Syftet med vÄr studie var att bedöma om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelever Ärskurs 3 pÄ naturvetenskaplig inriktning och samhÀllsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att fÄ svar pÄ detta har vi intervjuat 19 elever frÄn vardera inriktning med frÄgor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen pÄ det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förstÄelse av kausala samband. StrÀvansmÄl och mÄl att uppnÄ frÄn kursplanen för Naturkunskap A och B har ocksÄ de en grund till frÄgornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som dÀrefter har analyserats kvantitativt.

Idag Àr Suzuki Garphyttan AB (SG) en del av Suzuki Metal Industry Group vilket Àr ett Japanskt företag. SG Àr vÀrldsledande inom tillverkningen av avancerad fjÀdertrÄd som anvÀnds till olika fordonsapplikationer. KÀrnverksamheten hos SG Àr tillverkning och försÀljning av ventilfjÀdertrÄd, plattrÄd och profiltrÄd, oljehÀrdad trÄd, rostfri fjÀdertrÄd samt fjÀdrar. SG har tillverkning av bland annat ventilfjÀdrar till lastbilar i FjÀderfabriken som Àr belÀget inom fabriksomrÄdet i Garphyttan. FjÀderfabriken genomför ett förbÀttringsarbete med avsikt att lÀgga om sin funktionella produktion till linjeproduktion.

Denna uppsats behandlar bedömningsprocessen vid en anstÀllningsintervju i rekryteringssammanhang. Studien innebÀr att ta reda pÄ hur denna process ser ut och vad det Àr som avgör vem som fÄr jobbet. Ligger avgörandet enbart i vad en kandidat har för formell kunskap, eller finns det nÄgot annat som spelar in? För att ta reda pÄ detta har vi valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med rekryterare inom bemanningsbranschen. Syftet Àr inte att fÄ fram en sanning om bedömningsprocessen, utan att genom tolkning lyfta en problematik kring bedömningsprocessen vid anstÀllningsintervju.

I detta arbete studeras möjligheten att förbÀttra en metod för analys av biologiska sekvenser. En pÄ senare tid populÀr metod för sekvensanalys Àr baserad pÄ Hidden Markov models (HMM). HMM har haft stora framgÄngar i att modellera biologisk data, sÄsom proteinfamiljer, men anvÀnds Àven inom bland annat taligenkÀnning. Existerande problem med HMM Àr bland annat lÄnga trÀningstider och oförmÄga att finna globala lösningsoptima.En metod för att försöka effektivisera trÀningsfasen hos en HMM presenteras och utvÀrderas. Denna Àr avsedd för att undersöka om modeller som pÄ förhand kan initieras med hjÀlp av förkunskap i problemdomÀnen fÄr lika bra klassificeringsförmÄga som modeller som trÀnas pÄ konventionellt sÀtt.Metoden tillÀmpas pÄ tvÄ proteinfamiljer av relativt olika karaktÀr.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det Àr lÀromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur pÄverkar lÀromedel matematikundervisningen? Hur anvÀnder olika lÀrare samma lÀromedel? För att söka svar pÄ dessa frÄgor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgÄng av lÀromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lÀrare som alla jobbar med Mattestegen i Äldersintegrerad verksamhet, Är 4-6. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie, som visar pÄ tidigare forskning om matematikundervisning och lÀrarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger Àven pÄ en empirisk del dÀr lÀromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Av naturvÄrdsskÀl Àr det viktigt att förstÄ vilken betydelse area och Älder pÄ anlagda vÄtmarker har för artsammansÀttningen av sjöfÄglar. I Linköpings kommun har man sedan 2004 anlagt ett flertal vÄtmarker och dessa har lockat bland annat den rödlistade arten svarthakedopping, Podiceps auritus, i stor mÀngd. VÄtmarker Àr viktiga för fÄgellivet av mÄnga olika anledningar. Bland annat kan fÄglarna söka skydd mot predatorer, hÀcka dÀr eller rasta pÄ sin vÀg mot hÀckningsplatser. Tidigare studier har bland annat visat att det finns fler fÄglar i större vÄtmarker och att vÄtmarkens Älder spelar roll för vilka fÄgelarter som gÄr att finna dÀr.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriÀrvÀgar Ät deras medarbetare. Kompetensutveckling Àr ett omrÄde som stÀndigt Àr aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behÄlla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom omrÄdet visar att kompetensutvecklingsinsatser Àr viktiga pÄ bÄde individ och företagsnivÄ. För individen kan en satsning pÄ kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsstÀllelse och minskad upplevelse av stress.

