The purpose of this study is to examine if, how and why history teachers work with local history projects in education. The results will be analyzed based on a theory of the uses of history. I also investigate, through group interwiews with students, if and how students? historical consciousness may develop through teaching about local history. The result is a variation map of teachers? different uses of history and how students historical consciousness can manifest itself.The results of the study shows that all the teachers interviewed uses local history projects in education.

Utgångspunkten i detta arbete är vårt intresse för hur elever uppnår förståelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det är viktigt med denna koppling? I vårt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgång, problemlösning, demonstration samt laboration, här har vi skrivit momenten i ordningen, från det mest abstrakta till det mest konkreta. Vårt syfte är att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen när det gäller att alla elever ska kunna uppnå förståelse. Vi har valt att utforma en elevenkät med ett antal frågor kring fysikundervisning och bl.a.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslärarens tal om islam. Frågeställningarna är följande: Vilka diskurser förekommer i lärares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lärarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lärarna att de arbetar med läroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frågeställning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielärare på två Gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lärarna vill och försöker nyansera bilden jämfört med den bild som förmedlas i läroböckerna. Lärarna använder sig också av västerländska jämförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer både i läroböckerna och bland eleverna menar lärarna.

Detta arbete handlar om lärares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger på vilka förutsättningar som lärare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser på sitt eget arbetslagsdeltagande i förhållande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielärare vid en av Malmös Gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lärarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvändiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har ställts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsättningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Den här uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie om hur lärare och skolbibliotekarier från fyra Gymnasieskolor tolkar begreppet  ?samarbete? samt hur de erfar samarbete med den andra yrkesgruppen. Sex gymnasielärare och fem skolbibliotekarier berättar om sitt arbete, sin syn på samarbete och om sina erfarenheter av att samarbeta med den andra yrkesgruppen. Studiens resultat visar bland annat på att det finns stora skillnader i deras respektive yrkeskulturer vilket lätt leder till kulturkrockar. Exempelvis har lärarna och bibliotekarierna en gemensam idealbild av samarbete.

Syftet med den här uppsatsen var att jämföra hur gymnasieelever kan tänka kring ondska i förhållande till några välkända filosofernas sätt att tänka kring ondska. För att kunna ta reda på detta så gjorde vi en undersökningen på två Gymnasieskolor, i två olika klasser i årskurs 3. Metoden som används var en kvalitativ undersökningsmetod, där eleverna fick skriva små uppsatser utifrån ett frågeformulär med öppna frågor. Resultaten nåddes genom analyser av dessa uppsatser, och som analysverktyg användes olika filosofiska tänkares syn på ondska. Resultaten visade att flertalet av eleverna inte hade varit med om något som de skulle vilja kalla för ondska.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda Gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

Under de senaste åren har ämnesintegrering fått större och större plats i gymnasieskolan. Nu när den nya gymnasiereformen gick igenom så blev det ännu mera tydligt hur lärarna ska eftersträva att samarbeta över ämnesgränserna. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka åsikter som karaktärsämneslärare har om ämnesintegrering. Vi ställer frågor om vilka fördelar, nackdelar samt vilka utvecklings- och förbättringsmöjligheter karaktärsämneslärarna ser med ämnesintegrering. För att ta reda på åsikterna har vi intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika Gymnasieskolor.

I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem Gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan..

Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på Gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på Gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns Gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Marknaden för läroböcker är stor och för de bokförlag som förstår hur skolorna fungerar finns det pengar att tjäna. Skolvärlden är dock en marknad av speciell karaktär och skolor skiljer sig markant som kund jämfört med vanliga företag med vinstintresse. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Gymnasieskolors inköpsprocesser ser ut för dataundervisningsböcker. Syftet är vidare att förstå vilka faktorer som påverkar inköpsprocesserna. Undersökningsmetoden som används är fallstudier och uppsatsen innehåller fallstudier på tre Gymnasieskolor, nämligen Sigtuna humanistiska läroverk, Fyrisskolan och Vallentuna gymnasium.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.

The purpose with this study is to examine what kind of support there is for school libraries at the selected independent upper secondary schools and how these schools ensure that libraryservices is available to their students and their teachers. The purpose is also to examine what attitudes the administrators of the schools have to school libraries and teaching in information seeking. A qualitative method with interviews was used to fulfil the purpose. As a theoretical basis of the study Loertschers taxonomies of the school library media program and Limbergs three levels of pedagogic research were used and the interviews were analysed with these two theoretical frameworks as a background. The result of the study showed that neither one of the three examinated schools has a school library which means that they use the public library instead.