Sök:

Sökresultat:

6240 Uppsatser om Gymnasiesärskolans individuella program - Sida 35 av 416

Inkludering i den pedagogiska verksamheten : En studie kring arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd

Temat för arbetet Àr musikskapande och har som syfte att undersöka min individuella kreativitet och dess kÀnnetecken. Men syftet bestÄr ocksÄ i att avgöra anvÀndbarheten av detta. Det rör sig om en psykologisk sjÀlvstudie med ett fenomenologiskt angreppssÀtt. I mitt fall har detta inneburit att jag, efter att ha arrangerat en i mitt tycke kreativ upplevelse, beskrev denna hÀndelse för att sedan analysera texten pÄ fenomenologiskt vis. P.g.a.

Individuella aspekter i den musikaliska utvecklingen hos musikhögskolestudenter

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik Ă€r element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det Ă€ven individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrĂ„n femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade Ă€ven till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling pĂ„ huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivĂ„er av Openness och Agreeableness jĂ€mfört med psykologistudenter (n=134).

IUP ? en styrning i tiden. Om identitetsbildning i förskolans individuella utvecklingsplaner

Bakgrund: Intresset för Àmnet vÀcktes dÄ jag arbetar i förskolan och upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Flera gÄnger har diskussioner i arbetslaget uppstÄtt om vad som kan skrivas fram om barnen utan att det blir en negativ framskrivning. Att förhÄlla sig professionellt i framskrivningen av elevers eller förskolebarns individuella utvecklingsplaner Àr viktigt för barnens identitetskonstruktion. Jag blev nyfiken pÄ hur barnen skrivs fram i individuella utvecklingsplaner i förskolan och vill dÀrmed bidra med fördjupande insikter om hur förskolan skriver fram barnen. Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och problematisera hur förskolebarns identiteter i individuella utvecklingsplaner konstrueras.

Skillnader och samband mellan attributioner och situationsspecifikt sjÀlvförtroende : Kön och Äldersaspekter, samt skillnader mellan idrottskategorier och positiva och negativa prestationer.

Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig Ät mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och Äldersaspekter, samt skillnader mellan icke-idrottare, motionÀrer, individuella och lagidrottare gÀllande attributionsstil och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt sjÀlvförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i Äldern 16 till 67 Är. För att mÀta attributioner anvÀndes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mÀta situationspsecifikt sjÀlvförtroende anvÀndes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.

Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: UtifrÄn egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesÀrskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frÄgestÀllningar uppstÄtt kring elev-assistenter och deras yrkesroll. FrÄgestÀllningar som vÀckt mitt intresse Àr bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesÀrksolans individuella program med inriktning autism innebÀr en annorlunda arbetssituation Àn att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Hur upplever personer med Parkinsons sjukdom att sj?lva optimera sin behandling genom egenmonitorering?

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) ?r en kronisk neurodegenerativ sjukdom d?r behandlingen riktar sig mot symtomlindring. Den individuella symtombilden kr?ver kontinuerliga l?kemedelsanpassningar. Antalet personer med sjukdomen ?kar vilket st?ller st?rre krav p? v?rden att gynna personernas egenv?rd och delaktighet.

Ser gymnasieelever nyttan med matematiken?: en jÀmförelse
mellan tvÄ olika program

Syftet med denna rapport var att undersöka hur gymnasieelever ser pÄ nyttan med matematiken och den gjordes som en jÀmförelse mellan tvÄ olika program. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀt för att fÄ reda pÄ omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. DÀrefter genomfördes elevintervjuer för att fÄ en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lÀrare kompletterade vÄr bakgrundsförstÄelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkÀtundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svÄrt att komma med exempel pÄ vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

Digital tools in mathematics teaching

Syftet med min studie var att undersöka om problemlösning i matematik gick att förena med anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel/program ur ett elev- och lÀrarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar rörde hur digitala program som verktyg pÄverkade matematikundervisningen och hur elever och lÀrare sÄg pÄ att arbeta pÄ detta sÀtt. Det har visat sig i olika rapporter och bland forskare att skolan i Sverige generellt Àr dÄlig pÄ att anvÀnda digitala verktyg i matematikundervisningen. I skolans styrdokument stÄr det tydligt att moderna verktyg ska anvÀndas i undervisningen. Vidare visar rapporter pÄ att matematikundervisningen fortfarande tenderar att vara tyst rÀkning. Forskare menar att om man anvÀnder sig av digitala verktyg leder detta till samspel.

