The purpose of this master thesis is to investigate if and how upper secondary school librarians can work in a more deliberately pedagogical way with fiction from the perspective of upper secondary school students. In the essay inspiration is fetched from phenomenography in order to determine the different perspectives that may exist amongst the students. In addition to the phenomenography, theories on how learning occurs, individual and social constructivism, are also included in the essay. In the essay three upper secondary schools are included. Interviews were conducted with the librarian of each school and with three students at each school.

Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet.Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden.Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Studier visar att hälso- och sjukvårdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hälsopromotion. Hälsopromotioninkluderar ett helhetstänkande som utgår från en salutogeninriktning, där individen ses som en helhet. Människan ses utifrånflera hälsodimensioner där fysiska och biologiska aspekter ingår.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella anspråk och vid behov identifiera hälsoriskeroch motivera till förändrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhälsopromotion i omvårdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med min studie är att studera och analysera några av grundskolans lärares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass i grundskolan, ur ett lärande perspektiv. Mina frågeställningar är vilka uppfattningar har utvalda lärare om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en särskoleklass ur ett lärande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lärarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbättrar sina resultat i kärnämnen, genom användandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbättrar sina skolresultat i kärnämnen, främst i matematik och engelska.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen på lek och lärande har förändrats från 1900-talet och fram till idag, då pedagoger arbetar utifrån den reviderade läroplanen. Med pedagogers förändrade uppdrag är intresset att undersöka hur de uppfattar förändringen och förhållandet mellan lek och lärande.Vi har utifrån tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan är idag 2012 och hur de arbetar utifrån sitt uppdrag då läroplanen reviderats 2010. För att få mer kunskap till studien har vi kopplat vår litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, läroplan för förskola 1998, läroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har används som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Lågkolhydratsdieter är ett samlingsnamn för flera olika dieter, som förespråkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter är ett omtalat ämne som det nu uppstått mycket åsikter och uppfattningar runt och som väckt starka känslor. Lågkolhydratsdieter avviker från de riktlinjer som Livsmedelsverket förespråkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och träningsresultat.Vårt syfte med studien har varit att undersöka hälsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lågkolhydratsdieter, samt de källor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsansats. Där åtta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.