Jag har valt att skriva en didaktisk uppsats med inriktning mot religion och elever på fordonsprogrammet. Ämnet låg nära till hands eftersom jag arbetar i skolan med företrädesvis elever på fordonsprogrammet. Majoriteten av dessa elever är pojkar. Jag saknar religionsdidaktiskt material, speciellt sådant som rör de yrkesförberedande programmen på Gymnasieskolan. Att undervisa elever i ett ämne som de själva har svårt att förstå ?nyttan av?.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan främja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att träna social kompetens i Gymnasieskolan.Dagens ungdomar har färre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhället samtidigt som sociala färdigheter tränas mindre. Därav blir ungdomars brister i social kompetens mer påtaglig för samhället. Gymnasielever befinner sig i en känslig utvecklingsfas där social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För närvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och träning av social kompetens på Gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda på om och hur utomhuspedagogik kan användas för att främja social kompetens. Respondenterna är verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Studien syftar till att undersöka hur lärare idag ser på läromedel samt att identifiera och avgöra betydelsen av de faktorer som styr valet av läromedel samt eventuella implikationer på undervisningen i Gymnasieskolan inom ämnet naturkunskap. För att empiriskt undersöka dessa förhållanden har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta lärare och resultatet analyserats med en diskursanalytisk ansats och kvalitativ textanalys. Vi fann att läroboken fortfarande har en stark ställning som det ledande läromedlet. Dessutom fann vi att faktorer som ekonomiska resurser, kollegial kompromiss, läromedlens innehåll, individuella föreställningar samt elevens behov och förutsättningar har betydelse för lärarens val av läromedel. Läromedelsvalets konsekvenser för undervisningen kan vara negativa utifrån de styrdokument som föreligger.

Syftet med studien är att undersöka teaterlärares didaktiska syn på ämnet teater i Gymnasieskolan och vilka faktorer som påverkar lärarnas arbete i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner i praktiken. Undersökningen sker utifrån följande frågeställningar: Vilka pedagogiska visioner har teaterlärarna för sin undervisning i ämnet teater på Gymnasieskolan? Vilka faktorer påverkar lärarna i deras strävan att nå sina pedagogiska visioner? Studien bygger på kvalitativa intervjuer och ett fokussamtal med tre gymnasielärare i teater. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är sociokulturell teori. I analysen av intervjuerna ställs resultaten mot tidigare forskning med fokus på perspektiv på teater och drama.

Uppsatsen behandlar ämnet arkitektur på gymnasiet och kurserna Arkitektur-hus och Arkitektur-rum som blev implementerade via gymnasiereformen GY11. Med hjälp av etnografisk metod undersöks hur lärare förhåller sig till kurserna Arkitektur-rum och Arkitektur-hus mot Skolverkets styrdokument för Teknikprogrammet inriktning samhällsbyggande och miljö/arkitektur, respektive på Estetiska programmet inriktning bild och form, profil inredning och design i skoluppgifter. Avgångselever våren 2014 i Gymnasieskolan var de elever som hösten 2011 började på gymnasiet i den nya gymnasiereformen GY11 och blir därmed de första elever som genomfört kurserna i arkitekturämnet.Syftet med undersökningen är också att belysa de diskurser som synliggörs i samtal med lärarna om ämnet och på så sätt diskutera och närma sig arkitektur som en visuell och materiell kultur inom Gymnasieskolan. Forskningsresultatet visar på att lärarna arbetat varierat och med stor användning av utomhuspedagogik och stadsstudier samt med ämnesintegrering där det varit möjligt. Tydliga diskurser framkom i elevuppgifterna och i samtalet om arkitekturämnet..

Skolan är ett ämnesområde som har debatterats under en längre period i samhället, inte minst har detta kunnat betraktas ske i media. Det har skett en livlig diskussion kring Gymnasieskolan och dess teoretiska program och yrkesprogram, där exempelvis programmens utformning och uppdrag har debatterats. Någonting som även har berörts i diskussionerna kring Gymnasieskolan och dess program är dess relation till arbetsmarknaden och till högre utbildningsformer, så som universitet och högskola. Inte minst har detta skett den nya gymnasieförordningen, SFS 2010:2039, trädde i kraft under 2011. Detta arbete stävar efter att synliggöra hur media i form av tre tidningar, Skolvärlden, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, under perioden från 2011-01-01 till 2012-12-31 har valt att presentera debatten kring de teoretiska och de praktiska yrkesprogrammen i Gymnasieskolan i sina artiklar. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska Gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska Gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska Gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

