Syftet med studien är att genom elevers berättelser undersöka hur de har upplevt åtgärdsprogram i matematik och särskilt stöd under skolgången. Jag är också intresserad av att ta del av eventuella tankar hos deltagarna kring hur de själva anser att skolan kunde ha gjort något annorlunda för dem samt vad de tror hade hänt om inget åtgärdsprogram hade upprättats. Det är viktigt att påpeka att studien har en retrospektiv karaktär då eleven ser tillbaka på vad som har hänt i grundskolan och sträcker sig över tid. Studien grundar sig i en livsvärldsfenomenologisk ansats vilket innebär att även tolkningen grundar sig i hermeneutiken och de hermeneutiska cirklarna. En kombination av hermeneutisk tolkning och fenomenologisk beskrivning resulterar i det som kallas för hermeneutisk fenomenologi och är studiens ansats.Då avsikten med studien har varit att ta del av elevers egna upplevelser valdes kvalitativa forskningsintervjuer som metod.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa gymnasielever har. Därutöver är syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och använts i undersökningen. De frågeställningar som skall besvaras är:Vad kan elever på gymnasiet om hälsa?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika årskurserna?- Föreligger det några skillnader i kunskap mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen?Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som använts, det vill säga, hur tillförlitliga är de resultat som framkommit av undersökningen?MetodEn kunskapsmätning på John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts där 219 elever i årskurs ett och årskurs två medverkade. Av dessa svarade 141 elever på ett prov med tjugo kunskapsfrågor inom områdena fysisk aktivitet, kost och allmän hälsa.

SyfteSyftet med studien var att undersöka på vilka sätt två gymnasieelever, som är i matematiksvårigheter och går på byggprogrammet, använder den matematik de lär i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgår man från att människor lär sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lärprocessen använder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhället. Dessa verktyg är skapade av samhället, och de medierar vardagen för användaren. Ett centralt verktyg är språk, och med det kommunikation.MetodStudien är etnografiskt inspirerad.

Undersökningen handlar om gymnasieelevers svårigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svårigheter eleverna har att lösa olika sorters räkneuppgifter av procentkaraktär. Vi ville även veta om det skiljer i svårighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det är med den matematiska begreppsförståelsen. Studien är gjord på två gymnasieskolor i Västsverige och omfattar 68 elever från fyra olika klasser i årskurs 1 på teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat på ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever också intervjuats.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar.

Ett syfte med uppsatsen är att med hjälp av empiri och teori förstå hur fysiken passar ihopmed elevers identiteter och vilka föreställningar de har om fysik, framförallt ur ett genusperspektiv.Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för hur gymnasieeleverupplever att områden och ofta använda exempel inom fysiken är genuskodade. Minförhoppning är att resultatet av undersökningen ska kunna användas för att förändrafysikundervisningen så att den passar bättre ihop med elevers identiteter. Minaforskningsfrågor är: Hur beskriver eleverna sina uppfattningar om tillhörighet i fysikämnet? Hur påverkas elevers uppfattning om mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig? Hur påverkas elevers förmåga att lösa mekanik- och optikuppgifter av om de uppleverexemplen och texten i uppgiften som kvinnlig eller manlig?Min uppsats grundar sig både på teorier om situerat lärande, identitetsskapande och omgenussymbolism. Genom deltagande i en fysikgemenskap formas enligt Danielsson (2009)ens identitet inom fysiken.

Bakgrund: I skolans styrdokument och i tidigare forskning anges elevers kännedom om delagar och regler som gäller vid exempelvis betygsättning som en förutsättning för att de skakunna utöva det inflytande över undervisningen de har rätt till, ett inflytande forskning visar iregel inte ges tillräckligt utrymme i skolan. Kännedom om skolans spelregler krävs också föratt eleverna ska ha möjlighet att upptäcka brott mot dem, till exempel i form av betygsättningpå felaktiga grunder. Forskning visar att dessa brott mot föreskrifterna kring betygsättninginte sällan förekommer i den svenska skolan och elevernas kunskaper blir därmed en viktigrättsäkerhetsfråga.Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka huruvida svenska gymnasieelevers kännedomom vad som enligt styrdokumenten ska ligga till grund för deras betyg är tillräcklig för att deska kunna delta i planeringen av arbetet och även kunna upptäcka om deras lärare sätter betygpå felaktiga grunder. Dessutom undersöks om det finns skillnader i kännedom mellan olikagrupper av elever. Detta görs genom följande frågeställningar:1.

Denna utvärdering är gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas åsikter kring bibliotekets roll, rum och användning. Jag har använt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att få fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets användare.Utöver eleverna har jag även intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstämmer med elevernas. Jag har även utgått från lagtext samt direktiv från skolinspektionen och på det sättet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv där lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek är placerat centralt i skolan och många elever passerar igenom det under dagen för att ta sig från ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och använder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket används flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa om det finns skillnader mellan elever som läser specialidrott på gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, när det gäller användning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frågeställningar: (1) Hur stor andel av eleverna som läser specialidrott- respektive inte läser specialidrott, har använt eller använder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta använder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen när det gäller tobaks- och alkoholanvändning och hur ser dessa skillnader i så fall ut? (4) Vilka är de främsta anledningarna till varför eleverna använder eller inte använder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att ämnet specialidrott har påverkat deras beslut att inte använda tobak och alkohol? Metod En kvantitativ metod användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar och en gruppenkät genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i två grupper utifrån hur de svarat på enkäten, en grupp med elever som läste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvämlighetsprincipen. Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte läste specialidrott hade någon gång rökt cigaretter.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv.Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan?Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning?MetodStudien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.

Uppsatsen Religionsundervisning för livet - En förskjutning från lära i religion, till lära om och från religioner, har syftet att redogöra för den utveckling av religionsämnet som skett framförallt från Lgy70 till Lpf94 men även beskriva religionsämnet dessförinnan i skolan, samt att redogöra för hur man kan arbeta med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor i gymnasieskolan och motivera detta arbetssätt utifrån Lpf94 och kursplanen för religionskunskap. Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie.För att uppnå syftet har följande frågor besvarats:1- Hur har religionsämnet förändrats i skolan?2- Är det motiverat att undervisa i religion, med utgångspunkt i moral, etik och livsfrågor?Litteratur som använts för att besvara frågeställningarna är bland annat, Härenstams Kan du höra vindhästen? Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap, Grimmits Religious education and human development. The relationship between studying religious and personal, social and moral education, Alméns Livstolkning och värdegrund. Att undervisa om religion livsfrågor och etik, samt Erikssons På spaning efter livets mening.