I samhÀllet görs stÀndigt bedömningar av olika slag, sÄvÀl officiellt som inofficiellt. Vi mÀnniskor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vÄr omgivning. En bedömning som sker i det öppna Àr den i skolan dÀr elevers kunskaper ska bli bedömda av lÀrare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebÀr bra betyg ? vad betygsÀtts? Och framför allt, varför betygsÀtts eleverna? Syftet med uppsatsen blev dÄ att undersöka gymnasieelevers förstÄelse av betyg och betygskriterier.Metoden som anvÀndes Àr gruppintervjuer.

Hur hanterar datorvana personer smÄ mÀngder elektronisk information? Vad hÀnder nÀr dessa mÀnniskor vill Ät information som finns sparad pÄ nÄgot annat stÀlle Àn dÀr den ursprungligen skrevs? Ett problemomrÄde Àr bokmÀrkeshantering i webblÀsare och ett annat Àr elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. DÀrefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptsprÄket PHP som grund.

I denna uppsats analyseras de tvÄ tidningarna Glamour och King Magazine för att se till hurgenusrepresentationen syns pÄ dess omslag och om det finns nÄgra eventuella likheter ochskillnader mellan en tidning riktad till kvinnor (Glamour) och en tidning riktad till mÀn(King).Syftet med analysen Àr att se till de olika budskapen för genusrepresentation samtidigt somsyftet Àr att undersöka de olika stereotyper som finns kring mÀn och kvinnor i dagenssamhÀlle och jÀmföra dessa mot omslagen för tidningarna.Studien innehÄller teorier frÄn bland annat R.W Connell och hans förestÀllningar kring blandannat den hegemoniska maskuliniteten, men ocksÄ övriga teorier kring genusrepresentationfrÄn personer som bland annat Gunilla Jarlbro, Eva-Lena Hedvall och David Gauntlett.Studien bygger i sin analys pÄ en retorisk modell med fokus pÄ omslagens kompositionmellan bland annat text och bild.Resultatet visar pÄ en stereotypifiering av mÀn och kvinnor för tidningsomslagen, dÀr kvinnorförefaller som underordnade i sin representation medan mÀnnen besitter stor makt vilket visarsig i form av en jÀmförelse. Detta överensstÀmmer med teorierna kring de olika ideal somförekommer kring mÀn och kvinnor..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever och elever frÄn grundskolans tidigare Är uppfattar att arbeta med sagor och berÀttande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lÀrande och lÀroprocessen. Till lÀroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmÄga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmÄgan att lyssna samt förmÄgan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som lÀste första Äret samt en klass i Ärskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med bÄda klasserna.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om övervikt kan pÄverka mÀns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, pÄ den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung Àn svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet Àr genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för mÀn och kvinnor med en eller tvÄ förÀldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning frÄn LevnadsnivÄundersökningen Är 2000 (N=5142) dÀr linjÀr- och logistisk analys anvÀnds. Resultaten tyder pÄ att övervikt inte har nÄgra negativa effekter pÄ arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. DÀremot visar resultaten pÄ att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

Sandell Malin (2009). LĂ€raren som trovĂ€rdig ledare - Om hur elever fĂ„r respekt för lĂ€rare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Ă€r att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda lĂ€raren. Uppsatsen ska försöka svara pĂ„ vad det Ă€r som karakteriserar en lĂ€rare som eleverna har repsekt för och som de finner trovĂ€rdig. Hur upplever eleverna att en bra lĂ€rare Ă€r och vad kan vi lĂ€rare lĂ€ra av eleverna för att bli bĂ€ttre lĂ€rare? Arbetet tar upp forskning om lĂ€rarens ledarskap.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka vilken syn lÀrare och elever har pÄInternet som arbetsverktyg i undervisningen och skolarbetet. För att ta reda pÄ detta har vigenomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare, varav tvÄ arbetar pÄ en kommunalskola och tvÄ arbetar pÄ ett friskolegymnasium. Dessutom har vi genomfört kvantitativaenkÀtundersökningar med 100 gymnasieelever, 50 pÄ vardera skola. VÄr undersökning visaratt lÀrarna och eleverna Àr positivt instÀllda till Internet i undervisningen, men den pÄvisarÀven att eleverna, sÀrskilt de pÄ friskolan, har en tendens att se Internet som sin enda kÀlla,vilket Àr nÄgot som bekymrar lÀrarna. De menar dÀrtill att kÀllkritik Àr nÄgot man som lÀraremÄste gÄ igenom kontinuerligt för att fÄ eleverna att förstÄ innebörden av det och hur viktigtdet Àr.

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som frĂ€mjar eller motverkar lĂ€rande. NĂ„got jag ville undersöka för att i min framtida lĂ€rarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som frĂ€mjande för lĂ€rande. Som blivande bildlĂ€rare ville jag Ă€ven se om eleverna Ă€r sĂ„ pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildĂ€mnet kan utarbeta ett arbetsomrĂ„de rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n tre frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser eleverna pĂ„ skolans lĂ€randemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, frĂ€mjar lĂ€rande vara utformad? ÖverensstĂ€mmer elevernas syn pĂ„ en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande med de riktlinjer som finns idag pĂ„ hur en skolmiljö som frĂ€mjar lĂ€rande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi undersökt möjligheten att till förmÄn för individer med ekonomiska problem, ta tillvara pÄ mat som livsmedelsbutiker inte kan sÀlja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebÀr att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhÀllet, bland annat genom att ta slÀngd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur nÄgra av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser pÄ möjligheten, hur de tÀnker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som fÄr tillgÄng pÄ mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hÀnvisade till de fördelar som gynnar bÄde livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slÀngs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har nÄgot annat alternativ Àn att gÄ till frivilligorganisationers verksamheter för att fÄ mat.

Den hÀr rapporten redovisar examensarbetet vars huvudsyfte var att förstÄ teori och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement samt att jÀmföra den med teorin för slakarmerade betongelement. Arbetet valdes eftersom inga kurser under studietiden har beaktat denna typ av utformning samt eftersom tillÀmningen av kunskapen inom omrÄdet Àr stor ute i arbetslivet. Arbetet slutfördes genom inlÀsning av litteratur samt handledning.Det visade sig efter arbetet var slutfört att nÄgra delar av teorin och berÀkningsgÄngen bakom förspÀnda betongelement var lik den som anvÀnds vid slakarmerade betongelement, dock existerade Àven mÄnga skillnader. Likheterna erhÄlls bland annat vid berÀkningarna av moment- och tvÀrkraftskapaciteterna. Skillnaden Àr att mÄnga extra steg mÄste utföras vid dimensioneringen, steg som till största del bara av olika kontroller, vilka utfördes bland annat vid dimensioneringen av tillverkningsprocessen och i brottgrÀnstillstÄnd.Slutligen kunde det konstateras att förspÀnda betongelement har mÄnga fördelar, vilka bland annat Àr att större spÀnnvidder, mindre dimensioner pÄ konstruktionerna samt mindre deformationer kan erhÄllas.

Jag vill med denna uppsats belysa frÄgan om man i Sverige bör införa en allmÀn skyldighet att hjÀlpa nödstÀllda. Syftet Àr att undersöka vilken betydelse en sÄdan sÄ kallad civilkuragelag skulle kunna fÄ för samhÀllsmoralen. Genom att anvÀnda mig av relevant samhÀllsvetenskaplig teori om bland annat medmÀnsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sÀtta frÄgan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att fÄ deras perspektiv pÄ frÄgan. FrÄgan har jag sedan analyserat utifrÄn deras svar och utifrÄn de teorier och den tidigare forskning jag anvÀnt mig av.