Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke vÀljer jag att rikta in mig pÄ gymnasieungdomar. LÀrare behöver bli bÀttre pÄ att anvÀnda vardagsbilder i undervisningen och inhÀmta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlÀrare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser pÄ bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det Àr detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

Elevens ointresse för religionskunskapsÀmnet Àr ett kÀnt fenomen som tyder pÄ att det nÄgonstans finns motsÀttningar. Denna studie syftar till att genom mer kunskap om elevernas intressen inom religionskunskap pÄ gymnasiet skapa bÀttre förutsÀttningar att ge en intressant och relevant religionsundervisning till eleverna. Genom en enkÀtundersökning har elevernas intressen inom religionskunskap kunnat kartlÀggas för att veta vilket innehÄll i undervisningen som de helst föredrar och om det stÀmmer överens med vad Àmnet ska innehÄlla enligt Àmnesplanen samt den undervisning de fÄr. Resultatet visar att elevernas intressen för olika omrÄden inom religionskunskap skiljer sig Ät och vÄr tolkning Àr dÀrmed att Àmnesplanen tÀcker in elevernas önskemÄl om innehÄll. DÀremot tycks det finnas en klyfta mellan eleven och undervisningen, den undervisning som bedrivs förhÄller sig inte till elevernas intressen i den mÄn den bör göra..

UtgÄngspunkten i detta arbete Àr vÄrt intresse för hur elever uppnÄr förstÄelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det Àr viktigt med denna koppling? I vÄrt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgÄng, problemlösning, demonstration samt laboration, hÀr har vi skrivit momenten i ordningen, frÄn det mest abstrakta till det mest konkreta. VÄrt syfte Àr att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen nÀr det gÀller att alla elever ska kunna uppnÄ förstÄelse. Vi har valt att utforma en elevenkÀt med ett antal frÄgor kring fysikundervisning och bl.a.

Studiens syfte sökte svar pÄ om det gÄr att se kvalitativt skilda sÀtt hos studenter att sjÀlva beskriva sitt eget lÀrande pÄ gymnasienivÄ. Jag ville undersöka Vad- och Hur- aspekter i studenternas svar utifrÄn Ahlbergs metod. En metod som utarbetats av Ahlberg och som gÄr ut pÄ att endast stÀlla en frÄga till respondenterna. Detta skulle i sin tur belysas med teorier inom fenomenografi med filosofiska och didaktiska infallsvinklar för att försöka ge ett vidare perspektiv pÄ svaren.Jag fann att den metodik som jag anvÀnde inte var tillrÀcklig för att sÀkerstÀlla validiteten i den empiri som insamlades. NÄgot som i sin tur omöjliggjorde den kvalitativa analys som Àr vÀsentlig för att kunna faststÀlla synvÀndor utifrÄn Ahlbergs metod. Metoden som i grunden Àr anpassad för studier pÄ universitetsstudenter under en hel praktikperiod, Àr möjligen inte lÀmplig att applicera pÄ gymnasieelever dÄ de inte uppnÄtt samma mognadsgrad.

Syftet med vÄr studie var att undersöka huruvida lÀrare i Är 1?3 anser sig ha kunskaper i att undervisa i Àmnet svenska för elever med annat modersmÄl. Vi ville ta reda pÄ om de ansÄg sig ha fungerande arbetssÀtt samt om de upplevde att de saknade exempelvis kunskaper, material och tid. Vi ville Àven ta reda pÄ om man som lÀrare kan dra fördel av nÄgra personliga egenskaper i arbetet med elever med annat modersmÄl. För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av intervjuer med sex informanter.

Debatten om engelskans inflytande pÄ svenskan har pÄgÄtt under mÄnga Är. Ibland talas det om en rÀdsla för att det svenska sprÄket hÄller pÄ att utarmas pÄ grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande Àr högre i yngre Äldrar Àn hos Àldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska sprÄket bland gymnasieelever och lÀrare. Syftet med undersökningen Àr att studera frekvensen av lÄnord i nationella prov samt elevers och lÀrares attityder till lÄnord.

