The purpose of this study is to give a picture of the current status for the recruitment to forest machine operator educations in Sweden, how many the educators are and the outcome of this activity. The three at present different types of education are upper secondary school, polytechnic school and vocational school. The method used for the survey is telephone interviews, pre-broadcast issues were discussed and the responses were recorded. The results are then compiled and presented in linear form. The conclusions one can draw is that education is desirable and important. To get young people interested in forest machine operator education it is very important that the forest industry continues to develop attractive employment..

Resultatet av denna undersökning visar att de egenskaper som både lärare och näringsliv förväntar sig av en elev som går ut från byggprogrammet ska besitta, är främst socialt betingade. Begrepp som socialkompetens, tidspassning och ansvarstagande är ofta förekommande svar från informanterna. Vi har även undersökt betygens betydelse vid en anställning inom byggbranschen där de visar sig ha en väldigt liten betydelse. Det verkar råda en samsyn mellan yrkeslärare och näringsliv på många punkter som skiljer sig från styrdokumentens direktiv..

En upplevelse av, elevers negativa attityd till arbete med konkreta praktiska läromedel, samt ett behov av kunskap om konkreta praktiska läromedel, var grunden till denna studie. Syftet med studien blev att undersöka hur konkreta praktiska läromedel kan utformas för att skapa intresse. Undersökningen genomfördes med litteraturstudier av teorier och forskning, samt en aktionsforskningsstudie på en gymnasial fordonsutbildning. Resultaten visade att konkreta läromedel bör utformas så att det förhindrar enformig imitation och förenar teori och praktikkunskaperna. Resultaten visade också att det sociala samspelet var avgörande för ett lyckat arbete med konkreta praktiska läromedel..

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att presentera en fördjupad kunskap om de skriftliga omdömenas innehåll utifrån ett motivationsperspektiv. Studiens frågeställningar är hur väl skriftliga omdömena är konkretiserade utifrån kunskapskraven, hur förhåller sig skriftliga omdömen utifrån individens grundläggande psykologiska behov, samt finns det en eventuell möjlighet att utifrån individens grundläggande psykologiska behov utveckla skriftliga omdömen till det bättre? Studien tar även upp hur målstyrda skriftliga omdömena är, samt dess påverkan på elevens motivation enligt tidigare forskning och teoretisk förklaringar/modeller.MetodStudiens val av metod är en kvalitativ textanalys. Utgångspunkten i metoden är den ideationella strukturen, som eftersträvar att med hjälp av mikropropositioner framställa textens uppmaningar och budskap. En kommunal gymnasieskola, en gymnasial friskola samt en koncern som driver tre skolor (en gymnasial skola samt två grundskolor) har delgivit sina skriftliga omdömen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur dator/Internet enligt fyra lärare kan fungera som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen gällande gymnasieskolans yrkesämnen.Tidigare forskning visar att datoranvändning fyller en viktig funktion i kunskap och lärande och att dator/Internet som verktyg i undervisning är ett sätt att förbereda elever inför deras framtida yrke.Dator/Internet ersätter inte den traditionella hantverksundervisningen med att praktiskt överföra handlaget. Däremot kan dator/Internet vara nödvändigt i vissa moment i undervisning för att uppnå den moderna tidens krav.Nyckelord: Data/Internet, IKT, IKT som verktyg i undervisning, IKT utveckling, datakunskap.

Driving instructors education are since 2009 a comprehensive Yrkeshögskoleutbildning for three semesters of full-time study. This paper aims to shed light on what must and what can be included in a good Driving instructor education and proving a proposal for how this might look like. The goal is to create a new didactic approach to education. The result Is a ?ball didactic? approach to education.

Arbetet behandlar representationen av genus i läroböcker i spanska avsedda för gymnasienivå. Syftet med följande arbete är att dokumentera och analysera hur dessa läroböcker i spanska på gymnasial nivå representerar genusbegreppet, om läroböcker i spanska tar hänsyn till genusfrågor i förhållande till styrdokumentens utgångspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker även hur lärare förhåller sig till lärobokstexter. Arbetets undersökning baseras på textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att män betraktas som viktigare och har högre status än kvinnor i de analyserade texterna.

