I Skolverkets skrift AllmÀnna rÄd för den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 2008 stÄr det att lÀsa att skolorna bör strÀva efter kontinuerlig uppföljning av elevernas individuella utveckling pÄ ett framÄtsyftande vis. Detta för att tydliggöra var eleven befinner sig och vad som vidare krÀvs i strÀvan att nÄ mÄlen. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur implementeringen av de individuella utvecklingsplanerna (IUP) har skett frÄn riksdag till kommun och till den enskilda skolan. UtifrÄn en kvalitativ metod har vi intervjuat förtroendevalda inom Barn och UtbildningsnÀmnden, huvudmÀn (rektorer) samt verksamma lÀrare inom en utvald kommun. Vi Àr intresserade av hur överlÀmningen av IUP sker mellan Ärskurs sex och sju och kommunikationen inom och mellan de berörda verksamheterna.

ABSTRACTIn this study, five people were interviewed who are involved in a drug-assisted program for opiate addiction, also called substitution program. The meaning of substitution is that these clients' drug addiction is replaced with substitute preparations, either methadone or Subutex in an orderly manner. The clients of the researcher decided to study the substitution program have all been a heavy opiate addiction for years. Their participation in the replacement program is more than two years, and those who have been around the longest have been in the program for six years, so long as the substitution program has existed in Visby.This is a qualitative study in which interviews are conducted face to face with each individual client, and the interview was unstructured in the sense that no specific issues made in advance. The interviews have been themed, and the researcher has gone through various areas of life around the respondent.

keywordsThis was a project about the process of animation and the presentation of looped animations in the form of a zine.My main subject for the project was to explore the possibilities of the computer program After Effects and how to incorporate the functions of this program with my hand drawn technique. I wanted to keep the hand drawn feeling and at the same time make use of all the helpful short cuts and utilities that this program had to offer. I found that this program was quite suitable for this kind of work, although I didn?t feel completely satisfied when it came to the amount of animations that I was able to put together. At the end of the project I had completed six loops (plus a older one) for the CD that came with the printed zine.Another big issue in working with this was the question of theme and content for all the different loops.

Aim and question at issue: The aim of this study is to compare the motivation to participate in the course Idrott och hÀlsa A between students studying vocational and further education preparatory programs at upper secondary school.What level of motivation do the students of the two programs have towards participation in the course Idrott och hÀlsa A.What kind of motivational factors are important for students in the two programs concerning participation in the course Idrott och hÀlsa A According to the students of the two programs, what type of motivational factors would increase the motivation to participate in the course Idrott och hÀlsa A. Method: A quantitative study has been carried out using a questionnaire. Thirteen randomly chosen upper secondary school classes were included in the county of Stockholm, 7 of them in the vocational program and 6 of them in the further education preparatory program. The questionnaire was filled out by 278 students, 120 in the vocational program and 158 in the higher education preparatory program. The response frequency for the study was 92 %.Results: The results of this study show that the majority (77%) of all students in the population are highly motivated to participate in the course Idrott och hÀlsa A.

Karlsson. A (2015). Importance of spirituality and social support for quitting narcotics - Experiences of the12 step program. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

In 1999 the Swedish Parliament decided about 15 environmental goals aimed to be achieved in time for the next generation. For example physical social planning must be based on programs and strategies how cultural-historical values has been attended, so called programs of cultural heritage. By law the Swedish municipalities are responsible for reaching these goals by creating program of cultural heritage. But only a few of the municipalities have these programs, meaning that many municipalities need to create programs of cultural heritage in the next five years.The aim of this report is to present a model of analysis on programs of cultural heritage in municipalities for preservation and development of cultural environments. By testing the model on the municipalities of Osby and Tomelilla methods on how to create a new program of cultural heritage or how to complete existing documents are formulated.One of the conclusions is that one document, program of cultural heritage, functions as landscape analysis, model of cultural valuation and strategy of developing cultural values.

Karlsson. A (2015). Importance of spirituality and social support for quitting narcotics - Experiences of the12 step program. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Undersökningen omfattar företag som har tagit emot elever bÄde under den traditionella och under den nya praon. praon Àr skolans samverkan me dnÀringslivet och syftet Àr att ge en blid över hur företagen i kommunen ser pÄ den nya praon och dess förÀndring. Det finns en allmÀn verdertagen uppfattning om att lÀrare och elever har mottagit den nya praon med visst missnöje. En enkÀt har utformats och sÀnts till 65 företag, kommun och landsting. Av de 65 företag, kommun och landsting svarade 37 stycken.

Animerade filmer görs idag till störst del av stora företag som har en rejĂ€l budget och arbetskraft. Är det möjligt att göra en hel animerad kortfilm ensam med hjĂ€lp av endast program som Ă€r gratis?. I det hĂ€r examensarbetet redogörs om det Ă€r möjligt att göra en animerad kortfilm helt sjĂ€lv under begrĂ€nsad tidsram och begrĂ€nsade förutsĂ€ttningar. JĂ€mförelser mellan kommersiell programvara och open-source kommer att göras, dĂ€r programmen jĂ€mförs som helhet och i sina individuella funktioner.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jÀmföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor pÄ ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor frÄn Ärskurs 2, tre frÄn var inriktning. Som teoretiska utgÄngspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjÀlp att förstÄ synen pÄ stress och dess pÄverkan pÄ hÀlsan samt systemteorin och den ekologiska systemteorin som förklarar sambandet mellan lÀrande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som gÄr teoretiska program upplever mer stress Àn de som gÄr praktiska program. VÄra resultat visade att skolmiljön kan vara en kÀlla för betydande stressfulla sjÀlvförvÀntningar som pÄverkar elevers psykiska och fysiska hÀlsa.

detta arbete vill jag undersöka om pedagogiskt drama i undervisningen kan vara en nyckel till utvecklingen för elever, som gÄr pÄ det individuella programmet..

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.