2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny läroplan för gymnasieskolan, Gy11. Målet med den nya läroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare än tidigare läroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lärarna, i Idrott och hälsa, som var med och utformande ämnesplanen i Idrott och hälsa, tolkar ämnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlägger vad som tidigare har upplevts som ämnets syfte och olika påverkansfaktorer av innehållet i ämnet.

Uppsatsen behandlar ett ämne som alltid är aktuellt i skolvärlden, nämligen hur bedömning av elever ska gå till och hur läraren ska få dem att utvecklas. Istället för att beskriva en idag, år 2013, aktuell undervisningsmetod, bedömning för lärande/formativ bedömning, behandlar föreliggande uppsats denna ?metod? som ett diskursivt konstruerat fenomen. Genom att ta utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys behandlar föreliggande uppsats fenomenet på tre nivåer, i text, diskursiv praktik och social praktik. Utgångsläget, enligt denna metod, och teori, är att det ständigt pågår en förändringsprocess i alla sociala sammanhang som påverkas av det språkbruk som används just där och då.

This study deals with the new curriculum Gy11 in Swedish and Swedish as a second language, the first course at ?Swedish Gymnasium?. The subject is the status and aims of teaching literature and its contents. Eva Hultin?s thesis (2006) Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning.

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad Gy11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär.

I denna studie undersöks huruvida sångundervisningen, både enskild och gemensam, används i gymnasieskolan idag. Vi vill även utforska hur sångundervisningen förändrats i och med införandet av den nya läroplanen Gy11. Vi ser det som viktigt att vi som snart utexaminerade sångpedagoger har insikt i hur undervisningen bedrivs i skolan idag, samt att vi är uppdaterade kring den nya betygsskalan och texten i Gy11.Vi har gjort åtta kvalitativa intervjuer med både lärare och elever på tre olika gymnasieskolor. Lärarna har svarat att den nya läroplanen har underlättat sångundervisningen på olika sätt, bland annat genom att förtydliga och konkretisera målen för de olika momenten som ingår i ämnet sång för gymnasieskolan. De beskriver även för- och nackdelar med att undervisa i sång både enskilt och gemensamt.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och biståndshandläggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nämns ingenting om hur arbetsbelastningen är bland socialarbetare och biståndshandläggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur biståndshandläggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgår från fem kvalitativa intervjuer där biståndshandläggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning är i fokus.

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really i´snt equality.

Uppsatsen handlar om de nya kursplanerna för naturkunskap på gymnasiet (gymnasieskolan 2011). Syftet med studien var att ta reda på hur lärare talar om de nya kursplanerna och hur lärarna konstruerar kursen, eleverna och sig själva när de får tala om kursplanen.Fokus i kursplanen har lagts på ämnets syfte som är övergripande för hela naturkunskapen och på kursen naturkunskap 1a1 vad gäller centralt innehåll och kunskapskrav.Den tidigare forskning studien knyter an till rör läroplansteori och ?det professionella objektet?. Läroplansteorin sammanfattas i de delar som är relevanta för studien och dessa är: läroplansformulering och makt, läroplanskoder, transformering av läroplanen och läroplanens fem ansiktenArbetet var en socialkonstruktionistisk studie med ett diskursanalytiskt angreppssätt. Metoden för datainsamling har varit kvalitativ och har rent praktiskt genomförts via två gruppintervjuer av lärare.Resultatet av undersökningen visade att lärarna konstruerade sig själva som de som ska ?ge? undervisning och eleverna blir således ?mottagare?.

New national curriculums are issued in order to change the present state of the educational system in a nation. In 2011 the old curriculum, the Läroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) was replaced by the Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (Gy11). As future teachers we are interested in how a new curriculum affects the work of teachers concerning planning, teaching and examination from the teacher?s point of view.We conducted interviews with five teachers working at upper secondary schools (16-19 year olds) in Kalmar county. Our theoretical framework is based on curriculum theory and concepts of Leonard Bernstein: framing and classification.

I dagens skolpolitik är det, och har det varit, debatt kring musikämnet. I den nya läroplanen för gymnasieskolan, Gy11, har nämligen den estetiska verksamheten tagits bort som obligatoriskt ämne. Detta har således vart debatterat bland såväl lärare som politiker. För en blivande musiklärare väcker detta tankar och funderingar kring musikämnets utveckling. Kanske kan detta även komma till att bli en konsekvens i grundskolan? Syftet med denna uppsats var att kartlägga musikundervisningen utifrån ett historiskt perspektiv med hjälp av de olika kursplanerna i musik.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket.

I Gy11 finns en stark betoning på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. ?entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsystemet står det i förordet till Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet publicerad av Regeringskansliet 2009. Det nya styrdokumentet trädde i kraft hösten 2011 och med anledning av det är det intressant att undersöka hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande realiseras i Gy11.Syfte: Arbetet syftar till att belysa rektorers och lärares förståelse för regeringens riktlinjer om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur de omsätter sin förståelse i praktiken.Teori: Det teoretiska ställningstagandet består av tre utgångspunkter. Den första är Sandberg och Targamma (1998) vilka förordar förståelsebaserad kompetensförnyelse.