Denna C-uppsats handlar om ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasieämnet svenska som andraspråk skiljer sig från gymnasieämnet svenska och varför ämnet ofta betraktas som ett stödämne till ämnet svenska. Jag har också velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andraspråk blev ett ämne i den svenska gymnasieskolan. Frågeställningarna har varit: Vad skiljer ämnet svenska som andraspråk från ämnet svenska? Kan svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne till ämnet svenska? Varför infördes ämnet svenska som andraspråk som gymnasieämne? Jag har kommit fram till att gymnasieämnet svenska som andraspråk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Denna studie handlar om hur lärare uppfattar läxor och dess betydelse för lärande. Studien, som är en kvalitativ undersökning, är baserad på nio lärare som undervisar på gymnasiet i skilda ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Det pågår en debatt i skolvärlden idag ifall läxor är nödvändiga eller inte. Eftersom debatten främst riktar sig till grundskolan valde vi att lyfta den till gymnasial nivå. Vi har med hjälp av litteratur och lärares medverkan i intervjuer kommit fram till olika orsaker till varför lärare ger läxor.

Syftet är att ur ett genusperspektiv undersöka skillnaden mellan traditionellt manliga och kvinnliga yrkesutbildningar på gymnasienivå. Skillnaden undersöks genom att se hur könsfördelning och kostnadsnivå på nationella gymnasieprogram inom två kommunala gymnasieenheter ser ut. Genom att använda statistiska uppgifter visas hur olika utbildningsvägar kvinnor och män väljer, speciellt på gymnasiets yrkesförberedande program. Kostnadsfördelningen mellan gymnasieprogram i de två undersökta kommunerna visar en tydlig bild av att mansdominerade yrkesutbildningar kostar mer än vad kvinnodominerade yrkesutbildningar gör. Detta förhållande återspeglar sig också i de löneskillnader som återfinns för män och kvinnor i arbetslivet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

En undersökning av hur elever upplevelser sig delaktiga i bedömningsarbetet i sex niondeklasser fördelade på tre skolor. Syftet med arbetet var att undersöka hur eleverna upplever sig delaktiga i bedömningsarbetet i ämnena geografi och kemi. Vårt mål har varit att ta reda på: ? I vilken utsträckning upplever sig eleverna delaktiga i bedömningsarbetet? ? På vilka sätt upplever eleverna att de är delaktiga i bedömningsarbetet? ? Hur skiljer sig elevernas upplevelser av delaktighet i bedömningsarbetet åt mellan ämnena? Metod har varit den enkät som vi formade efter våra frågeställningar. Resultaten visar att eleverna genomgående upplever låg delaktighet.

SyfteStudien syftar till att undersöka vilken roll kulturarvet spelar samt dess betydelse för identitetsskapande i gymnasial historieundervisningen. För att nå undersökningens syfte kommer historielärarnas perspektiv på temat samt deras erfarenhet i arbetet med kulturarv att analyseras. Undersökningen är avgränsad till gymnasieskolor i Västsverige, huvudsakligen i Kungsbackas och Göteborgs kommuner. Ytterligare ett syfte med uppsatsen är att föreslå möjliga aktiviteter och genomförbara projekt för att belysa kulturarvet i gymnasieskolan.TeoriI uppsatsen betraktas skolan och det pedagogiska perspektivet samt lärandet och bildning utifrån en sociokulturell synvinkel. Enligt det sociokulturella perspektivet har interaktionen med den närliggande miljön en fundamental roll i människors utveckling och identitetsskapande.

Detta är en uppsats baserad på en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan några grupper på en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero på vilka sociala roller informanterna får/tar och för att processen ska vara gynnsam är det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som får vilken roll har många komponenter, men makt spelar stor roll för vem som är dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan växla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvändigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..