Skolan har ett demokratiuppdrag sÄvÀl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning frÄn Skolverket visade det sig att elever frÄn praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. VÄr studie syftade till att undersöka hur demokrati framstÀlls och problematiseras i fyra samhÀllskunskapslÀroböckers demokratiavsnitt dÀr tvÄ anvÀnds pÄ praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt tvÄ som anvÀnds pÄ teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).LÀroböckerna i denna studie Àr exempel pÄ brukstexter som har bÄde en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrÄn den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhÀllet. Till undersökningen valde vi att tillÀmpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati lÀroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

The aim is that on the basis of interviews with personnel and clients examine whichexperiences they have of the drug abuse programme and its implementation. To be able toanswer the aim following question has been formulated: (1) What do the personnel and clientthink about the drug abuse program arrangement? (2) In which extend is the programimplemented as thought? (3) How do the personnel assesses the client?s participation? (4)How does the client?s think about their own participation in the program? (5) Do the client?sthink that the program have been helpful in their personal development? A qualitativemethod was chosen and has used a semi structured interview. Total has ten interviews beenimplemented on RÀllsögÄrden, five with clients and five with personnel. The study'sinterpretation framework builds on research around drug abuse treatment and theories andmethods that lie to shallow for the drug abuse programme.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkÀtundersökning undersöktes 85 ungdomar i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolans omvÄrdnadsprogram, samhÀlls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gÀllande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, dÀremot framkom skillnader vid jÀmförelse mellan de olika programmen, eleverna pÄ omvÄrdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jÀmfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom ocksÄ mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll dÀr tjejerna vÀrderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att fÄ en lÄg status om de fokuserar för mycket pÄ skolan. DÄ det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvÀrdet visar den pÄ att en positiv attityd till att det egna beteendet Àr viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var sÄ stark hos respondenterna vilket Àr positivt dÄ det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Siffror om könsfördelning inom IT-branschen och pÄ högre tekniska utbildningar talar sitt tydliga sprÄk. Andelen mÀn inom ÀmnesomrÄdena data och teknik Àr ofta betydligt större Àn andelen kvinnor. Detta kan ge till följd att samhÀllet gÄr miste om en stor del potentiella begÄvningar. En jÀmnare könsfördelning brukar dessutom resultera i ett trevligare och gemytligare klimat. För att öka intresset bland kvinnliga studenter för vissa IT-utbildningar har en del universitet och högskolor Àndrat utbildningsformer och innehÄll. NÄgra har Àven utformat sÀrskilda program som vÀnder sig till kvinnor.

Detta arbete handlar om hur förberedda rektorer i en utvald kommun anser att deras skolor Àr, inför det att lagen om individuella utvecklingsplaner (IUP) trÀder i kraft den 1 januari 2006. VÄr undersökning har omfattat intervjuer med nio rektorer och en ut-bildningschef. Intervjusvaren visar att skolorna befinner sig i tre skilda faser nÄgot som visar hur olika förberedda skolorna Àr inför den nya lagen om IUP. Slutsatsen vi har kunnat dra av vÄrt undersökningsmaterial Àr bland annat att en av nio grundskolor i den undersökta kommunen har implementerat IUP. TvÄ andra sko-lor har anvÀnt sig av IUP-material i nÄgot eller nÄgra utvalda skolÄr.

SAMMANFATTNINGSyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ vad som motiverar individuella idrottare jÀmfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. MetodI studien har observationer och intervjuer anvÀnds för att samla in data. De 14 respondenterna som anvÀnds i intervjuerna och 61 eleverna som observerats gÄr i Ärskurs tvÄ vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanstÀlldes med hjÀlp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. ResultatAv svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lÀttare för att planera och ta eget ansvar för sina studier.

Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13?17.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Detta sjÀlvstÀndiga arbete i militÀrteknik behandlar tvÄ simuleringsprogram för radarvÄgutbredning i syfte att undersöka konsekvenserna av dess nyttjande för den taktiske chefen till sjöss. Simuleringsprogrammens anvÀndbarhet mÀts kvalitativt genom att respektive simuleringsprograms egenskaper stÀlls mot den taktiske chefens krav. Simulerings-programmen beskrivs utifrÄn teoretiska egenskaper i respektive program och utvÀrderas genom simuleringar av en typradar i tre olika vÀdertypfall. Den taktiske chefens krav grundas pÄ personliga erfarenheter som fartygschef pÄ korvett. Resultatet presenteras i form av positiva och negativa konsekvenser för den taktiske chefen vid nyttjande av respektive program. .

This project concerns a new lower and mid level compulsory school in the currently developing area of Annedal, northwest of central Stockholm. According to the given program, the school should hold 500 pupils and 100 pre-school children. As an addition to the given program, my suggustion holds a sports hall and a public library.In my project, my ambition has been to investigate how to create an inspiring and exiting place for kids to inhabit and, at the same time, create an activated, central place in a developing suburb. The latter has resulted in the two program-related additions, which purposes is to extend the hours during which the area is activated and to create additional incitements for visiting the building. Both additions are chosen based on lack of service in the area. Architectually, I've been inspired by the medieval castle which has been used as an inspirational resource for the parts of the school holding classrooms.

Som del av ett examensarbete pÄ 10 högskolepoÀng, dÀr varje poÀng motsvarar en vecka. Den hÀr rapporten gÄr igenom hur viktigt det Àr med ett planlagt arbete och bra kommunikation innan ett pÄbörjat arbete. Rapporten gÄr Àven igenom vÄra misslyckanden och lÀrdomar dÄ vi arbetade gentemot ett utvecklingsprojekt: de behövde grafiskt innehÄll till deras boids baserade strategispel i OGRE. Redan i början stötte vi pÄ problem och vÄra arbetsgivare i UmeÄ ville att vi skulle göra nÄgot annat Àn vad vi kommit överens om. Vi har anvÀnt oss av nya program för att lÀra oss att generera normalmapps som kan anvÀndas i spel.

Municipal safety work is an issue frequently discussed. The new legislation about accident prevention obeys the Swedish municipality to present an action program for accident prevention. In BorlÀnge municipality there has been no sanctioned proposal for a program. This report presents the problems found and gives proposals for improvements in the future safety work. The guiding words should be unambiguousness, able to control and not too complicated.

I denna studie vill vi undersöka hur lÀrare i Àmnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram pÄ gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lÀrare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 pÄ bÄda programkategorierna under pÄgÄende lÀsÄr. Vi har undersökt lÀrarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehÄllet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lÀrarnas val av stoff var till olika grad pÄverkat av program och examensmÄl, för vissa av informanterna var det en sjÀlvklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansÄg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? frÄn programmens kÀrna genom att vÀlja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nÀra samarbete med yrkeslÀrare som ansÄgs vara viktigt för en lyckad Àmnesintegrering pÄ yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmÀnhet krÀvde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner pÄ dessa program vara mycket mer krÀvande för lÀrarna..

The aim of this thesis is to examine whether law reforms in the detailed planning process can be an aspect that gets in conflict with the citizens rights to participate in the Swedish planning through dialogue, and how five chosen municipalities are working with citizen participation. To be able to answer the aim of the thesis a literature study and five semi-structured interviews was performed in purpose to get wide-ranging information from municipal officials working with detailed planning handling. Law changes that aims to make the detailed planning process more efficient has been implemented partly to satisfy the needs of dwellings since the detailed planning process among master builders seems to be slow and inefficient, which to the them means higher costs. The requirement on having a detailed planning program was taken away when the new planning law was adopted year 2011. The planning program was including a moment of citizen dialogue. The case studied municipalities have not been affected in this law change arguing that it?s still possible to bring a program if needed.