Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

Med anledning av att allt fÀrre elever vÀljer sprÄk som tillval pÄ gymnasiet sÄ Àr syftet med detta examensarbete att ta reda pÄ vad som pÄverkar gymnasieelever att vÀlja, respektive vÀlja bort, sprÄk som tillval. Det jag frÀmst vill undersöka Àr ifall det finns skillnader i motivation, attityder och nöjdhet/missnöje med undervisningen mellan de som har valt sprÄk och de som har valt bort sprÄk som tillval. Vidare syftar undersökningen till att ta reda pÄ vilka förbÀttringar bÄde elever och lÀrare tycker vore nödvÀndiga. Metoden som anvÀndes var bÄde kvalitativ och kvantitativ i form av intervjuer och tvÄ olika enkÀter. Fyra elever och tvÄ lÀrare intervjuades och enkÀterna besvarades av 34 elever med sprÄk som tillval och av 40 elever med andra tillval.

Det övergripande syftet med studien var att kartlÀgga attityder och Äsikter kring anvÀndningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen pÄ gymnasiet. Studien bestod av tvÄ delstudier; en vars syfte var att redogöra för lÀrarnas Äsikter och attityder till undervisningssprÄket i engelskundervisningen, deras anvÀndning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade lÀroplanens direktiv om sprÄkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och Äsikter till bruket av undervisningssprÄket samt deras uppskattade anvÀndning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjÀlp av tvÄ enkÀtundersökningar som besvarades av 29 engelsklÀrare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lÀrarna och eleverna var positivt instÀllda till ett dominant mÄlsprÄksanvÀndande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang dÀr bÄda parterna ofta anvÀnde svenska.

The purpose of this study is to investigate and describe the variation in perceptions of demands and expectations of study performance among a group of students at an upper secondary school. The study is inspired by a phenomenographic approach in which variations in perceptions of a phenomenon are of importance. Twelve students at a science program participated and were interviewed in groups of four. The results show that among the students there are several different perceptions of the demands and expectations to perform they felt present in their lives. The most important result is that it is the students' own demands and expectations on their performance and study results that are seen as the most demanding..

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .

Den svenska skolan Àr idag resultatstyrd och det finns ett större krav jÀmfört med tidigare att nÄ mÄl och visa upp resultat. Uppföljning av mÄl- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning Àr dÀrmed ocksÄ nÄgot som fÄtt en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den hÀr studien var att undersöka gymnasielevers upplevda sjÀlvkÀnsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lÀrare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid SamhÀllsprogrammet och Ekonomiprogrammet pÄ en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i Äldrarna 16-19 Är.

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

The consumption of alcohol in Sweden has increased considerably within recent years. Among youths there has been a tendency towards drinking more frequently and increased volumes. Alcohol habits among students on the high schools auto mechanic line has been given a questionnaire to examine their experience of the immediate after effect of alcohol and how et effects their situation in school. It has been proven that participating students are drinking alcohol more frequently than the average among Swedish high school students and girls more often than boys. The general experiences of alcohol after effect are predominantly negative both physically and psychologically, but the students are not concerned of their alcohol habits having an effect on their school work..

Syfte med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vilka eventuella förestÀllningar elever som gÄtt ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa förestÀllningar Àr. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland gymnasieelever som gÄtt ut grundskolan vÄren 2006. Resultatet i vÄr studie visar att majoriteten av de tillfrÄgade eleverna lÀmnat svar som innehÄller vardagsförestÀllningar, sÄsom anpassning och behov. Denna insikt kommer vi att bÀra med oss i vÄr kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstÄ evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

HÄllbar utveckling Àr ett aktuellt Àmne som inte lÀngre kan förbises pga. diverse orsaker som tidsbrist, ekonomiska resurser och ren bekvÀmlighet, som kan utgör hinder för den enskilda konsumenten. Naturen, miljön och vÄr omvÀrld lÄter inte vÀnta pÄ sig. VÀrlden har förbrukat mycket av vÄra gemensamma resurser. HÄllbar utveckling borde kunna genomsyrar de flesta Àmnen i stort och smÄtt pÄ en tvÀrvetenskaplig nivÄ.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en enkÀtundersökning gjorts, dÀr 60 gymnasieelever fick ingÄ. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen anvÀnts. De centrala teorier som studien utgÄtt ifrÄn Àr dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats Àr att det frÀmst Àr en positiv bild av Zlatan som mÄlas upp, bÄde hos eleverna och i de valda artiklarna.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva högstadie- och gymnasieelever Àr i förhÄllande till vad de har möjlighet till att vara under skoltid. Erbjuds eleverna tillrÀckligt med fysisk aktivitet under skoldagen för att kunna uppnÄ rekommendationerna för fysisk aktivitet?Skiljer sig utbud, vanor och instÀllning mellan gymnasieelever och högstadieelever?Motiverar och informerar skolan eleverna kring fysisk aktivitet?  MetodStudien bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning i StockholmsomrÄdet pÄ tvÄ kommunala skolor, 80 högstadie- och 80 gymnasielever i Äldern mellan 13 och 16 Är deltog. Eleverna var slumpvist utvalda oberoende av kön. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvÀmlighetsurval, dÄ urvalet av skola styrdes av tillgÀnglighet och kontakter. Resultat Resultaten visade att de flesta högstadieeleverna transporterade sig vanligen via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan medan gymnasieeleverna vanligen transporterade sig via kollektivtrafik. Det visade sig vara en signifikant skillnad i fördelningen mellan hur mÄnga dagar eleverna oftast transporterade sig via egen fysisk aktivitet till eller frÄn skolan.

Denna uppsats undersöker elever och lÀrares syn pÄ elevinflytande i Historia A, och syftet Àr att se om det finns nÄgra skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkÀtundersökning delades ut bland gymnasieelever som lÀser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lÀrare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i mÄnga fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lÀrare Àr mer splittrade i frÄgan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.