SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två Gymnasieskolor.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa.För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa?Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?Hur upplever personalen sin hälsa?Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?MetodVi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.ResultatDet resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet i den här studien har varit att undersöka lektionsinnehållet hos erfarna respektive mindre erfarna lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Följande frågeställningar till studien ställdes: Vilken tidstilldelning har lärarna i undersökningsgruppen till de olika momenten? Vad finns det för likheter och skillnader mellan erfarna och mindre erfarna idrottslärares tid till olika moment? Vad finns det för hinder för att introducera nya aktiviteter i idrottsundervisningen? Vilka kunskapskvalitéer anser undersökningsgruppen vara de viktigaste som eleverna skall lära sig?MetodDen metod som använts är en kvantitativ insamlingsmetod genom enkäter. Till grund för arbetet gjordes en litteraturstudie och där användes sökorden: Idrott och hälsa, lärare, enkätstudie. Frågeformuläret skickades ut med ett bekvämlighetsurval till idrottslärare på gymnasienivå.

Uppsatsens syfte är att försöka ta reda på vilka påverkansfaktorer som är mest avgörande i utformningen av religionsundervisningen på gymnasiet. Undersökningen grundar sig på rapporten Hur formas undervisning? En studie av lärares tänkande om sitt handlande inom skolämnet religionskunskap som Björn Falkevall skrev 1995. Syftet med hans rapport var att kartlägga lärares sätt att tänka kring hur undervisning i religionskunskap utformades. Falkevall utgick ifrån sex olika påverkansfaktorer.

Att kunna läsa och skriva är en fråga om demokrati. Utan information kan ingen människa känna sig delaktig i dagens informativa samhälle. Det är lika självklart som att det utan anpassade läroböcker kan vara svårt att känna sig delaktig i sin skolundervisning. Av Sveriges vuxna befolkning är det 25% som inte uppfyller kunskapskraven i svenska för grundskolan. Kursplanen säger att alla elever efter årskurs nio ska "kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur, saklitteratur och dagstidningarnas artiklar med god förståelse".Syftet med C-uppsatsen är att undersöka en anpassad lärobok i gymnasiets A- och B-kurs i svenska.

Titel: ?Postfacken där nere är ju mer för syns skull? ? En studie av kommunikation på lärplattformer vid skolor med en-till-enFörfattare: Johannes Dyplin och Alexander EnglundUppdragsgivare: Lärarutbildningsnämnden (LUN), Göteborgs universitet.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 38 sidor exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka hur lärplattformar används för internkommunikation på Gymnasieskolor med en-till-en-satsningar.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer och en kvantitativ enkätundersökningMaterial: Fem lärare och en studierektor på tre olika skolor, samt sammanlagt 99 eleverHuvudresultat:Lärplattformar används främst för kommunikation via E-post och dokumentdistribution. Sändarna och mottagarna har näst intill samma möjligheter för kommunikation och strukturen av denna är mycket lik den vi finner i ett vanligt klassrum. Lärplattformen utesluter inte heller på något vis den personliga kontakten, trots den bekvämlighet som finns, utan blir en kanal i mängden. Vilken information som färdas och i vilken kanal bestäms av sändaren vilket kan få negativa konsekvenser för mottagaren; utan fastställda rutiner kan eleverna behöva anpassa sig till varje enskild lärares lösning, vilket kan bidra till en förvirring och omotivation.Användarnas inställning till lärplattformer över lag tycks generellt sett vara god men önskemål om att funktioner som ligger utanför systemet skall integreras står högst på listan.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre Gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 ? att ge en dator till varje elev ? ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1.

Syftet med denna studie är att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgången kan se ut för särskolans elever som går inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frågeställningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av särskoleelevernas skolgång. Studien är indelad i två delar. Studiens första del har genomförts i en lärargrupp som undervisar särskoleelever i grund- och Gymnasieskolor. Träffarna med dessa lärare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssätt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter på inkludering, anpassning av läromedel, föreläsningar och studiebesök.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?? Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem Gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Syftet med det här arbetet är att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lärande. Detta är ett område som är intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjälpa elever i lärandet. Därför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvärdera datorns prestanda som ett lärandeverktyg. Undersökningen har genomförts på två Gymnasieskolor, en i Halland och en i Småland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfällen.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvägledare på olika Gymnasieskolor i Västerbottens län. Vi ville ta reda på vad de lägger fokus och tid på i sitt arbete samt om de har några sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvägledare. Detta då tidigare forskning pekat på att vägledare är missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus från det egentliga uppdraget. I arbetet har vi även fokuserat på studie- och yrkesvägledningens utveckling och utformning från 70-talet fram till idag med fokus på samhället, vägledaren och arbetets innehåll.De frågeställningar som vi behandlar i detta arbete är vägledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrån studie- och yrkesvägledarens perspektiv. Vi har även valt att skriva om de mål- och styrdokument som finns för verksamheten.

På uppdrag av Naturvårdsverket och kommunstyrelsen startade våren 2006 miljöprojektet för utbildningssektorn i Linköpings kommun. Miljöprojektet bestod av två delar. Dels skulle all kommunal personal utbildas i miljöfrågor, och dels fanns möjligheten för personalen att söka medel för olika typer av utvecklingsprojekt. Omkring tio piloter från var och ett av de elva geografiska områdena gick en miljöutbildningsdag, varefter de skulle vidarebefordra informationen till sina kolleger. De skulle också inspirera sina kolleger till att starta utvecklingsprojekt.Marcus Olsson, lärarstuderande på Linköpings Universitet, fick uppdraget att utvärdera utvecklingsprojekten samt spridningen av informationen som delgetts under utbildningsdagen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.