I vårt examensarbete har vi genusgranskat två läroböcker som används i Gymnasieskolan. Den ena heter Escalade 1 och används i steg 1 i franska och den andra heter Give ?n? Take: Reader och används i engelska kurs A på yrkesprogrammen. Frågan vi har ställt oss är hur bilden av mannen respektive kvinnan förmedlas i både bild och text i läroböckerna samt om böckerna lever upp till de krav som styrkdokumenten ställer på jämställdhet mellan könen.Vi har kommit fram till att läroböckerna bevarar den traditionella begränsningen som finns på grund av kön där mannen framhålls på bekostnad av kvinnan vilket förmedlar en bild av att mannen och kvinnan inte är lika mycket värda och inte heller har samma möjligheter. Dessutom framställs kvinnan som mer emotionell än rationell och mannen saknar till stor del känsloregister.

Yrkeslärare ska vara kunniga i sitt hantverksyrke, de ska kunna förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt och möta elever med olika förutsättningar och behov. Syftet med denna studie var att ta reda på om yrkeslärare upplever att de har kunskaper att bemöta elever med neuropsykiatriska diagnoser och hur påverkar skolans kunskapskrav bemötande av elever med neuropsykiatriska diagnoser. Fyra verksamma yrkeslärare inom Gymnasieskolan djupintervjuades utifrån en kvalitativ ansats med inspiration av fenomenografin. Resultatet visar att yrkeslärarna upplever att de inte har den kunskap de skulle vilja ha kring neuropsykiatriska diagnoser för att bemötande ska bli bra..

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på Gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på Gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på Gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

SyfteSyftet med studien är att utforska på vilket sätt pedagoger inom Gymnasieskolan använder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag även undersökt hur pedagogernas arbete påverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrågeställningarHur använder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT påverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen på gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. Därefter valde jag att använda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frågor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristående och kommunala gymnasieskolor i Västra Götaland.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern ihistorieläroböcker för Gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inomlärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, harläroböcker för Gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010-tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i Gymnasieskolan upprätthåller ellermotverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid.Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått iundersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ?de andra? eller ?det annorlunda? iförhållande till ?vi?, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam somfår utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter.Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det modernaoch beaktansvärda i världen är skapat av ? och viss mån tillhör ? Europa och västvärlden medandet omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern..

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka bildämnets potential som integreringsämne och studera hur estetiska lärprocesser som kunskapsform kan ta sig uttryck i Gymnasieskolan. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial där elever, lärare och skolledare från en gymnasieskola i Storstockholmsområdet berättar om sina erfarenheter kring ämnesintegrering med bildrelaterade kurser. Utgångspunkten för undersökningen är tvåämnesintegrerade arbeten som handlar om sociala samhällsfrågor med elever på Medieprogrammet. Elevernas praktiska bildarbete består av att gestalta tankar, känslor och erfarenheter utifrån faktakunskaper från bland annat ämnena samhällskunskap, religion ochsvenska. Titeln ?Jag tänker mycket när jag ritar, faktiskt?? är ett elevcitat från intervjuernaoch formulerar att det är elevernas lärande som står i centrum i undersökningen.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för Gymnasieskolan där bananflugan används som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya Gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever på olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende på i vilken utsträckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmålen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stärka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna är väl förberedda för högskolestudier. För att ta reda på detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhållit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmål som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra väl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stäcker sig över både kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Vi tar vår utgångspunkt i skolans roll som förmedlare av demokratiska värderingar. Vi studerar olika sätt att se på begreppet demokrati och problematiken i relationer mellan demokrati och skolan. Vi använder ett konstruktionistiskt perspektiv, där vi betonar vårt förhållande till forskningsprocessen. Vi betonar även svårigheterna i att särskilja delar i uppsatsen, så som metod, teori och empiri.Vårt syfte med uppsatsen är att problematisera relationer kring demokratibegreppet i Gymnasieskolan, främst i relationen till betyg.Till empiriproduktionen har vi använt oss av tre samtal med personal på en gymnasieskola i Malmö. Vi har även studerat texter som Lpf 94, Värdegrundsboken och en rad debattartiklar.