Sedan ho?sten 2011 har historia blivit gymnasiegemensamt a?mne, vilket inneba?r att samtliga program ma?ste la?sa historia i na?gon utstra?ckning. Detta inneba?r att historiea?mnet nu ma?ste anpassas mot ett sto?rre antal elever a?n tidigare. Spelbaserat la?rande a?r en la?randeform som spa?s fa? en allt sto?rre roll inom undervisning inom de kommande a?ren, men forskningen tillhandaha?ller fa? studier av hur digitala spel kan anva?ndas i undervisning.

The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students? usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilken reda pÄ vilka textvÀrldar nÄgra gymnasieelever rör sig i under sin fritid och de uppfattar relationen mellan dessa och skolans svenskundervisning. Det empiriska materialet samlades in pÄ en praktisk gymnasieskola och det bestod av en enkÀtundersökning anvÀnd som screening-metod för efterföljande intervjuer med Ätta elever. Resultatet visar att eleverna rör sig i mÄnga olika textvÀrldar pÄ sin fritid, men att de tillmÀter en stor del av dessa texter ringa kunskapsvÀrde och till följd hÀrav menar de överlag att man inte bör integrera dessa texter i svenskundervisningen. VÄr slutsats Àr att detta kan bero pÄ samhÀllets och vuxenvÀrldens syn pÄ vad som Àr bra respektive dÄlig text och att text som uppfattas som sann eller verklig tenderar att vÀrderas högre ur ett kunskapsmÀssigt perspektiv. Vidare drog vi slutsatsen att det emellertid finns en vilja hos eleverna att lyfta in dokumentÀra inslag frÄn fritidens textvÀrld i svenskundervisningen med anledning av att dessa anses besitta vÀrdefull kunskap, dÄ de vÀrdesÀtter verklighetsbaserade texter högst..

Syftet med denna studie Àr frÀmst att undersöka i vilken mÄn eleverna i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kan sÀgas ha sjÀlvtillit i Àmnet matematik och vad lÀrare gör för att öka deras motivation. UtifrÄn svaren pÄ frÄgestÀllningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat fÄr i undervisningen, vad statens utredningar föreslÄr i sammanhanget och pÄ vilka sÀtt lÀrare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas sjÀlvförtroende i Àmnet. För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en elevenkÀt besvarats av gymnasieelever frÄn tvÄ olika program, dÀr frÄgorna anknutits och tolkats utifrÄn ett antal motivationsteorier. Motivation och sjÀlvtillit inom ett omrÄde Àr intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, dÀrför tar undersökningen sitt avstamp bland annat frÄn attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lÀrare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har Àven lÀrare observerats under deras matematiklektioner.

Denna studie gÄr ut pÄ att undersöka vilka mediekanaler unga förstagÄngsvÀljare anvÀnde sigav för att fÄ politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet Àr ocksÄ attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande kÀllan förpolitisk information, stÄr sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievÀrld vilever i idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utifrÄn Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagÄngsvÀljare och sociala medier. Metoddelen Àr kvantitativ iform av en frÄgeundersökning med gymnasieelever som lÀser sista Äret pÄ gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagÄngsvÀljare fortfarande anser att de traditionella medierna,frÀmst TV, Àr de viktigaste för deras politiska information. Det framgÄr ocksÄ i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valÄr.

Oskuldsnormen Àr ett begrepp som stÄr för att bevara sin oskuld fram till Àktenskapet och Àr ett överordnad vÀrde inom hederstraditioner. Vissa motsÀgelser och förestÀllningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i Äldrarna 17-21. En enkÀtundersökning genomfördes, dÀr attityden till oskuldskraven och förÀldrars förvÀntningar pÄ oskuldsnormen tillfrÄgades Àven kunskapsnivÄn om mödomshinnans struktur.