SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om temaveckan i Varberg eller det som ersatt PRAO ? verksamheten uppfyller mål och riktlinjer i Lpo 94, vad gäller elevernas kunskaper om arbetsliv och dess samverkan med närsamhället i övrigt, samt vidare möjligheter till utbildning. I vår forskning har vi använt oss av en kvantitativ ansats och gjort en undersökning med 64 elever i årskurs 9 samt representanter för skolpersonal. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat förvaltningschefen på barn- och utbildningsnämnden i Varberg. Vårt resultat visar att temaveckan eller det som ersätter praon uppfyller mål och riktlinjer för elevernas arbetslivskunskaper genom studiebesök, besök från näringslivet och genom besök på Gymnasieskola. Majoriteten av eleverna upplever att temaveckan bidrar till ökade kunskaper om arbetsliv och utbildning genom erfarenheter utanför skolan.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa.Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

The purpose is to analyze if the students have any use of their computer education at a senior high school level or if there is a demand for them to proceed studying. Does the students background have any importance or is it their own motivation that makes the student advance to higher education.In this report we ask ourselves the question, if the students have any use of the knowledge gained at senior high school in computer studies at a higher level. Do the students have any chance for employment based on their senior high school grades in computer studies after graduation?  Do the schools that follow the senior high school guidelines within programming and databases give these students an advantage towards those that have not received the same fundamental education?The method used for the survey is a group questionnaire.  The questionnaire was distributed at one and the same time and then collected to examine the results. The survey results showed that students who seek work based only on their senior high school grades, received only a temporary position for different lengths of time.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med genomgångna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader går att finna i den svenska skolan gällande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i ämnet svenska, samt tidigare forskning inom ämnet har studerats och återgivits. I den undersökning som genomförts har avgränsningar gjorts till följande två områden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av säkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestått av en klass i år 8 i grundskolan, en klass i år 1 i gymnasieskolan samt lärare från grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i Piteå kommun. Två metoder har använts i undersökningen, observation och enkät.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor Gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet.

The purpose of this degree thesis is to investigate what the English teachers in an upper sec-ondary school, think about teaching students in ability grouped classrooms. The questions that I have set out to investigate include what the teachers think about ability grouping in English, the school?s current organisation of ability groups, the pros and cons of ability grouping in English, differentiation in teaching and if students get more individualized teaching with abil-ity groups, how the teachers cooperate and what would be the optimal teaching situation in an English learning classroom.I did a lot of theoretical research on the subject and studied old essays on similar subjects. I also did some classroom observations to use as background information for my interviews. I interviewed five teachers of different sex, age, and teaching experience.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Denna undersökning handlade om lärares attityder till eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk Gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för några gymnasielärares bedömning och betygssättning i ämnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lärarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i läroplaner och kursplaner samt resultat av såväl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat på att elever betygssätts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie är baserad på intervjuer av nio verksamma lärare på olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. Vårt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jämfört med tidigare undersökningar, där även lärarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssättning visade sig ha betydelse för elevens betyg.