I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild.

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur lärare i svenska på gymnasiet ser på datorspel som texter inom ämnet svenska. Inledningsvis har en enkätundersökning genomförts bland svensklärare på gymnasiet i Luleå och Bodens kommuner, därefter har kvalitativa intervjuer med tre lärare genomförts med enkätsvaren som grund för ett strategiskt urval. Resultaten visar att de studerade lärarna generellt sett har låg kunskapsnivå och få erfarenheter av datorspelande. De vittnar dock om att spelandet är vanligt hos deras elever. Flera respondenter har aldrig kommit på tanken att nyttja datorspel som text och hänvisar detta till brist på engagemang och kunskap om spelen.

Utbildning blir allt viktigare. För dem som saknar en gymnasial utbildning har det blivit svårareatt få ett jobb. Läsåret 2009/2010 var 88,2 procent behöriga till gymnasieskolans nationellaprogram. För den som är obehörig är Individuella programmet ett alternativ, där elever under ettår kan skaffa sig behörighet. Det har visat sig att elever som går ett år på det Individuellaprogrammet (IV) och sedan studerar på ett nationellt program i högre grad än andra, görstudieavbrott.

Syftet med studien är att utröna vilka värden som präglar den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan och vad dessa går att härleda till, samt diskutera vilka konsekvenser detta kan tänkas få ur ett vidare demokratiskt perspektiv. Studien använder sig av en kvalitativ ideologikritisk metod, och finner sin teoretiska ansats i kritisk teori och Frankfurtskolans tankar kring det senmoderna samhällets möjligheter och begränsningar.Det material som bildar underlag för studien utgörs av propositionen för en ny gymnasieskola (2008/09:199) och den offentliga utredning (SOU 2008:27) som föregick denna.Studien visar att den kunskaps- och samhällssyn som ligger till grund för den nya gymnasieskolan är kraftigt präglad av instrumentella, funktionella och entreprenörsmässiga värden. Dessa värden går att härleda till den kapitalistiska struktur som genomsyrar det senmoderna samhället vari en målrationell syn på såväl utbildning som samhälle främjas. Studiens resultat påvisar en icke-värderande politik och inskränkningar i demokratin som riskerar att leda till att etablerade maktstrukturer och ojämlikheter i samhället reproduceras och befästs ytterligare..

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse..

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning.Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2.

Reaktionskrafter från monteringsverktyg är troligen en bidragande orsak till mångabelastningsskador i tillverkningsindustrin och monteringsarbete ligger också i topp istatistiken över arbetssjukdomar i Sverige.Idag används i stor utsträckning avancerat styrda verktyg, som kan programmeras så att dekänns bekväma, men det finns ingen utvärderingsmetod för reaktionsmoment som premierardessa funktioner. Dessutom tar dagens utvärderingsmetoder hänsyn till att människor är olikastarka i olika arbetsställningar.En utvärderingsmetods främsta syfte är att hjälpa till vid val av verktyg och vid bedömningom reaktionskraften kan tas upp för hand eller om mothåll bör användas. Tas inte operatörensstyrka beroende på arbetsställning med blir denna bedömning i många fall felaktig.Syftet med det här arbetet är att ta fram en bättre bedömningsmodell för reaktionsmomentfrån monteringsverktyg. Några krav som sätts på den förbättrade metoden är att den ska varaenkel att använda, mätningar ska inte behöva göras på verktyget och den ska ta hänsyn tillvariation i styrka beroende arbetsställning.En grupp om sju testpersoner sattes samman och de utvärderade reaktionsmomentet från envinkelmutterdragare i tre olika positioner. I varje position testades 6 olika typer avreaktionsmoment.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet.Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen ? dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär.

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna.Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Denna uppsats är en studie av fyra grundskolors kulturer som år 2008 ska sammanföras i en gemensam, nybyggd F-12 skola med en gemensam syn på elevers lärande. Att kartlägga en skolas kultur är ett viktigt steg i ett förbättringsarbete. Detta för att få syn på vilka utvecklingsmöjligheter en skola har och vilken utvecklingskapacitet som respektive skola behöver bygga upp. Kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma den nya F - 12 skolan. Parallellt med denna studie görs en likadan kartläggning av gymnasieskolans kultur.Undersökningen genomfördes med hjälp av lärande samtal och intervjuer där större delen av grundskolans, lärare, skolledare och elevrådets representanter deltog.Resultat visar på att kulturen och infrastrukturen på de fyra grundskolorna är olika och att de olika delsystemen i infrastrukturen inte är utvecklingsbefrämjande i alla delar.