The purpose of this survey is to better understand how students in Swedish upper secondary school perceive knowledge in history. 44 students from two different schools took part in the survey. The students partaking were asked to make a rough plan for a course in history, in which they were to both suggest contents of the course and also motivate their choice of content by arguing their view of the purpose of knowledge in history. The results of the survey were then compared to the curriculum of the history subject. The survey shows that a majority of the students asked find modern history, especially World War 1 & 2, and Swedish history to be of importance.

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education.I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires.The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information.The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education. .

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att närvaron av elevdemokrati kan ha påverkat relationen mellan lärare och elev och hur det kan ha påverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som användes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i åldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen på allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att få veta att man kan påverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhållandet mellan lärare och elev blev bättre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kände sig trygga och tagna på allvar. De tror också att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och självförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansåg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde få dem att bli mer engagerade i samhällsfrågor senare i livet.

I detta arbete undersökes främst gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning om rättvise- och rättsäkerhet gällande betygsättning inom matematik. Resultatet är att lärarna i sina uppfattningar bekräftar de i annan forskning nämnda orsakerna till orättvisor inom betygsättning, som: betygsinflation, att elever kan "utnyttja systemet", att vad lärarkonstruerade prov mäter kan variera mycket, nivågrupperingar och programtillhörighet, "luddiga" styrdokument, felaktigheter i betygsbedömningar, personkemi och sist men inte minst brist på kommunikation mellan lärare, ledning och olika skolor. Elever verkar dock uppfatta systemet som i stort rättvis, eller så rättvist det kan vara med tanke på att den mänskliga faktorn. De verkar dessutom främst fokusera sig på orättvisor på detaljnivå och inte på systemnivå. Varken elever eller lärare verkar finna några större problem angående rättsäkerheten gällande betygsättning..

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer..

Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hälsa. Vi vill även se om och hur kursplanen följs och vilket innehåll A-kursen har på en gymnasieskola.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Eleverna som deltog i enkätundersökningen läste andra året i A-kursen i ämnet idrott och hälsa. Totalt besvarade 98 elever ur årskurs 2 på enkäten.

I detta arbete belyser jag elevers tankar om fotosyntes och nedbrytning. Syftet är att studera hur elever tillämpar naturvetenskaplig kunskap på vardagsfenomen. Jag studerar hur eleverna använder sitt vardagliga språk och den teori de lärt sig i skolundervisningen. Aktuell forskning på dessa områden presenteras tillsammans med teorier om lärande och analyser och kommentarer till kursplanen.Intervjuer har genomförts med ett antal elever där undersökningens huvudmål har varit att se hur eleverna utvecklat sin förståelse rörande frågor om fotosyntes och nedbrytning när de gått från grundskolan till gymnasiet samt om vetenskapliga språk förändras i någon utsträckning. Resultatet har sedan jämförts med en nationell utvärdering av skolans naturvetenskapliga undervisning där samma frågor användes.Det resultat arbetet utmynnat i har gett mig den insikten att elever ofta har mer kunskap än de spontant visar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.