åtgärder samt hur de tycker att stödinsatserna påverkat deras skolresultat. Undersökningen pekar på att eleverna inte har en stor egen drivkraft att vara aktiv när man skall arbeta fram åtgärder. Om man bjuds in är det ändå inte säkert att man deltar. Studien visar även att eleverna i stor utsträckning är väldigt tacksamma för att de fått stödundervisning.

Vi har undersökt hur man identifierar dyslexi på gymnasienivå för att få svar på varför dyslexiproblematiken ser ut som den gör i högre utbildningar. Syftet med studien är att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur en process av dyslexiidentifiering ser ut på gymnasienivå samt se hur verktyg/metoder som tillhandahålls fungerar. Vårt arbete har utgått ifrån frågor som:Vilka erfarenheter har pedagoger på Gymnasiet av dyslexiidentifieringar?Hur fungerar resurser, såsom metoder och verktyg, är de tillräckliga för att upptäcka dyslektiker?Forskningsområdet har angripits med en kvalitativ metod genom intervjuer med olika typer av pedagoger på fyra gymnasieskolor i södra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade att dyslexiidentifieringen är ett komplext problem där språkets betydelse har stor vikt för upptäckterna.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på Gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.