Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Det Àr allt fler elever som gÄr ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till nÄgon utbildning pÄ gymnasiet. Ett IV-program pÄ den skola undersökningen gÀllde hade startat en lÀrlingsutbildning med namnet LIV (LÀrande I Verksamhet) för att hjÀlpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde mÄlet med lÀrlingsutbildningen om att bli anstÀllningsbar. UtifrÄn detta syfte söktes svar pÄ lÀrlingselevers bedömning av möjlighet till anstÀllning, för- och nackdelar med lÀrlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna Àr i skolan, lÀr sig och nÄr uppsatta mÄl. Nio intervjuer genomfördes fördelade pÄ tre elever och fyra lÀrare inom lÀrlingsprogrammet samt tvÄ representanter frÄn lÀrlingsföretagen.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

I denna studie försöker jag skapa en förstÄelse för nÄgra gymnasieelevers strategier för framtiden, eleverna gÄr sista Äret pÄ ett studieförberedande program i Malmö. Under de senaste Ären har den svenska utbildningsmarknaden och arbetsmarknaden förÀndrats. Det har fÄtt följden att allt fler ungdomar vÀljer studieförberedande program pÄ gymnasiet, elever uppmanas att söka vidare till högskola/universitet. Utbildningssystemet har dÀrmed blivit komplext. För att eleven ska kunna orientera sig och skapa strategier för framtiden i detta system kommer eleven att behöva nÄgon form av kapital, vilket jag beskriver som kulturellt kapital.

Syftet med undersökningen var dels att ta reda pÄ vilka formuleringar i Lpf 94, utifrÄn definitionen att mentorskap innebÀr att överblicka och bidra till progression gÀllande elevernas kunskapsmÀssiga, personliga och sociala utveckling, som gÄr att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa Àr relaterade till mentorshandboken, pÄ skolan dÀr undersökningen Àgt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, pÄ samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fÄtt beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare bÄde kunskapsmÀssigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning sÄg sig ocksÄ som vÀgledare och som en vuxen som pÄ olika sÀtt stöttar eleverna i deras skolgÄng.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program Àn tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet Ànnu viktigare för elevers framtida karriÀrutveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer eleverna anger pÄverkar dem nÀr de vÀljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvÀgledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frÄgestÀllningarna. Studien genomförs med hjÀlp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna sjÀlva och deras intresse och framtidsdrömmar Àr de mest betydelsefulla faktorerna. VÄrdnadshavare har Àven en stor pÄverkan, det visas dÄ eleverna tenderar att reproducera sina vÄrdnadshavares utbildningsvÀg.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Presently Sjöfartsverket do their maintenance according to a standard program, which means that every maintenance task will be done when the task limit occurs. This leads to a very long downtime for the aircraft in some occasions and very short downtime in others. The goal with this work is to reach a higher regularity of the aircraft operation. To reach a higher regularity for the operational needs, this work will present a hypothetic better maintenance concept for Swedish Maritime Administration. The concept is based on equalized maintenance structure, which means that every maintenance occasions are meant to take the same time to perform.

Abstract (in English)The work that lead to a CE- marking and the creation of a total drawing foundation on an existing machine carried out on the company Polytec Composites Sweden AB in Ljungby. The company have design an machine that exist in six example that runs in the production. To be able to use the machine the company have to work out a CE-marking. The process that summed up all the document that needs for the machine to make a CE-marking. The documentation includes a total drawing over the machine and a risk analysis performed by a group employers on the company.

The environmental monitoring in Sweden has been developed by several different parties and is now being coordinated and made more effective in order to meet the current demands on high quality information regarding the state of the environment. Sweden has been divided into five different water districts based on watershed areas because of requirements in the Water Directive of the EU. In Sweden there are two common types of environmental monitoring programs used to gather information on changes in time and in space. Currently both these two types are used for lakes in the water district of the western sea but only one is used for watersheds. The purpose of this report is to supply basic information regarding the possible need for a second environmental monitoring program for watersheds in order to better describe the spatial variation within the district as well as to determine the number of samples necessary in order to describe the district over time and space.

The degree project has been implemented abroad in Brisbane, Australia. A literature study has beenperformed parallel to the practical work within the subject »Corporate identity through graphicaldesign«. In this study deeper research has been made concerning the establishment and manifestationof a corporate identity and its program. The knowledge given from this study has been put into practicethrough two larger projects.The first project was carried out at De Pasquale, advertising agency in Brisbane, where a corporateidentity program was designed for a new company. The company is a fitness centre, called KnockoutFitness, which specializes in different types of boxing training sessions such as Boxing, Thai Bow andBoxercise but also Aqua aerobics.

We have different kinds of signal processing everywhere around us in our everyday life, in our cellphones, when we are listening to music, watching TV etc. This makes signal processing a very interesting and important technical area, where the demand of skilled engineers sets the limit of what is possible.Working with signal processing requires in-depth knowledge in areas such as mathematics, physics, electronics, and other related areas. For this, it has traditionally been demanded by a talented developer to also master the advanced programming languages such as C / C + + and Assembler.This has begun to change; today there are several companies that offer graphical development environments for signal processing, environments where programming skills are not needed anymore, and the focus can be on signal processing instead.The goal with this project is to build a corresponding graphical development environment to reach an understanding of what is required of these systems, and also to grasp what opportunities that are available within graphic programming. Inspiration for the work has partly arise from some of the tools available on the market, and partly from previous theses that have been written about graphic programming.The challenge lies in creating a program that can execute signal diagrams in real time from given signal blocks, and be able to handle feedback loops in an efficient way and to do so at the lowest "cost" in terms of clock cycles as possible. This should also be compared against to code, compile and run a complete signal diagram directly.To increase the usability it should also be possibility to externally manage in real time the parameters of the signal diagram during execution.The interface is a separate program, which is to some extent similar to Matlab Simulink, where a signal diagram is drawn up graphically by connecting wires between different signal blocks.

This thesis is the result of the class Examensarbete, 15 credits of the mechanical engineering program at Halmstad University. The class represents the final part of the program with the aim to attain a Bachelor of Science. ItÂŽs a project made during the spring 2014 in collaboration with Alutrade AB and ScanBox Thermo Products AB.The assignment is to develop a new transportation trolley for ScanBox. The aim is to complement their range with a product that opens up to new markets. That set new demands for materials and also manufacturing- and assembly methods.