Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Solid State Diskar (SSD) Ă€r relativt nya och mycket om dem Ă€r okĂ€nt. Detta examensarbete fokuserar pĂ„ att lĂ€sa forensiskt viktig information frĂ„n bĂ„de lagringsutrymmet och reservutrymmet. Detta har försökts genom att ett program har byggts i C++, detta program anvĂ€nder ATA kommandon för att lĂ€sa information frĂ„n disken. Även om programmet aldrig blev fĂ€rdigt kunde det skicka och ta emot data frĂ„n en SSD, dock inte reservutrymmet vilket var fokus i detta examensarbete..

The reindeer are kept in extensive pasture systems where the conditions are similar to thosefor wild reindeer. Since the reindeer have special demands on their pasture, it is difficult tokeep them in intensive production systems where they cannot graze selectively. Too manyreindeer on a small area will also facilitate spread of diseases. A selection program forreindeer needs special qualifications according to several different reasons. The purpose withthis literature review is to summarize the factors needed for a reindeer selection program andthe problems and possibilities included.Reindeer grazing right has a special meaning to the Sami and are reserved for them accordingto immemorial rights.

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Uppsatsen undersöker förÀndringar i SVTs utbud av barnprogram samt förÀndringen i bilder, tilltal och vilka som fÄr komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan Ären 2000 och 2012 med nedslag vartannat Är (2000, 2002 etc.). Uppsatsen bestÄr tvÄ analyser, varav den ena Àr en kvantitativ analys. Den fokuserar pÄ SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger pÄ programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

This thesis is about School libraries and the honour "School library of the year". I have examined the questions - Whats to say about school libraries in the curriculum and the library law? - Who administer the honour "School library of the year" and whats demanded to get it? - What have made the school libraries I have examined to school libraries of the year"? As theory I have used the Taxonomies of the School Library Media Program by David V. Loertscher. I have given a background to and defined the school library as a function, a room and in the teaching among others.

Syftet med vÄr undersökning var att kartlÀgga elevers lÀrstilar samt att ta reda pÄ elevers upplevelse av att ha fÄtt veta sin lÀrstil. Vi har anvÀnt oss av en lÀrstilsanalys för att kartlÀgga lÀrstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vÄrterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i LuleÄ kommun. I vÄr undersökning kom vi fram till att elever har olika sÀtt för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt. Vi mÄste dÀrför som lÀrare anpassa vÄr undervisning sÄ att den passar alla elevers olika sÀtt att ta till sig och bearbeta information.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hur lÀraren undervisar i Matematik A pÄ gymnasieskolans studieförberedande och yrkesförberedande program. En av frÄgestÀllningarna Àr att undersöka vilka skillnader som finns i det innehÄll lÀrarna skriver pÄ tavlan. Metoden för att undersöka detta Àr en kvantitativ observationsstudie som görs i klassrummet under lektionstid. I undersökningen gjordes Ätta observationer av fyra lÀrare, tvÄ lektionstillfÀllen per lÀrare. NÄgra av resultaten Àr att lektionerna pÄ de yrkesförberedande programmen inte startar och slutar pÄ utsatt tid medan lektionerna pÄ de studieförberedande programmen gör det.

I detta arbete har vi undersökt hur elever beskriver att ett laborativt arbetssÀtt i matematik pÄverkar deras lÀrande. Studien har utförts pÄ ett studieförberedande och ett yrkesförberedande program pÄ gymnasiet i klasser som lÀser kursen matematik A. Vi har anvÀnt oss av en enkÀtundersökning i bÄda klasserna och intervjuer med tre elever frÄn respektive klass. VÄrt resultat pekar pÄ att det finns ett antal positiva faktorer som eleverna anser pÄverkar deras lÀrande vid ett laborativt arbetssÀtt i matematik. Dessa faktorer Àr att undervisningen blir rolig och intressant, varierad, verklighetsanknuten och leder till kommunikation mellan elever.

This thesis describes new methods for automatic crack detection in pavements. Cracks in pavements can be used as an early indication for the need of reparation.Automatic crack detection is preferable compared to manual inventory; the repeatability can be better, the inventory can be done at a higher speed and can be done without interruption of the traffic.The automatic and semi-automatic crack detection systems that exist today use Image Analysis methods. There are today powerful methods available in the area of Computer Vision. These methods work in higher dimensions with greater complexity and generate measures of local signal properties, while Image Analyses methods for crack detection use morphological operations on binary images.Methods for digitalizing video data on VHS-cassettes and stitching images from nearby frames have been developed.Four methods for crack detection have been evaluated, and two of them have been used to form a crack detection and classification program implemented in the calculation program Matlab.One image set was used during the implementation and another image set was used for validation. The crack detection system did perform correct detection on 99.2 percent when analysing the images which were used during implementation.

Syftet med examensarbetet var att se om lÀrarna anser att deras arbete har förÀndrats nÄgot sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjÀlp av intervjuer med fem lÀrare pÄ en 7-9-skola. LÀrarnas arbete pÄ skolan har förÀndrats, dock inte sÀrskilt mycket dÄ flera av lÀrarna redan före IUP skrivit protokoll frÄn sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden dÀrför inte Àr sÄ stor. Den skillnad som dock finns Àr att alla nu anvÀnder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som Àr intressant i studien Àr det faktum att de intervjuade lÀrarna ofta inte direkt nÀmner att IUP Àr framÄtsyftande, nÄgot som Skolverket menar Àr det viktigaste med IUP, dock blir mÄlen som man tar fram tillsammans med elev och vÄrdnadshavare av framÄtsyftande karaktÀr..