1990-talet med sina ?krisår? satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen. Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande Gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden. Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad..

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag. Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap ? att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur arbetsförlagt lärande, APL fungerar på ett företagsom tar emotelever från ett yrkesinriktat Gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit på detta företag på sin praktik, APL. Vi har även intervjuat två personer på företaget, samt den lärare som på gymnasieskolan är den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vår undersökning har vi stärkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som också förespråkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, är relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket är ytterst viktigt, det är alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekräftar också att de blir motiverade och upplever att de lär sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lättare på plats. Det som är svårt att förmedla inom skolans ramar.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

SyfteDet här arbetet fokuserar på ett antal studerande på ett musikestetiskt Gymnasieprogram ochsyftar till fristående uppföljning av en separat enkätstudie vars resultat uppgetts visa på enoväntad otrygghetskänsla bland eleverna på skolan.Frågeställning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nuläget omfattas av sådan trygghet?- Kan nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra vid konserterm.m., påverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frågeställningar har utifrån ovanstående utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkätfrågor. Samlade i ett antal kluster under lämpliga rubriker,återkommer dessa klusterfrågor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att använda mig av litteratur samt en anonym elevenkät med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkätfrågorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i några fall.ResultatEleverna verkar idag i allmänhet uppfatta sig såväl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.Däremot menar ganska många att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfällen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna känna sådan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lärare m.m.- Acceptans/Respekt från omgivningen- Självsäkerhet- Positiv känsla i allmänhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvändiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifråga om självupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. Här förefallerkvinnor i högre grad än män, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid Gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

Studien bygger på en enkätundersökning riktad till elever som mellan 2007 och 2011 av olika skäl flyttat till Sverige från andra länder och som var tolv år eller äldre då de kom hit. Den är genomförd i en medelstor svensk stad där relativt få invånare är födda i ett annat land. Avsikten är att beskriva hur vägen genom skolsystemet kan se ut för den aktuella elevgruppen. Resultatet ger bilden av en strategi för sent anlända elever som går ut på att först bygga en bas av kunskaper motsvarande den som alla elever i svensk grundskola måste ha för att kunna söka in på ett nationellt Gymnasieprogram. De bärande delarna är förberedelseverksamheten, som alla nyanlända barn och ungdomar först kommer till, och språkintroduktionsprogrammet ? även det särskilt utformat för andraspråkselever ? samt övriga introduktionsprogram på gymnasiet.

Sammanfattning Som blivande Studie- och yrkesvägledare har författaren velat undersöka, vaför ungdomar väljer omvårdnadsprogrammet (OP). Syftet med studien är att undersöka varför de som går på OP valt att göra det och besvara ovanstående genom frågor om motiv, påverkan samt förhoppningar inför framtiden? Syftet och forskningsfrågorna har undersökts utifrån ett sociologiskt perspektiv med hjälp av Giddens struktureringsteori och Webers handlingsteori. Författaren har valt en kvantitativ ansats och som metod valt att konstruera en enkät om 29 strukturerade frågor samt en öppen fråga. Undersökningsmaterialet bestod av 77 omvårdnadselever på två strategiskt utvalda skolor med OP i sitt Gymnasieprogram, fördelade på tre klasser. Studiens resultat baseras på 30 enkätfrågor och visar att det som fått eleverna att välja OP är ett intresse av att arbeta med människor i ett vård och omsorgsrelaterat arbete.

In Swedish school library research, the role of the school library has seldom been studied in a subject-specific context. When it has been, the subject has usually been a theoretical subject such as Swedish or Social studies. The purpose of this master's thesis is to study what role or roles the school library can play in a different context, in the program-specific subjects at a trade oriented program in the Swedish upper secondary school, and to determine what factors affect the possibility for the school library to play a role in such a context. The Food Programme was selected as the specific program to be studied. In this program, the students learn a trade, in this case bakery, and the teaching in the program-specific subjects can be expected to be practical in nature.

SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika Gymnasieprogram på två gymnasieskolor.

Matematikundervisningen på gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. Lärare på en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever från eleverna på dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrån intervjuerna gett en kartläggning av hur lärare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, både medvetet och omedvetet. Utifrån kartläggningen gjordes också en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lärarna anpassar matematiken till olika program på flera sätt och nivåer. Vissa anpassningar gör lärarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgångar till grupper och programmål eller på individnivå med stöd, extra material och utmaningar.

Många elever i grundskolans år 9 har idag svårt för att göra sitt avgörande studie- och yrkesval. Resultatet blir att en del elever ångrar sina val i efterhand vilket tar energi från både elev och skola då byten mellan olika Gymnasieprogram ska göras. Av egen erfarenhet vet jag att en del elever inte ens gör sådana önskvärda byten utan går ut gymnasiet med en utbildning de inte borde ha valt. Mot den bakgrunden var det övergripande syftet för denna studie att undersöka elevers upplevda behov av självinsikt i samband med studie- och yrkesval. Jag ville också studera huruvida eleverna upplever att insatser under grundskolans avslutande år påverkar deras val till gymnasiet.

Syfte och frågeställningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende på dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna på talangerna har resulterat i. Frågeställningar som studien utgick ifrån var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i så fall på vilken nivå? Har de slutat att spela fotboll, och i så fall varför och vid vilken ålder? Är de på något annat sätt än som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegång sett ut samt hur har den påverkat fotbollskarriären? Har längden och mängden av investerad tid i fotboll påverkat fotbollskarriären?MetodStudien genomfördes med hjälp av postenkät. Enkäten skickades till en urvalsgrupp bestående av 245 individer födda från 1983 till 1989.

Abstract Title: Coaching Leadership - A win-win situation? Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration Author: Helena Gustafsson Supervisor: Pär Vilhelmson Date: 2012 ? mars Aim: The purpose of this study is to examine how companies use the coaching leadership and how the employees perceive to have a manager who uses this way to lead. Method: The study was conducted as a qualitative study in which interviews was an important feature. The information I gathered is the basis for analysis and final discussion. The material has been collected through personal interviews with two managers and then I send questions to the employees by e-mail that they responded. This is to get such an interesting empirical data as possible.