Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två Gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation på hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer från hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien är att ta reda på varför eleverna har sökt sig till en så pass udda utbildning samt vad de tycker påverkar deras motivation till lärande i skolan. För att nå detta mål genomförde vi en intervjustudie baserad på sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att få en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av Gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att Gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av Gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Syftet i föreliggande studie är att få en ökad förståelse för hur lärare planerar och genomför undervisningen på ett Gymnasieprogram med tematiskt upplägg för att göra den begriplig och intressant för eleverna. Syftet är också att fördjupa förståelsen för hur lärarens planering och utvärdering sker utifrån deras egna intressen, läroplanen, kursplanen samt de nationella och lokala målen. Eftersom det är lärarens tankesätt och planering som skall undersökas så har jag valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju. Resultatet visar att läraren har betydande ambitioner på att fokusera på eleven och involvera eleven i planeringen. I och med lärarens möjlighet att tolka kursplanen självständigt tillsammans med den lokala kursplanens stora betydelse så finns det bra möjligheter att implicera eleverna i planeringen och på så sätt öka samspelet mellan läraren, eleven och ämnesinnehållet..

Syftet med denna studie är att kartlägga gymnasieelevers användning av datorer i skolarbetet med olika ämnen på ett yrkesprogram och två högskoleförberedande program. Kontext för studien är en centralt belägen kommunal gymnasieskola, i en mindre kranskommun gränsande till en storstadsregion i Mellansverige. Datainsamlingen består av en kvantitativ fallstudie med enkät som datainsamlingsmetod. Det empiriska underlaget omfattar 50 enkäter och respondenterna är elever i gymnasiets årskurs tre, från några av den undersökta skolans olika Gymnasieprogram. Studien avser jämföra vad elever på ett fordonsprogram, ett samhällsvetenskapligt program och ett tekniskt program använder datorer till i olika skolämnen, däribland svenska, engelska och matematik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika Gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ?hälsa? utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika Gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

I vårt examensarbete har vi undersökt könskodning i gymnasieskolan för att tydliggöra hur det uttrycks. Utöver detta har vi valt att titta närmare på hur ungdomar och studie- och yrkesvägledare uppfattar detta fenomen samt hur könskodningen påverkar ungdomarna. Bakgrunden till detta arbete grundar sig på våra praktikerfarenheter där vi kommit i kontakt med könskodning och blivit uppmärksammade på detta ämne av främst vuxna i skolvärlden. Ungdomarnas erfarenheter och upplevelser av könskodning av Gymnasieprogram är ett outforskat ämne vilket motiverade oss att forska inom ämnet med särskild fokus på ungdomarna. I vår undersökning har vi främst utgått från Hirdmans genusteori. Vi har genomfört två fokusgruppsintervjuer i två könsdominerade klasser; en manlig och en kvinnlig.

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers tankar och ambitioner kring den egna prestationen och betydelsen av betyg ur ett elevperspektiv. Vårt syfte är också att verifiera tänkbara skillnader mellan de båda skolorna som ingår i undersökningen.Materialet består av en enkätundersökning genomförd av 100 elever i år nio från den aktuella undersökningsgruppen i Mellansverige. Resultatet visar att eleverna tycker att betygen är centrala och anser framför allt att det är viktigt vilka betyg de får för att kunna söka till ett visst Gymnasieprogram. Majoriteten tycker att de presterar bra men skulle kunna prestera mer om de orkade/var motiverade. Många skulle anstränga sig mer för att få högre betyg om läraren gav tydliga instruktioner.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Denna undersöknings syfte är att studera om attityden till reklamens två informationstyper skiljer sig åt. De två informationstyperna är individeffekterna och produktegenskaperna. Det var även intressant att se om attityder till reklam för skönhetsprodukter är beroende av självkänslan och om individers attityd till reklam beror på vilket Gymnasieprogram de läser. I undersökningen deltog 60 försökspersoner som läser på gymnasiet. Av de 60 deltagarna läser 30 på det naturvetenskapliga programmet och resterande 30 på det samhällsvetenskapliga programmet med inriktningen ekonomi.

Titel: Undervisning på förstärkta Gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ? åtta pedagogers röster om didaktisk anpassning (Teaching at Enhanced Upper Secondary School Programmes for Pupils with Neuropsychiatric Disorders ? Eight Pedagogues? voices about Didactic Adaptation) Författare: Karin Wisti Typ av uppsats: Examensuppsats, avancerad nivå (15hp) Handledare: Barbro Bruce, Examinator: Marie Leijon Program: Specialpedagogprogrammet vid Malmö Högskola Datum: 2011-05-25 Denna kvalitativa studie är ett försök att fånga in och beskriva de diskurser som råder bland lärare som undervisar på förstärkta Gymnasieprogram för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Genom att i fokusgruppintervjuer lyssna till och försöka förstå pedagogernas förhållningssätt och den rådande diskursen på fyra verksamheter har jag försökt bidra med kunskap om didaktisk anpassning och ökad förståelse för hur elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ges möjlighet att prestera utifrån faktisk förmåga i gymnasieskolan, oavsett valt program och skola. Studien pekar på att det råder en relativt stor samstämmighet i de diskurser som ligger till grund för de didaktiska anpassningar de intervjuade pedagogerna gör i sitt arbete med eleverna på de fyra verksamheterna. Pedagogernas förhållningssätt präglas av kunskap om vilka hinder neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära för eleverna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka samt jämföra förekomsten av ortorexi och ortorektiska tendenser hos årkurs 3-elever på idrotts/hälsoinriktade och samhällsvetenskapliga Gymnasieprogram. Dessutom ska skillnader mellan könen kartläggas.Hur stor är förekomsten av kostfixering och träningsberoende hos eleverna?Hur stor är förekomsten och könsskillnaden av Ortorexi samt ortorektiska tendenser hos eleverna?Hur skiljer sig förekomsten av Ortorexi och ortorektiska tendenser mellan de två Gymnasieprogrammen?MetodDetta är en kvantitativ studie där enkätundersökning tillämpades vid insamling av data. Urvalet bestod av totalt 100 elever fördelat på fyra st klasser och två olika gymnasieskolor inom Stockholms län. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, frågor om fysisk aktivitet och två olika mätinstrument.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som Gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

Abstract The main aim for this research is to come to an understanding for why young people choose to apply for the machine program when the time comes for the students to make their choice of upper secondary school program. The second aim for this research is to try and come to an understanding on how to make the machine program more interesting for future students to apply to.  The method of this research is quality method with the usage of interviews. With a total of six students in the first grade going on a school in the middle part of the country I tried to get answers to my questions. There are many things that affect students when they are facing what gymnasium program to choose and a very common answer by students in this study is that friends and work after school are some of the reasons for why students choose, for example, the machine program. The study also shows that parents has less influence of the students choice of gymnasium program and in fact, all students in this study made the choice to pick the machine program as their gymnasium program, but not always the machine program as their first choice. With the comparison of similar studies with my study the results are often in line with what other scientist have come up with.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.