Problemområde: Som lärare har jag fått erfara både exempel på verksamheter där elever i behov av särskilt stöd i hög grad lyckas överbygga sina svårigheter och verksamheter där de inte i lika hög grad gör det. Vad är det då som avgör? I denna studie undersöks om det kan vara så att skolans bemötande har betydelse för elevens lärande. Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen kring bemötandets betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar. ? Hur har eleverna i studien upplevt bemötandet av skolan i det särskilda stöd de fått? ? Hur vill eleverna i studien bli bemötta av skolan då de får särskilt stöd? ? Vilken betydelse menar eleverna i studien att bemötandet har för deras lärande? ? På vilket sätt reflekterar eleverna i studien kring bemötandets betydelse för deras lärande? Teoretisk ram: Studien utgår från ett kommunikativt relationellt perspektiv, KoRP.

Abstrakt I mitt arbete har jag ur olika aspekter analyserat det slutprov (Skåneprovet) på A-kursen i historia, vilket på initiativ av historielärarnas förening genomfördes 2004 på några Gymnasieskolor i Skåne. Man ville härmed titta närmare på attityden till provet och skapa en debatt om historieämnets status och vilka möjligheter som finns till en nationell bedömning.290 elever från olika utbildningar deltog i provet, som bestod av fem delar, där det bl.a. ingick analys av och diskussion kring historiska skeenden, samtal utifrån historiskt perspektiv och källkritiska ställningstaganden. Vid konstruktionen av provet hade man naturligtvis utgått från läroplanens målbeskrivning. Syftet med mitt arbete är att ta reda på vad elever och lärare anser om obligatoriska slutprov och huruvida Skåneprovet följer de riktlinjer som gäller för provkonstruktion.

I have made an inquiry about stage communication, small talk and on-stage rhetoric. The essay is divided into different parts. There is a background part that gives a short overview about other research and literature that has been made on the subject. A background has been put together to help you as a reader to understand the complex science can be. Here you will find work written by Dorothy Irving and Åke Lundberg among others.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.

Title: Experiential learning in the upper secondary school ? a study of film as a method in music education. Today the school competes foremost with TV and the computer regarding the spreading of knowledge. I believe that it is of great importance for the school to move with the developments of society in order to, to a greater extent, reach and motivate pupils. My degree thesis is about how you, as a teacher, can use experiential learning in music teaching in the upper secondary school.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan märka att ett barn har känslomässiga problem genom att det har svårt att ta kontakt med de andra barnen och har svårt att identifiera sina verkliga känslor i en särskild situation, vilket gör att barnet har svårt att visa sina känslor. Barnet visar ilska när han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet när han/hon inte har lust att göra någonting. Barnet måste lära sig att känna igen olika känslor hos sig själv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina föräldrar på ett adekvat sätt där samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg är förbjudna känslor, kan barnet ha svårt att bemöta en person som blir arg på honom.