Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förståelsen kring professionella tjänsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmänhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frågan kring varför konsultföretagen väljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av människor. Det är just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen är ute efter.

Tidigare forskning har uppmärksammat elevers svårigheter med bråk samt bråkräkning och omfattande felanalyser har gjorts. Dock beskriver inte dessa felanalyser bakgrunden till elevernas strategival eller de slutsatser som dragits vid uppgiftslösning. Utifrån detta är syftet med den här uppsatsen att studera de resonemang som elever för när de löser uppgifter som innefattar division av bråk. Vilka argument grundar sig val av strategi på samt de lösningar som nås? Är argumenten förankrade i bråkens inre matematiska egenskaper? Den metod som använts är kvalitativ där tre videoobservationer har gjorts av elever när de, under en labbsituation, enskilt löst uppgifter som innefattat division av bråk.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2.

The purpose of this Masters thesis is to make an outline of different methods and theories within the field of bibliometrics and critically review their strengths and weaknesses. The author studied literature that discussed bibliometric methods and theories. The number of empirical studies that are based on bibliometric methods and theories are numerous and where principally excluded, but some empirical studies were included as part of the argumentation for and against different methods and theories. The author first gives an outline of which methods and theories there are and describes their different strengths and weaknesses. Citation analysis has many different fields of application such as information retrieval, mapping science, evaluative studies and monitoring literature.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person. Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

Förskolans uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Matematikundervisning kan se ut på en mängd olika sätt. Strävandemålen i Läroplanerna beskriver att läraren skall sträva efter att eleverna både skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lära sig hantera olika matematiska hjälpmedel. Tanken är att läraren skall planera för en undervisningsform som innehåller dessa strävandemål.Utifrån ovanstående har jag gjort en kvalitativ studie med hjälp av ett laborativt grupprov. Studien bygger på att undersöka om man med hjälp av prov kan stärka elevernas motivation där de tränar sig i att få en bra lösningsstrategi genom att ge dem poäng för detta. Provet bygger på att eleverna arbetar två och två där de i text ska redovisa och argumentera för sina uträkningar.Min samlade bild av elevernas förmåga att strukturera uppgifterna på ett bra och tydligt sätt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag väntat mig.

Undersökningen syftar till att undersöka hur en hälsoinformationskampanj argumenterar för att övertyga målgruppen om att vaccinera sig mot ett virus som kan orsaka livmoderhalscancer. Uppsatsen syftar också till att undersöka hur målgruppen uppfattar kampanjen och om den har någon effekt på den. Målgruppen för hälsoinformationskampanjen är unga tjejer något som är ganska ovanligt för hälsokampanjer.Uppsatsen bygger på både en retorisk analys och en receptionsanalys med hjälp av fokusgruppsintervjuer.Teoretiska utgångspunkter är teorier kring kampanjer. Teorier om risk och skräck, avsändares roll, utvärderingar av kampanjer samt internets roll i hälsokampanjer.Resultaten visar på att målgruppen reagerar på kampanjens argument och uppfattar en risk att drabbas av livmoderhalscancer. Att vaccinationen är kostnadsfri är ett användbart argument och har effekt.

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ?översätta? en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan..

Laboratory work is a big part of chemistry education in high school. During our student training placement we have noticed that the laboratory work is not fully utilized to develop students´ chemistry knowledge. This problem made us want to investigate how the laboratory work in chemistry could be set, to become more meaningful for students. We introduced two preparation methods, and examined the outcome of students learning experiences and their acquisition of chemistry knowledge. This was examined both through surveys and observation.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.