Hösten 2010 infördes nya antagningsregler till högskolan, vilka pÄverkar den enskilda individens förutsÀttningar för att bli antagen till den önskade högskoleutbildningen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka sex gymnasieelever, som gÄr sitt tredje Är pÄ sitt gymnasieprogram, och försöka fÄ kÀnnedom om dessa personers kÀnslor och upplevelser av de nya antagningsreglerna. Genom vÄr studie Àmnar vi Àven att undersöka om habitus, individens pÄverkan av uppvÀxtförhÄllanden och av familjen, pÄverkar mÀnniskors förutsÀttningar för vidareutbildning. Vi Àmnar Àven undersöka om handlingshorisonten, individens valmöjligheter, krymper eller vÀxer för dessa sex ungdomar vilka gÄr yrkesförberedande gymnasieprogram. Detta för att pÄ sÄ sÀtt kunna förstÄ hur individen resonerar om sina valmöjligheter kring studier och yrken.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Denna uppsats Àr gjord pÄ uppdrag av Tidningsutgivarnas organisation Tidningen i skolan och grundas pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning. Uppsatsen syftar till att försöka svara pÄ den övergripande frÄgan ?Vilka attityder har vÀrmlÀndska ungdomar till lokaltidningen??EnkÀten stÀllde frÄgor om bakgrund, medievanor, och respondentens förvÀntningar pÄ framtiden. MÄlgruppen avgrÀnsades till gymnasieelever, och enkÀten delades ut och samlades in under ett och samma besök i klasserna. De vÀrmlÀndska ungdomarna har generellt sett en relativt positiv bild av lokaltidningar.

Vardagsrummet kan anses som hemmets hjÀrta. Det Àr för mÄnga samlingsplatsen för familj och vÀnner. Det Àr hÀr vi umgÄs, tittar pÄ tv, Àter och spelar spel tillsammans. PÄ grund av bostadsbrist bor mÄnga av oss pÄ mindre ytor och hemmet krymper. Jag har valt att joba med TrÀstad 2012:s projekt "Bra bostÀder för smÄhushÄll till rimligt pris" som tittar pÄ bland annat bostadsbristen och levnadsstandarden.

Uppsatsen behandlar Anne B. Ragdes roman Berlinerpopplarna (2007) och Alice Munros novell ?KÀrlek, vÀnskap, hat? (2009). BÄda verken Àr skrivna i modern tid av kvinnliga författare och innehÄller en rad liknande stildrag, bland annat intern fokalisation inifrÄn flera olika karaktÀrer.Mitt syfte har varit att se vad som skiljer tvÄ verk med liknande drag och dÀrigenom pÄvisa hur de stilgrepp och val författaren gör pÄverkar slutresultatet. För att finna svaret har jag anvÀnt komparation och jÀmfört varje aspekt av böckerna noggrant.

Bakgrund: KÀrnan i omvÄrdnaden bestÄr av mötet mellan sjuksköterska och patient, dÀr patienten görs delaktig. För att kunna mötas krÀvs en god kommunikation. I vÄrden av en patient med ett annat modersmÄl kan sprÄket bli en barriÀr, vilket kan överbryggas med hjÀlp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmÄl. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie, dÀr 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.