En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Syftet med detta arbete var att undersöka de psykologiska mekanismerna bakom fusk vid prov pÄ gymnasiet. Attityder, sociala normer och upplevd kontroll Àr delar av de psykologiska mekanismerna involverade i fusk. Hur kommer det sig att gymnasiestudenter fuskar och hur ofta gör de det? Theory of Planned Behavior (TPB) (Aizen, 2003) anvÀndes för att undersöka anledningar till att studenter vÀljer att fuska eller att inte fuska. Resultaten visar att elevens upplevda risk att bli ertappad för fusk samt upplevelsen av obehagliga konsekvenser vid ett eventuellt ertappande var de mest dominerande faktorerna för elevens attityd gentemot fusk och att attityden, i sin tur, var den mest avgörande faktorn för huruvida eleven planerar att fuska..

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga eventuella missuppfattningar av ljudbegrepp hos gymnasieelever, samt att lyfta fram olika arbetssÀtt med vilka dessa kan bearbetas. Som metod anvÀndes den systematiska litteraturstudien i vilken publicerad forskning i form av vetenskapliga artiklar undersöks. PÄ grund av den ringa forskningen inom gymnasiet bÄde nationellt och internationellt, inkluderades studier frÄn olika delar av vÀrlden men ocksÄ frÄn olika skolnivÄer. De inkluderade studierna hade sin fokus pÄ fysikinnehÄll likt den svenska gymnasieskolans. Efter vissa avgrÀnsningar gÀllande materialinsamling blev antalet studier som utgjorde analysmaterialet tio stycken.Resultatet visar bland annat att elever kan bÀra pÄ missuppfattningar bÄde vad gÀller ljudets natur och dess utbredning, samt missuppfattningar kopplade till hur frekvens, intensitet och hastighet Àr relaterade.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syfte: Avsikten med denna uppsats Àr att belysa Àmnet spanska i dagens mÄngkulturella gymnasieskola och undersöka hur gymnasieelever ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser undervisningen i spanska bör utformas för att frÀmja sÄvÀl sprÄkutveckling som integration. Teori: Jag har i denna undersökning utgÄtt ifrÄn Vygotskijs (1999) sociokulturella perspektiv pÄ sprÄkutveckling dÀrVygotskij hÀvdar att det kommunikativa och sociala samspelet Àr avgörande för ett barns sprÄkutveckling. UtifrÄn ett sociokulturellt lÀrandeperspektivet lÀr sig barnet sprÄk genom socialt samspel och genom att kommunicera med andra mÀnniskor.Metod: Min undersökning grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval gymnasieelever som jag undervisar i spanska steg 1-5 pÄ gymnasiet, dÀr jag stÀllde ett antal frÄgor om sprÄkutveckling till eleverna . För att dokumentera intervjuerna anvÀnde jag datorns ljudinspelningsprogram, varefter jag transkriberade materialet för att slutligen presentera elevernas svar i resultatavsnittet. Med tanke pÄ att informanterna utgjordes av en liten begrÀnsad grupp tillfrÄgade elever pÄ endast en specifik gymnasieskola, hade de tillfrÄgade eleverna sÄ olika inbördes bakgrund som möjligt.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sÄngÀmnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fÄtt lite trÀning i att bedöma sÄng och framförallt att bedöma för betygsÀttning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sÄnglÀrare gÄr tillvÀga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de pÄ bedömning i sÄngÀmnet? Finns det nÄgot som Àr problematiskt kring bedömning i sÄng? I den hÀr studien har fyra sÄnglÀrare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sÄngÀmnet.

Syfte med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ om ungdomar efter diskussioner kring politiska och samhĂ€lleliga frĂ„gor pĂ„verkar varandras Ă„sikter och blir mer lika. Studien baseras pĂ„ enkĂ€tsvar frĂ„n gymnasieelever som följts frĂ„n Ă„rskurs ett i gymnasiet till Ă„rskurs tvĂ„ frĂ„n tre skolor i Örebro. Totalt deltog 1688 elever i denna longitudinella studie. Multipel regressionsanalys visade att ungdomarna pĂ„verkar varandra men deras Ă„sikter blev inte mer lika varandra över tid och att det fanns en svag skillnad mellan könen. Diskussionen tar upp hur dessa resultat skiljer sig ifrĂ„n befintliga studier pĂ„ omrĂ„det och indikerar att "politik" Ă€r ett abstrakt Ă€mne som vid diskussion skiljer sig frĂ„n andra diskussionsĂ€mnen.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhÄllande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var sÀkra pÄ att Förintelsen av judarna hade Àgt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vÄr studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhÄller sig till hÀndelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som delades ut till 40st Ärskurs tre elever pÄ gymnasiet.

This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay..

Syftet med studien var att fÄ inblick i hur arbetet med rÀttvis bedömning och betygsÀttning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever frÄn fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den Äterkoppling de fÄr av lÀraren Àr bristfÀllig och otillrÀcklig.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur det pedagogiska arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska ser ut i den svenska förskolan och skolan. FrÄgor vi anvÀnt oss av i studien Àr hur barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska introduceras i förskolan och skolan och hur förskollÀrares och lÀrares pedagogiska arbete med sprÄkutveckling ser ut för denna kategori av barn. Eftersom vi gÄr mot ett mer mÄngkulturellt samhÀlle tycker vi detta Àr ett högst relevant Àmne att undersöka inför vÄra kommande yrkesliv dÀr vi med stor sannolikhet kommer möta barn och elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur arbetet med barn med annat modersmÄl Àn svenska bedrivs. Genom undersökningen vill vi fÄ mer kunskap om hur vi som verksamma lÀrare och förskollÀrare ska arbeta med dessa barn pÄ bÀsta sÀtt för att stödja deras sprÄkutveckling, pÄ vÄra framtida arbetsplatser. Tanken med att undersöka hur det pedagogiska arbetet, gÀllande barn med annat modersmÄl Àn svenskas, ser ut bÄde i förskolan och grundskolan Àr att fÄ en insikt i varandras arbete.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andrasprÄkselevers situation pÄ gymnasiet. De tre eleverna kommer frÄn Afghanistan, och deras hemsprÄk dari Àr en dialekt av persiskan. En frÄga var huruvida interferens frÄn hemsprÄket kunde mÀrkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra frÄga var pÄ vilken nivÄ elevernas lÀs- och begreppsförstÄelse lÄg, och en tredje gÀllde vilka uppfattningar de hade om att lÀra sig svenska och att studera pÄ gymnasiet. Slutligen söktes svar pÄ hur lÀrare kan stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och dÀrmed ocksÄ i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att fÄ veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jÀmförelser med persiskan.