Sammanfattning/Abstract Syfte Syftet är att undersöka och resonera om vilka diskurser som möjligtvis skapas eller är ursprung bakom utbildningsminister Jan Björklunds argumentation för och i samband med gymnasiereformen GY2011och vilka effekter det får på bildämnet i gymnasieskolan. Frågeställningar Vilka diskurser som möjligtvis kan vara i konflikt med en bildämnesdiskurs konstrueras i den argumentation om skolvärlden som uttrycks av Jan Björklund? Vilken identitet och status får bildämnet i dessa diskursers synsätt? Metod och material För att besvara frågeställningarna har analys av debattmaterial skrivet av Jan Björklund gjorts, främst boken Skolstart. Materialet har sedan analyserats med diskursanalytisk metod och jämförts med en uppfattning av bildämnet, som det är framställt i undersökningen nationell utvärdering av bildämnet. Resultat Resultatet visar att bildämnet har identitet som står i konflikt med Jan Björklunds diskursordning på många punkter. Nyckelord: diskursanalys, Estetisk verksamhet, GY 2011, Jan Björklund, Kunskapssyn,.

Aim: The nuclear accident in Fukushima, Japan, raised global criticism against nuclear power. In Sweden, the criticism has not been very visible and the government now allows a renewal of the nuclear power plants. The purpose with the study is to have a closer look on how Swedes in position of power motivate their positive attitude to nuclear power and how they conduct themselves to each other and to their opponents. The rhetorical perspective will be in focus for the analysing.Method: Four different artifacts represented by Swedes in position of power having a positiveattitude to nuclear power were chosen. Three rhetorical theories (the rhetorical arena, stasis andethos, pathos and logos) were used with the research question in focus.Result & Conclusions: The analyses resulted in conclusions about the strategies used by the participants such as: the importance of contexts, meaning for example that the greenhouse effect legitimizes nuclear power as a source of energy with important benefits.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers attityd till ämnena svenska och svenska som andraspråk. Om dessa elever tycker att ämnena är jämlika studeras också. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät där eleverna besvarade frågor om attityd och inställning till påståenden som berörde de båda ämnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna ämnet, trots att många av eleverna vill se ett gemensamt svenskämne för alla elever oavsett modersmål. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser ämnena svenska och svenska som andraspråk vara jämlika..

Syftet med studien var att genom ett kvalitetsarbete få en förståelse för gymnasieelevers upplevelser av sitt eget lärande i en konstnärlig, skapande process. Kvalitetsarbetet genomfördes på dansinriktningen vid ett estetiskt program i Norrbotten där jag under min verksamhetsförlagda utbildning lät eleverna arbeta individuellt med att skapa en koreografi, ett solo, som de senare redovisade. Soloredovisningarna filmades och inspelningen användes som minnesstimulerare vid de kvalitativa intervjuerna enligt metoden Stimuladed recall. Resultatet visar att eleverna upplever ett lärande då de arbetar i en individuell, konstnärlig skapandeprocess. Eleverna uttrycker sin kunskap och sina förmågor med sin kropp, dock är det tydligt att eleverna med varierat resultat kan förmedla detta verbalt..

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frågeställningar är: 1.) Vilka berättande drag återfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen något samband med det betyg som de får på uppgiften?Hypotesen som framläggs är att det förekommer fler berättande drag i texter med lägre betyg, eftersom målen för högre betyg kräver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen är utförd på debattinlägg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vårterminen 2012 Dit vinden blåser (Skolverket 2012b). Utifrån förekomsten eller avsaknaden av fyra berättande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur väl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gäller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar på att förekomsten av berättande drag återfinns i elevtexter på samtliga betygsnivåer.

Aktuell studie bygger på resultat från en enkätstudie bland 127 språkelever på en gymnasieskola i Västsverige. Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers värderingar av språklärarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhållande till pedagogisk- och ämneskompetens. Studien undersöker även skillnader i värderingar mellan flickor och pojkar på gymnasienivå. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie värderar lägst är lärarens sociala kompetens och den som värderas högst är den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor värderar samtliga kategorier högre än vad pojkarna gör..

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt.

