Den här uppsatsen syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens är och vad stress är. Sambandet har undersökts med hjälp av enkät med 16 slutna frågor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen fråga på slutet. Urvalet, som var ett bekvämlighetsurval, var 60 anställda på olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjälp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Studies have shown that stress is common in the nursing profession.Purpose: The aim was to investigate nurses' experience of stress in the work environment at the University Hospital in Uppsala and how nurses deal with this stress and whether the perceived stress experienced affect patient safety and in what way. Method: The study had a descriptive, qualitative design based on nine interviews. The selection criteria for the study was that participants were nurses and that they had worked at least one year within the profession and that they had experienced stress in their work environment. Data from the interviews was analyzed using the qualitative content analysis method by Graneheim and Lundman. Results: The analysis resulted in three categories: "Stress in the workplace?, "stress management" and "patient safety? and showed that all participants had experienced stress repeatedly in their workplaces.

This master thesis is intended to give an increased understanding of the stress state in an axle, which is assembled in one of Atlas Copco?s mountain drilling rigs. The main problems investigated were how the axle is affected when the bearing is worn, when the pretension is varied, and how to dimension the axle. Answers to these questions were found by using hand calculations, practical testing and with Finite Element analyzes. The dimensioning of the axle is currently based on the bending stress, but the author?s opinion is that the axle should be dimensioned considering the equivalent stress.

Tidigare forskning har pekat på samband mellan självkänsla och självupplevd stress vid akademiska studier. Hög självkänsla har varit en skyddsfaktor mot stress och medfört ett psykologiskt välbefinnande hos studenter. Det har dock förekommit både kulturella och demografiska skillnader gällande självkänsla och stress. Syftet med denna studie var att undersöka svenska högskolestuderandes demografiska variabler kön, ålder, civilstatus, arbete och barn samt globala självkänsla i relation till upplevd stress. Deltagarna i studien var 111 högskolestudenter vid 2 högskolor i Mellansverige, varav 74 kvinnor.

Trots att stress tidigt i livet kan leda till ohälsa i vuxenlivet finns det förhållandevis få studier av psykobiologiska aspekter av stress bland ungdomar i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan självrapporterad stress (n=412) och salivkortisol (n=278) hos friska skolungdomar i årskurs 8 och 9 i två Stockholmsskolor. Vidare undersöktes könsskillnader och skillnader mellan årskurser i självrapporterad stress respektive salivkortisol. Data samlades in via ett självskattningsformulär som mäter generell stress samt genom salivprover tagna vid fem tillfällen under en dag. Resultaten visade på ett signifikant samband mellan självrapporterad stress och salivkortisol (r=0,29) vid en tidpunkt.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö?Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen.Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem.

I vårt informationssamhälle är stress något som vi alla upplever i någon form. Stress som egentligen är en naturlig reaktion men som vid långvarig påfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar kvinnors hälsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

Moralisk stress är något sjuksköterskor och undersköterskor kämpar med varje dag på sin arbetsplats. Moralisk stress definieras som negativa stressyndrom, vilka uppkommer när en person inte kan utföra den handling han eller hon anser be-hövs, pga institutionella förutsättningar. Syftet med studien var att utforska i vil-ken grad sjuksköterskor och undersköterskor upplever moralisk stress på sin ar-betsplats. Metod för datainsamlingen var enkätundersökning som utfördes på två avdelningar på ett sjukhus i södra Sverige och resultatet presenterades med de-skriptiv statistik. Resultatet visar att både sjusköterskor och undersköterskor upp-lever moralisk stress.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

Stress är i dagens samhälle ett vanligt förekommande fenomen inom många domäner där individer på olika vis drabbas. Högskolestuderande är en av grupperna. Tidigare forskning visar att olika faktorer bidrar till stress och att stress kan leda till allvarliga konsekvenser för individer. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som relaterar till högskolestudenters upplevda stress. Till grund för studien låg fem frågeställningar.

Students? experience of stress is generally considered to be an isolated problem, caused by school work. Students? experience of stress at school can also be affected by exterior influences.This research aims to discover what factors Swedish students, age 13 ? 16, experience as stressful. It also aims to describe how students believe this stress can be reduced.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur beskriver eleverna sin språkundervisning? ? Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen? ? Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Syftet med examensarbetet är att undersöka gymnasieelevers attityder till skrivande i skolan. Det görs i studien sex kvalitativa forskningsintervjuer med elever vid ett mellansvenskt IT-gymnasium. Huvudresultaten i studien är att attityderna till skrivande i sig är ganska positiva. Men när det gäller skrivande i skolan är eleverna inte lika positiva. Eleverna känner press och stress inför skrivuppgifter och att de ibland är kritiska till de ämnen de får skriva om och till skrivuppgifternas utformning.