Syftet med denna studie var att undersöka vad kost och fysisk aktivitet har för betydelse för övervikt och fetma hos barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är hittade på databaserna Elin@dalarna, Pubmed+ och Blackwell Synergy. Resultat: Kost och fysisk aktivitet har stor betydelse för övervikt och fetma bland barn och ungdomar. Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet bör föräldrarna introducera för barnen redan i tidig ålder, eftersom barnen fortsätter leva med de vanor de lär sig i barndomen. Föräldrarna kan introducera goda kostvanor genom att sätta gränser för hur mycket onyttig mat barnen får äta och alltid se till att barnen har tillgång till frukt och liknande hemma, eftersom det ökar deras intag av detta.

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena..

Mitt syfte med det här arbetet var att undersöka en grupp gymnasieelevers tankar kring sin inlärningssituation i matematik och se under vilka förutsättningar de själva tror att de lär sig bäst. Studien genomfördes med hjälp av 175 enkäter som delades ut på en gymnasieskola i Västergötland. De svarande tillhörde olika program och olika årskurser, och enkäten hade dels frågor med fasta svarsalternativ och dels några ganska öppna frågor. Resultatet kan sammanfattas med bland annat:- att de flesta elever tror att det är viktigt att öva många gånger på samma sorts uppgifter i matematik; framför allt flickornas svar betonar detta.- att det finns en svag positiv korrelation mellan använd tid till läxläsning i matematik och betyg i matematik även om kausaliteten är oklar.- att det finns en stark önskan hos många elever om förståelse av matematikstoffet..

Ett flertal studier har visat att personer med tal- och språkstörning tenderar att tillskrivas mindre fördelaktiga egenskaper än jämnåriga utan dessa svårigheter. Det finns ett behov av att undersöka skolpersonals attityder gentemot barn med avvikande tal. Än så länge har ingen sådan studie genomförts på barn i Sverige och då förskolepersonal utgör en del av små barns sociala omgivning förefaller deras attityder intressanta att undersöka. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida förskolepersonals attityder gentemot barn med avvikande tal skiljer sig från attityder hos personer som inte arbetar inom förskoleverksamhet.Ett egenskapsformulär med tolv Visuella Analogskalor (VAS) utformades där 24 egenskaper placerades vid ändpunkterna på skalorna. Spontantal spelades in från en pojke på 4;3 år med avvikande tal.

Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats.

I dagens mediesamhälle finns information tillgänglig dygnet runt, och olika trenddieter ges därigenom utrymme att påverka ungdomar, en av de grupper som är mest mottagliga förförändring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer även olika dieter för viktminskning. En av dessa är dieten LCHF, som har blivit framträdande i hälsodiskussioner de senaste åren.Syftet med denna studie var därför att belysa svenska gymnasieelevers inställning till kost i allmänhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsåg studien även att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas träningsvanor och kostvanor.En enkät skapades inom det aktuella området, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska städer.Resultaten visade att eleverna hade en god förståelse för kostens påverkan på hälsan.

I detta arbete undersöker jag gymnasieelevers uppfattningar av förväntningar från lärarna, föräldrarna och sina egna förväntningar för att reda ut om det finns samband mellan dessa variabler och betyg samt betygsambitioner i ämnet svenska A eller svenska som andraspråk A. Jag tittar även på hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler. Analysen bygger på data som samlats in via en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Mellansverige. Statistisk analys med chi-tvåtest påvisar starka samband mellan elevernas uppfattningar av förväntningar från svenskläraren och de egna förväntningarna och betyg samt betygsambitioner. Chi-tvåtest visar dock inget samband mellan elevers uppfattningar av föräldrarnas förväntningar och betyg eller betygsambitioner.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Hälsosamma levnadsvanor är en viktig förutsättning för att skapa en positiv hälsoutveckling och kostvanor, fysisk aktivitet och stress är faktorer som påverkar hälsan. Till följd av den senare tidens förändringar i samhället har befolkningens levnadsvanor förändrats till en mer ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, och stressen har ökat. De förändrade levnadsvanorna har påverkat folkhälsan, och att satsa på dessa områden i folkhälsoarbetet kan ge betydelsefulla hälsovinster. Landstinget Västmanland driver ett projekt med syftet att främja hälsosamma levnadsvanor. I projektet ingår ?Kom i form gruppen? som är en gruppverksamhet som inriktas på kost, fysisk aktivitet och stress.

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

Introduktion: Karies är en kronisk och multifaktoriell sjukdom som uppstår av samspel mellan bakterier, föda och tandytan. I Sverige har kariesförekomsten tydligt minskat, men det är fortfarande vanlig sjukdom hos individer med utländsk bakgrund. Syfte: Syftet är att undersöka kost-, munhygien- och tandvårdsvanor hos en grupp med utländsk bakgrund.         Frågeställningar: Hur ser kostvanor ut för individer med utländsk bakgrund?   Hur ser munhygiensvanor ut för individer med utländsk bakgrund? Vilka tandvårdsvanor har individer med utländsk bakgrund?    Metod: Enkätundersökning genomfördes i två svenska mindre städer och studien inkluderade totalt 44 deltagare från Svenska för invandrare (SFI) i nivå C & D.    Resultat: Alla deltagarna besvarade att de rengör tänderna minst en gång per dag.

Övervikt och fetma är i dag ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och övriga världen, framförallt bland barn och ungdomar. En betydande orsak till att övervikten i Sverige ökat är en felaktigt sammansatt kost och att vi blivit fysiskt inaktiva i allt större omfattning. Genom att motivera barn och ungdomar att delta i fysiska aktiviteter och äta hälsosammare kan positiva hälsokonsekvenser uppnås. Syftet var att undersöka kost- och motionsvanor bland elever i skolår 9, samt jämföra hur flickor respektive pojkar kan motiveras till bra kost- och motionsvanor. Vi valde att genomföra en enkätundersökning på elever i skolår 9 i Kristianstads kommun, där sammanlagt 235 elever besvarade enkäten.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande.Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden.Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor.Resultat: I materialet framkom fyra teman.

Under de senaste decennierna har intresset för matematikinlärning intensifierats och särskilt fokus har ägnats åt metakognition och mer specifikt i en riktning mot lärares och elevers uppfattningar. Åtskilliga studier har sagt sitt och det råder numera vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar spelar en betydelsefull roll i matematikundervisning och för utfallet avelevers lärande. Sett till en sådan bakgrund har syftet för den förevarande studien varit att undersöka gymnasieelevers matematikrelaterade uppfattningar som en ansats till att erhålla en inblick i om eleverna omfattar uppfattningar som kan påverka den beteendemässiga relationen till det matematiska lärandet. I ett led att finna svar på det eftersökta har sju kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats utförts tillsammans med en enkätundersökning på ett större urval. Studiens resultat indikerar att eleverna uppfattningsmässigt förhåller sig till den egna inlärningen på kvalitativt skilda sätt, att många elever har felaktiga uppfattningar och att det är möjligt att urskilja passiva och aktiva attityder till det matematiska lärandet..

Syftet är att, utifrån en kvalitativ fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..