Forensisk undersökning av Solid State Drive

Solid State Diskar (SSD) Ă€r relativt nya och mycket om dem Ă€r okĂ€nt. Detta examensarbete fokuserar pĂ„ att lĂ€sa forensiskt viktig information frĂ„n bĂ„de lagringsutrymmet och reservutrymmet. Detta har försökts genom att ett program har byggts i C++, detta program anvĂ€nder ATA kommandon för att lĂ€sa information frĂ„n disken. Även om programmet aldrig blev fĂ€rdigt kunde det skicka och ta emot data frĂ„n en SSD, dock inte reservutrymmet vilket var fokus i detta examensarbete..

Möjligheter och problem med organiserat avelsarbete inom renskötseln

The reindeer are kept in extensive pasture systems where the conditions are similar to thosefor wild reindeer. Since the reindeer have special demands on their pasture, it is difficult tokeep them in intensive production systems where they cannot graze selectively. Too manyreindeer on a small area will also facilitate spread of diseases. A selection program forreindeer needs special qualifications according to several different reasons. The purpose withthis literature review is to summarize the factors needed for a reindeer selection program andthe problems and possibilities included.Reindeer grazing right has a special meaning to the Sami and are reserved for them accordingto immemorial rights.

Det individuella studieansvaret - en analys av elevers förutsÀttningar och förhÄllningssÀtt till individuellt studieansvar

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Museet och historieundervisningen : en undersökning om hur VÀrmlands Museum kan anvÀndas i historieundervisningen i grundskolans tidigare Är

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

Gör individuell lön skillnad? : Chefer och medarbetares uppfattning om den individuella lönesÀttningens verkan pÄ motivation och mÄluppfyllelse i offentlig sektor. En fallstudie vid LuleÄ kommun.

Under 1900-talets senare hÀlft har lönesÀttning via enskilda lönesamtal, sÄ kallad individuell lönesÀttning blivit den rÄdande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning frÄn löneskalor och tarifflöner, sÄ kallad lönetrappa efter Älder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation pÄ grund av dess krav pÄ demokrati, hushÄllande med samhÀllets resurser och tillÀmpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en pÄverkande effekt pÄ hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Barnprogram i Sveriges television Är 2000-2012

Uppsatsen undersöker förÀndringar i SVTs utbud av barnprogram samt förÀndringen i bilder, tilltal och vilka som fÄr komma till tals i nyhetsprogrammet Lilla Aktuellt. Uppsatsen undersöker vecka 37 mellan Ären 2000 och 2012 med nedslag vartannat Är (2000, 2002 etc.). Uppsatsen bestÄr tvÄ analyser, varav den ena Àr en kvantitativ analys. Den fokuserar pÄ SVTs utbud av barnprogram. Fokus ligger pÄ programtyp, genre, utseende och ursprungsland.

"Årets skolbibliotek" hur dĂ„?: En studie av utmĂ€rkelsen "Årets skolbibliotek"

This thesis is about School libraries and the honour "School library of the year". I have examined the questions - Whats to say about school libraries in the curriculum and the library law? - Who administer the honour "School library of the year" and whats demanded to get it? - What have made the school libraries I have examined to school libraries of the year"? As theory I have used the Taxonomies of the School Library Media Program by David V. Loertscher. I have given a background to and defined the school library as a function, a room and in the teaching among others.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->