Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn på läxans betydelse i gym-nasieskolan med fokus på läxans hantering och dess värde. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien är intervjuer med åtta elever som går på gymnasienivå. Analysen i studien har gjorts utifrån Denscombes principer. Bland annat används i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om läxans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av läxan.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sig själva i skolans omklädningsrum, hur gymnasieelever såg på sin egen kropp samt om det fanns några skillnader mellan pojkar och flickor. Vidare undersökte jag hur starkt sambandet det var mellan varför elever inte byter om eller duschar i anknytning till en lektion i ämnet idrott och hälsa och deras upplevelse av sig själva i skolans omklädningsrum. Ytterligare en frågeställning var vilka miljömässiga förändringar som skulle kunna förbättra elevers upplevelse i omklädningsrummet. Studien byggde på enkätsvar från 130 gymnasieelever. Enkätsvaren kodades om till siffror och analyserades.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

The starting point of this study is national as well as international surveys which show that the study motivation and general level of knowledge among Swedish students have decreased. The Swedish Curriculum for the Non-Compulsory School System (Lpf94) states that each student shall be given the possibility to strengthen their will and ability to learn. The teachers are expected to play an important role in the effort to increase student motivation. The opinions of the students are a valuable source when trying to understand what motivates them. The purpose of this study is to provide a more profound understanding of what students express about their motivation in the interaction with the teachers.

Syftet med detta arbete var att undersöka gymnasieelevers intresse för naturen och miljön. En enkätundersökning genomfördes bland elever som går första året på Naturvetenskapsprogrammet (NV) respektive Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Enkäten formulerades för att utifrån svaren kunna jämföra olika grupper avseende orsakerna till varför de valt som de gjort till gymnasiet, vad de anser vara natur, samt om natursynen skiljer sig åt mellan grupperna. En huvudfråga formulerades utifrån dessa faktorer:Har ungdomar som valt NV respektive SP till gymnasiet olika natursyn?Samtliga faktorer skilde sig, mer eller mindre, åt mellan alla de grupper som jämfördes - mellan NV- och SP-elever, mellan tjejer och killar, mellan elever uppvuxna på landsbygd och elever uppvuxna i stad samt mellan elever som huvudsakligen bott i villa och elever som huvudsakligen bott i lägenhet.Vid gymnasievalet uppger fler killar än tjejer att de påverkats av andra, och kompisar har påverkat mest.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.

I den här uppsatsen undersöks vilken betydelse lärares kön och ålder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande två frågeställningar:  ? Har lärares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?   ? Har lärares ålder betydelse för vilka betyg gymnasieelever får?    För att besvara dessa frågor insamlades betygskataloger från kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog är en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp där det framgår vilket betyg eleverna har fått på kursen och vilken lärare som har satt betyget. Resultaten visade att lärarnas kön inte hade någon nämnvärd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven går på fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lärare satte.

Syfte:Vårt övergripande syfte med studien är att studera sambandet mellan dyslexi och socio- emotionella faktorer. För att uppnå syftet har vi valt att fokusera på nedanstående områden:? självbild/självförtroende/självkänsla ? hur skolarbetet fungerar ? egen arbetsinsats och resultat? hur lärare och skolkamrater bemöter eleverna ? vilken förståelse eleverna upplever att lärare och skolkamrater har? framtidstankarMetod: Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie på två gymnasieskolor i Västsverige. Respondenterna är sex gymnasieungdomar som har diagnosen dyslexi. Bearbetningen av materialet var att läsa, sortera och diskutera samtliga intervjuer många gånger för att på så sätt skapa kategorier samt hitta skillnader och likheter i svaren.