The common asylum and migration policy of the European Union is a struggle between a strong belief in the protection of human rights and the need of strong and secured borders. This paper highlights the dilemma that occurs in the common asylum and migration policy of the European Union. What happens when the union have to choose between liberal standards with high priorities to human rights and a realistic focus on security? The aim is to study the asylum policy presented in the Stockholm Program, and thereafter evaluate what kind of character the union has itself. By an ideal type analysis of the Stockholm program from 2009, the common asylum policy is divided into either liberal or realistic ideas.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och pÄverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet Àr fysiskt aktiva har en mer normal instÀllning till sin kroppsform Àn de som inte Àr regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som trÀnar respektive inte trÀnar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende pÄ trÀningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som lÀser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod: Försökspersonerna bestod av 120 artonÄriga gymnasieelever som lÀste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som anvÀndes var enkÀterna IPAQ och BESAA.

Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gÀllande matematik inom kriminalvÄrden. Studien skulle Àven medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes och empirin samlades in med hjÀlp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.LÀrarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vÀgleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.

Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

 Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov?  Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förstÄelsen för ungdomars attityder till sex. Den hÀr studien fokuserade pÄ ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, förestÀllningar och attityder. HuvudfrÄgan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jÀmförelse mellan pojkar och flickor respektive elever pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkÀtstudie med 116 elever i Ärskurs tre pÄ Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

VÀxjö is a medium-sized town situated in the centre of the county SmÄland in Sweden with a good infrastructure and logistics and with a university that encourages cooperation with private and public companies. It is in this town that our case study of SmÄland Airport will take place. The aim of this study is to examine in which way the program of Library and Information Science at the Linnaeus University in VÀxjö offers knowledge that can be relevant for the staff at the airport in VÀxjö - SmÄland Airport. Using Wilsons model as our theoretical framework we examine how these two align with each other and by using a matrix that we ourselves elaborated in our analysis, we provide a clear picture of how the comparability two places comparability is represented. The result shows that there are compatible aspects to the SmÄland Aiports needs and what the program of Library and Information Science has to offer.

Syftet med detta examensarbete Àr att visa pÄ möjligheter att förÀndra nedlagda försvarsanlÀggningar för att skapa platser till glÀdje för allmÀnheten. Under 1900-talet har Sveriges militÀrmakt producerat en mÀngd platser som idag Àr övergivna. I den mÄn platserna fÄtt nya funktioner Àr det som historiska museum som pekar pÄ den tidigare anvÀndningen. Myttingelinjen pÄ VÀrmdö ligger i Stockholms skÀrgÄrd och bestÄr av sju batterier i varierande grad av förfall. Detta arbete redovisar översiktligt hur Myttingelinjens ruiner skulle kunna omvandlas till ett rekreationsomrÄde med varierande upplevelser.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Studien fokuserar pÄ nÄgra tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet Àr att tolka och analysera pÄverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp Àr genus, att ha rÀtt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jÀmstÀlldhet och att vÀlja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger pÄ Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhÀllsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft ocksÄ fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet anvÀnds kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory Àr det meningen att man ska upptÀcka, beskriva och förklara nya fenomen.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.