SammanfattningTitel: Gymnasieelevers perspektiv på deras hälsa och motivation i skolmiljöFörfattare: Sofia JovannelliHandledare: Monica NaeserSyftet med uppsatsen var att få en djupare förståelse av hur gymnasieelevers perspektiv är på deras hälsa och motivation.Vilka olika faktorer anser eleverna påverkar deras hälsa och motivation i deras skolmiljö?Genom kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever undersöktes deras perspektiv på hälsa och motivation.För att ge mer fakta och teorier om uppsatsens frågeställningar studerades även tidigare forskning.Studiens centrala tolkningsram är teorin om KASAM, teori om motivation, läroplanen samt tidigare forskning i ämnesområdet.I uppsatsen har framkommit att människors hälsa påverkas både positivt och negativt under skoltiden, men att alla elever trots att de ibland upplever skolmiljön som problematisk t.ex på grund av stress, bibehåller en vilja att fortsätta sina studier.Intervjuerna visar att de intervjuade eleverna är nöjda med sin tid på gymnasiet.Intervjuerna stämmer överens med tidigare teorier om hälsa och motivation då det genom intervjuerna visat sig att en förutsättning för psykiskt välbefinnande och en positiv utveckling är att man lever i ett begripligt sammanhang, med lagom anpassade krav och med möjlighet att påverka situationen..

Arbetet har analyserat hur skadestånd kan tillföras utifrån argumentation kring avtal. Där avtalslagen inte kan reglera ansvar vid avtal tillämpas skadeståndslagen och annan speciallagstiftning. Speciellt då tredje part har intressen som ska tillgodoses av avtalet. Syftet med arbetet har varit att försöka besvara hur svensk kontraktsrätt har reglerat ansvaret mellan konsumenter och näringsidkare vid ren förmögenhetsskada när en person inte har varit bunden till avtal utan har tolkats in genom konstruktion av ett avtal. Arbetet har därför genomgått dels en kort komparativ analys utifrån olika rättsstater och deras argumentation vid ren förmögenhetsskada samt en teoriutvecklingsanalys av svensk rätt för att kunna besvara syftet.

Föreliggande arbete är en redovisning av en enkätundersökning som genomfördes 2010 gällande språkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lär sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan på språkinlärningen. Enkätens resultat har jämförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna språk för att studera verktygets möjlighet till måluppfyllnad. Resultatet från undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mål i läroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna språk. Detta bekräftas av elever som använder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning är ett verktyg att använda i språkundervisningen då det förutom att uppfylla läroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i språkundervisningen och har en positiv inverkan på elevers språkinlärning..

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.

This thesis tackles the subject concerning arguments as a conceptual basis forunderstanding the general strategy of the European Union Commission on issuesconcerning EU-harmonized environmental taxes, politically delicate and intergovernmentaldependent. The Commission's official proposals, communications and other relevant documents are subject to inquiry, where the theoretical bases are that harmonized environmental taxes in the EU is an issue conceived as supported by academic debate, and where the institutional arrangement in relation to an European-national dimension alongside the discursive context, allows meaningfulspace for arguments. The study makes a distinction between substantial (environmental cancerns in itself) and instrumental (other benefits, mostly economic ones) rationality as a foundation in various types of arguments.The study's main findings are that the Commission's official documents over the past 20 years, have been trying to keep a strong image of reason and knowledge based arguments for an EU-wide environmental tax reform. In particular, the types of arguments tend to appeal to the Member States by stressing the instrumental rationality in a European environmental tax reform, indicating the value of good arguments as a part of the Commission's main strategies. In sum, this may have further theoretical suggestions concerning questions of environmental and elimate change policies in a European context or other more general studies relying on theoretical assumptions of logics of argument, legitimacy or studies of motives behind action strategies in politically sensitive issues such as taxation at supranationallevel..

I dagens läroplan för grundskolan (Lgr 11) finns syftesbeskrivningar för de naturOrienterande (NO) ämnena som säger att eleverna ska utveckla kunskaper och redskap för att formulera och granska information och andras argument samt ta ställning i frågor som rör ämnen med naturvetenskapligt innehåll. Detta är formuleringar som speglar det man i dag anser att NO-undervisningen ska ge de elever som går ut grundskolan. I det här arbetet har elever i slutet av högstadiet fått argumentera kring användandet av genmodifierade grödor (Genetically Modified Organism, GMO). Detta är ett exempel på så kallade Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll (SNI) och den här typen av samhällsfrågor har lyfts fram som ett sätt att arbeta med de formuleringar som nu finns i läroplanen. Syftet med den här studien är att undersöka högstadieelevers användning av argument i en naturvetenskapligt grundad diskussion och hur användningen av SNI i undervisningen kan hjälpa elever att utveckla sin argumentationsteknik och sitt intresse för naturvetenskap.