Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa.

Internationell läxforskning visar ett positivt samband mellan läxläsning och resultat och många lärare bekräftar detta samband. Denna undersökning bygger på föreställningen att graden av läxläsning i gymnasiematematik påverkas negativt av bristande tillgång till läxhjälp vilket i sin tur påverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie är därför undersöka i vilken omfattning efterlyser Gymnasieelever hjälp med hemläxor i matematik och om eleverna kan tänka sig ta emot den hjälpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tänka sig att aktivt söka löpande läxhjälp över ett bemannade Internet forum och ännu fler efterlyser samma hjälp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar läxhjälp som deras skolor erbjuder idag.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp Gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och Gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad Gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia.

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem Gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar.

Syftet med denna studie är att undersöka Gymnasieelevers sömnvanor samt att se om man kan se några skillnader mellan könen och mellan de fysiskt aktiva och de fysiskt inaktiva. För att undersöka detta har en enkätundersökning genomförts med totalt 96 deltagande elever varav 40 var pojkar och 56 var flickor. Andelen fysiskt aktiva och inaktiva var 62 respektive 34. Bland alla elever visar sig sömnbesvär inte vara så vanligt förekommande men nästan hälften (49 %) uppger att de inte får tillräckligt med sömn. Däremot visar sig skillnader mellan könen och fysiskt aktiva/inaktiva då såväl flickor som fysiskt inaktiva uppger att de oftare lider av sömnbesvär samt att de inte får tillräckligt med sömn jämfört med pojkarna och de fysiskt aktiva.

AbstractAuthor: Annelie JohanssonYear: Spring 2006Swedish title: Att producera eller reproducera text? En studie av fem gymnasiepojkars arbetemed skrivprocessen i en provsituation.English title: To produce or reproduce text in essays. A studie of five high school boys? workwith the writing process in a test situation.City, university: Växjö, Växjö Universitet, institutionen för humaniora [Växjö, Växjö University, School of the Humanities]Pages: 53Content:The major aim of this study is to investigate how five male high school students in the ages seventeen to eighteen produce or reproduce in their texts during an essay examination. Focus is also put on the five students? writing processes in a classroom situated writing task and on their own comments to their writing.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal Gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Den här uppsatsen behandlar kommats användning vid satsgränser i två kontexter: mellan samordnade huvudsatser och vid adverbialbisatser i huvudsats. Syftet är att kartlägga bruket genom att registrera frekvensen av komma, brukets förhållande till ett antal relevanta variabler och till etablerade kommateringsregler. Detta har skett genom en kvantitativ analys omfattande sammanlagt 800 fall av nämnda kontexter. Materialet är hämtat från politiskt orienterade bloggar.Resultatet visar att komma använts mellan 61,75 % av huvudsatserna och vid 27,75 % av adverbialbisatserna. Dessutom har samband noterats mellan komma och faktorer som kon-junktion, förekomsten av gemensamma satsdelar, adverbialtyp, bisatsens position och längden hos olika textelement.

Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context.Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis. Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent.

Vilka svårigheter finns då gymnasielever lär linjära funktioner?Bakgrunden till att problemformuleringen uppkom är att det är en stor grupp elever som hamnar i svårigheter när de ska arbeta med linjära ekvationer. Syftet med undersökningen är att belysa några av de svårigheter som finns, ringa in dem och se vilka de bakomliggande faktorerna är. Målet är att finna svårigheter för att senare kunna samla vidare kunskap gällande dessaUndersökningen är kvalitativ och baseras på tre diagnoser och en intervju och är utförd på ett gymnasium. Resultatet visar på att många elever bl.a.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 Gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var:? Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken?? I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet?? Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok?Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka manliga Gymnasieelevers attityder till homosexualitet i samkönade samhällsvetar- och naturvetarklasser respektive enkönade klasser på bygg-, fordons- och elprogrammen, samt granska vilka skillnader det eventuellt finns i attityder mellan grupperna. Examensarbetet ger en kortare översikt över aktuell litteratur kring genus- och manlighet samt en sammanställning av de undersökta skolornas lokala planer mot homofobi eller motsvarande. Jag har tagit hjälp av en enkätundersökning kring såväl personliga som politiska föreställningar kring homosexualitet för att se vilka attityder eleverna har och hur de motiverar sina ställningstaganden. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att skillnaderna mellan de bägge undersökningsgrupperna är ganska stora, inte minst i fråga om elevernas personliga uppfattningar om huruvida de är toleranta eller ej till homosexuella. Då de enkönade klassernas attityder är klart mer intoleranta än de samkönade klassernas..

Effektiviteten av manualiserad Motivational Interviewing prövades i en experimentell design. Gymnasieelever med hög frånvaro (n=89) blockrandomiserades till antingen två sessioner Motivational Interviewing eller någon av de två kontrollgrupperna, som erhöll validerande samtal respektive ingen intervention. Den beroende variabeln utgjordes av förändring i frånvaro som rapporterades av de deltagande skolorna. Utöver detta användes School Refusal Assessment Scale för att undersöka orsaker till frånvaron. University of Rhode Island Change Assessment användes för att mäta motivation enligt Prochaska och DiClementes förändringsmodell.