Syftet med det här arbetet är att undersöka hur Gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se.

Syftet var att undersöka vilka faktorer som främst motiverar Gymnasieelever i matematik samt att jämföra dessa faktorer mellan elever som valt teori- och yrkesinriktade studier. Undersökningen har utförts med hjälp av en enkät som delats ut på en gymnasieskola i Norrbotten under maj 2007. I undersökningen har totalt 141 elever fått värdera betydelsen av ett antal påståenden rörande vad som motiverar dem i kärnämnet matematik. Resultatet av enkäten visar att eleverna, oavsett studieinriktning, i hög grad är överens om vilka de främsta motivationsfaktorerna är. Av resultatet framgår det också att det finns en skillnad mellan studieinriktningarna vad avser programanpassad matematik och dess betydelse för motivationen..

Vi har undersökt hur Gymnasieelever ser på fysikämnet. Syftet med undersökningen var att ur ett elevperspektiv, beskriva Gymnasieelevers studiemotivation för fysik. Vi använde oss av en kvantitativ undersökningsmetod i form av enkäter där respondenterna var andra- och tredjeårs Gymnasieelever på ett NV-program. Eftersom motivation är ett mångtydigt begrepp, har vi utformat enkätfrågorna så att dessa anknyter till begreppet motivation utifrån den tidigare forskning vi undersökt. I resultatet ser vi att eleverna anser att det finns ett syfte med att fysik finns som ett ämne på gymnasiet, och utifrån vårt resultat och tidigare forskning, har vi dragit slutsatsen att det finns möjlighet att elevernas motivation kan höjas med hjälp av till exempel ökat elevinflytande och varierande undervisningsformer..

Det finns lärare som planerar sin undervisning utan att undersöka hur effektiv den är i att komma till rätta med studenternas missuppfattningar. En lärare som vet vilka missuppfattningar som är vanliga och leder till felaktiga svar tror jag har större möjlighet att utforma undervisningen på ett sätt som får eleverna att göra sig av med sina missuppfattningar och därmed svara rätt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur Gymnasieelever i början av tredje årskursen på det naturvetenskapliga programmet uppfattar biologiska begrepp. Verktyget som användes för att undersöka elevernas begreppsuppfattning var Biology Concept Inventory (BCI). Testet besvarades av 66 svenska Gymnasieelever i sista året på det naturvetenskapliga programmet.

Syftet med denna studie har varit att försöka få en fördjupad förståelse av hur elever i behov av särskilt stöd ? elever i läs- och skrivsvårigheter ? upplever lärandets positiva sidor. Den centrala frågan var i vilka situationer dessa Gymnasieelever upplevde framgång.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex Gymnasieelever/före detta Gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som går/har gått på ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förväntas få ? ett studentbetyg.

Studie syftar på att få kunskap om de faktorer som är av betydelse för Gymnasieelever i ett utbytessammanhang..

Syftet med denna studie är dels att analysera hur Gymnasieelever upplever förhållandet mellan sitt eget självförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda på hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stärka elevernas självförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever på två olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen är att elevers självförtroende och motivation till skolarbetet är mycket beroende av kamraternas inställning. Om de närmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lätt av sig på eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lägger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hålla samma takt. Hur lärarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer är av stor vikt för både deras självförtroende och motivation.

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyråerna måste rikta reklamen än mer för att komma åt den tänkta målgruppen. Det här arbetet gick ut på att utröna hur reklambyråer arbetar för att reda på hur de bäst ska nå en viss målgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade två reklambyråer i Norrbotten för att undersöka ämnet. Utifrån insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall där frågan var hur vi på bästa sätt kan nå Gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det är viktigt att reklambyrån för en diskussion med personer ur den tänkta målgruppen, för att se vad de har för värderingar och tankar angående den aktuella produkten/tjänsten för att kunna rikta reklamen på bästa sätt..

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra Gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens Gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som mobbar.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp Gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur Gymnasieelever ser på nyttan med matematiken och den gjordes som en jämförelse mellan två olika program. Vi använde oss av den kvantitativa metoden enkät för att få reda på omfattningen av elevernas uppfattning av nyttan. Därefter genomfördes elevintervjuer för att få en bredare bild av deras nytto-upplevelse. Samtal med lärare kompletterade vår bakgrundsförståelse för matematiken i de olika programmen. Vid enkätundersökningen kom vi fram till att eleverna i stort tror att de behöver matematiken men under intervjun hade de svårt att komma med exempel på vilken nytta de har haft eller kommer att ha av matematiken.

En undersökning av vad Gymnasieelever finner mest respektive minst intressant inom religionskunskap A.

Sammanfattning Titel: Högskolornas marknadsföring till Gymnasieelever, kan högskolorna marknadsföra sig på andra sätt än de befintliga. Författare: Nela Masinovic, Bujar Zeka & Mirsad Sijecic Handledare: Thomas Danborg Institution: Blekinge Tekniska Högskola, Management Högskolan. Kurs: Kandidatarbetet i företagsekonomi, 15hp. Syfte: Genom att studera Gymnasieelevernas och syokonsulenternas uppfattning om marknadsföringen från högskolor avser uppsatsen att identifiera andra möjliga marknadsföringsmetoder högskolorna kan använda sig av, än de befintliga. Metod: Syftet avser att besvaras utifrån kvantitativ med kombination av kvalitativ forskningsansats i form av enkätundersökningar och intervjuer.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur Gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 Gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.