The aim of this thesis has been to investigate women's experience of the Methadone maintenance treatment and what help they believe they need to be able to recover and to improve their social life and whether the medical- and social workers share the similar view.Our method of investigation has been qualitative interviews with four women in the program, two nurses and a counsellor at the methadone clinic and two social workers, who have female clients in the program.The questions at issue were:* how did the women describe their life situation during treatment, compared to the situation they had while they were addicted to narcotics,* did the women experience that the treatment they get in the methadone maintenance program is giving them a better social life situation,* did the employees at the clinic and at the social office share the similar view about the treatments as the female patients?Main problems seemed to be; meeting new non-addictive friends and finding something to do. We could se that, in different ways, they need more support. It wasn't always clear to the people who work with them whose responsibility it was, depending on workplace and/or personality..

Parenting is increasingly seen as a profession which requires training and support with the purpose of creating improved interaction. A central question appears to be how the concept of interaction is defined. The aim of this study is to examine how training programs, trainers and parents perceive this concept, whether they define it the same way and whether trainers succeed in reaching parents with the message of what it actually is that will improve in the area of interaction. The study uses a phenomenological approach and a qualitative method.The research subject is the parental training program Komet, a manual-based education program for parents. The goal of the program is to offer families training in methods that have strong scientific support in order to reduce conflicts and to improve the relation and interaction between children and parents.One important result of the study is that parents and trainers viewed the concept of interaction from different perspectives.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Det Àr allt fler elever som gÄr ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till nÄgon utbildning pÄ gymnasiet. Ett IV-program pÄ den skola undersökningen gÀllde hade startat en lÀrlingsutbildning med namnet LIV (LÀrande I Verksamhet) för att hjÀlpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde mÄlet med lÀrlingsutbildningen om att bli anstÀllningsbar. UtifrÄn detta syfte söktes svar pÄ lÀrlingselevers bedömning av möjlighet till anstÀllning, för- och nackdelar med lÀrlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna Àr i skolan, lÀr sig och nÄr uppsatta mÄl. Nio intervjuer genomfördes fördelade pÄ tre elever och fyra lÀrare inom lÀrlingsprogrammet samt tvÄ representanter frÄn lÀrlingsföretagen.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program Àn tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet Ànnu viktigare för elevers framtida karriÀrutveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer eleverna anger pÄverkar dem nÀr de vÀljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvÀgledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frÄgestÀllningarna. Studien genomförs med hjÀlp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna sjÀlva och deras intresse och framtidsdrömmar Àr de mest betydelsefulla faktorerna. VÄrdnadshavare har Àven en stor pÄverkan, det visas dÄ eleverna tenderar att reproducera sina vÄrdnadshavares utbildningsvÀg.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.

Abstract (in English)The work that lead to a CE- marking and the creation of a total drawing foundation on an existing machine carried out on the company Polytec Composites Sweden AB in Ljungby. The company have design an machine that exist in six example that runs in the production. To be able to use the machine the company have to work out a CE-marking. The process that summed up all the document that needs for the machine to make a CE-marking. The documentation includes a total drawing over the machine and a risk analysis performed by a group employers on the company.

The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space.