Katarina Glantz: Opera och homoerotiskt lyssnande - en jämförande studie om homosexuella kvinnors och mäns relation till opera. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, 60 p, 2003.Idag får vi en relativt splittrad bild av vad ett homosexuellt förhållande till opera innebär. En övervägande del av samtida texter behandlar ämnet ur ett manligt perspektiv, men det finns även lesbiska kvinnor som beskriver sina relationer till opera. Syftet med uppsatsen är att visa på likheter och olikheter över könsgränserna, genom att jämföra texter som speglar ett kvinnligt respektive ett manligt homosexuellt förhållande till opera.I studien kan läsaren bl a se hur operaintresset utmynnat i divakult och skivsamlande för operabögar, men även hur lesbiska kvinnor faller för operadivor. Operaprimadonnor kan vara speglingsobjekt för både homosexuella kvinnor och män, men det finns en skillnad i vilka röstfack som föredras.

Opera house, Stockholm, Galärvarvet, KTH, School project, Christian J.EKandidat projek: operaprogram med två operasalonger och en blackbox. .

Förslag till nytt operahus i Stockholm..

En operabyggnad med tre scener som genom olika nivåer sammanbinder Stadsgårdskajen med Folkungagatan..

operahus vid stadsgårdskajen.

[inget abstract finns].

Förslag på operahus vid Galärvarvet. .

Opera på Årstafältet..

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner..

Operahus, stadsgårdskajen.

Nytt operahus på Frihamnspiren blir en ny attraktionspunkt för den framtida stadsdelen. Byggnaden skapar ett eget skärgårdslandskap längst ut på piren och möjliggör för kollektiv båttrafik, gästhamn samt en ny park. Den arkitektoniska idén baseras på den dominanta gatan som ger piren en tydlig riktning och drar människor till platsen. Genom att att låta stråket förlängas genom byggnaden och avslutas i en stor foajé, skapas ett naturligt flöde genom byggnadens offentliga del. Foajén erbjuder bland annat en fantastisk utsikt mot havet..

Opera är främst en webbläsare, men innehåller även klienter för bl.a. mail och chat. Innan den här rapporten skrevs saknades dock en klient för instant messaging-protokollet Jabber. Denna rapport beskriver arbetsgången och resultatet av utvecklandet av en Jabberklient till Opera.Eftersom det inte fanns nog med tid att utveckla en fullfjädrad Jabberklient beslutades det att målet skulle vara ett s.k. ?proof of concept?.

Problem The culture sector is characterized by qualitative goals which raise questions such as how do you measure culture and what is ?good? culture? Both the goals and the measurements tend to result in subjective judgments, which according to the theory make result control inefficient. Yet, result control is frequently used in the culture sector; which leads up to our research question: What characterizes the problems of result control in the culture sector?Purpose The aim of this study is to make a survey of how the Gothenburg Opera works with result control and follow-up. By defining how it tackles the different problems, which could arise with result control in a non-profit organisation, we aim to map how the problems regarding result control are characterized in the Gothenburg Opera.

Projekt av ett förslag på Operahus vid Stadsgårdskajen i Stockholm med nischning mot ljus- och videoinstallationer. Den publika ytan framför byggnaden integreras med de administrativa aktiviteterna i Operahuset i ett programmerbart landskap..

La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.