AbstractEn ny gymnasiereform genomfördes 2011, och de nya styrdokumenten visar att entreprenörskap ska genomsyra all undervisning i gymnasieskolan. När det nu har gått ett läsår är det av stort intresse att följa upp detta. Syftet med den här studien är att undersöka gymnasielärarnas uppfattning av entreprenörskap samt i vilken utsträckning och hur de integrerar entreprenörskap i sin undervisning inom Handels- och administrationsprogrammet.Illeris olika dimensioner av lärande, såsom innehåll, drivkraft och samspel, har varit den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete. Tidigare forskning om entreprenörskap i skolan visar att det finns olika uppfattningar bland lärare om vad utbildning i entreprenörskap innebär. För vissa lärare är entreprenörskap en aktivitet medan andra ser det som en pedagogik, dvs.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter färgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestå i datorämnet självt eller i samarbetande undervisning med andra ämnen. Ämnesområdet är en överblick på hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorämnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kärnämnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhällskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hälsa) för inflytande på varandra, och vad kärnämnes- respektive datorämneslärare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser även utvecklingstrender utifrån gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning är en kvalitativ studie bestående av intervjusammanställning och litteraturstudie.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank?s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement.Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks? method for calculating the capital requirement.

Skolverket menar att populärkultur, däribland dataspel, är användbara verktyg för att nå elevernas livsvärldar i religionskunskapsundervisningen.Den här uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrån följande frågeställningar:Får rätt och fel handling något utrymme i Mass Effect? På vilket sätt? Vad är rätt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmågor som är en del av religionskunskapens etikundervisning och i sådana fall på vilket sätt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jämförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhållningssätt; dessa är etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas också utifrån en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar här med teoretisk och kursplanemässig förankring.Undersökningen visar att flera av de områden som ska ingå i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att låta olika element i Mass Effect-spelen möta ämnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv både berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Enligt Skolverket skall gymnasieelever som började sin utbildning år 2000 eller senare, göra ett projektarbete på 100 poäng. Gymnasieskolor som driver utbildningar inom industriprogrammet har som mål att alla elever efter avslutad utbildning både ska ha godtagbart yrkeskunnande för branschen och för fortsatta studier. Projektarbete betraktas av en del gymnasielärare som en bra läroform där elever som är motiverade inom ett ämne eller område och inte stimuleras i andra ämnen kan få en chans att utvecklas.I denna uppsats har jag undersökt om den undervisning som gymnasieeleverna får i kursen ?Projektarbete 100 p? (PA1201) motsvarar de förväntningar som näringslivets representanter önskar sig. Eftersom en treåring yrkesutbildning bl.a.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Antalet elever som idag söker till omvårdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker därför hitta nya vägar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvårdnadsprogram ser på innehållet i sin utbildningen. Med hjälp av en enkätundersökning tillfrågades 47 elever som går sitt tredje och sista år hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrån att de från och med sitt andra år kunnat välja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvårdnadsprogrammet och hur de såg på sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvårdnadsprogrammet utifrån att det är ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre än hälften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvårdnadsprogrammet på grund av den praktiska inriktningen.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Denna studie syftar till att undersöka internatskolepojkar i Kenyas inställning till kvinnor somvidareutbildar sig på tertiär nivå ur ett globalt, nationellt och personligt perspektiv. Frågeställningarnavar: ?Hur resonerar pojkarna kring kvinnor som utbildar sig på högskolenivå ur ett globalt, nationellt ochpersonligt perspektiv??, ?Hur formuleras jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans läroplan och Vision2030-målen och hur kan det relateras till pojkarnas uppfattningar om kvinnor med högre utbildning??samt ?Hur kan man förstå pojkarnas resonemang i dessa frågor??. Sex pojkar intervjuades för studiengenom ett bekvämlighetsurval, och två styrdokument valdes (även de av bekvämlighetsskäl) för enlitteraturstudie.Pojkarna ansåg alla att det var av godo att kvinnor vidareutbildade sig eftersom det var ett sätt för bådevärlden och Kenya att använda sig av hela befolkningens intellektuella kapital. De personliga motivenfokuserade främst på att en högutbildad fru innebar att man kan hjälpas åt i försörjningen av familjenmen också för att man blir mer samspelta i sitt äktenskap.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter.Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ?Åtta vägar till kunskap ? En ny struktur för gymnasieskolan.?. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ?Framtidsvägen ? en reformerad gymnasieskola?, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011.

Uppsatsen inrymmer två syftesformuleringar. Det första syftet är att undersöka vilka utbildningsvägar som finns för att få arbete som teaterlärare på gymnasieskolan. Det andra syftet är att undersöka hur begreppen behörighet, kompetens och kunskap inom teaterläraryrket definieras av rektorer på det estetiska programmet och hur dessa tre delar samverkar sinsemellan. Frågeställningarna är: Vilka utbildningsvägar finns för att få en anställning som teaterlärare på gymnasieskolans estetiska program? Vad innebär det att vara behörig? Vad innebär det att ha kompetens? Vad innebär det att ha kunskap? Hur samverkar behörighet, kompetens och kunskap inom yrket teaterlärare? Uppsatsen utgår från läraruppdraget ur ett mer allmänt perspektiv och teaterlärarskapet mer specifikt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och analysera hur specialpedagoger på sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv på specialpedagogik och lärande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och även speciallärarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgångspunkten är utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen är en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor där målgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan är övervägande kompensatorisk med undervisning på individ eller gruppnivå.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap.