Sveriges avloppsledningsnät förnyas och utvidgas kontinuerligt. Idag finns ett flertal datorprogram för hydraulisk modellering av flöden och uppdämningsnivåer i spill- och dagvattennät. Modellerna kan även användas som planeringsverktyg för att bedöma effekter av planerade åtgärder samt för uppföljning av utförda åtgärder. Vid uppbyggnaden av en modell krävs beräkningsresultat från en hydrologisk avrinningsmodell som indata. Det största arbetet vid modelluppbyggandet ligger just i beskrivningen av hydrologin.

Detta examensarbete är uppbyggt på ett försök som är gjort på Gretelund och går ut på att se om man kan tjäna pengar på att inte stenstränglägga till stärkelsepotatis. I försöket jämfördes två olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stensträngläggning och kultivering innan sättning. Vi tittade även på lite andra parametrar så som markpackning, spill, upptagningshastighet, stärkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan påverka ekonomin i stärkelsepotatisodling. Dessutom har vi gått igenom en del gamla försök som är gjorda inom liknande område, där man har studerat stensträngläggning. Många av försöken är gamla, men principen är den samma som idag. Det man har försökt i många av försöken är att kombinera olika maskiner för att hålla nere maskinkostnaderna.

Flextronics Design i Linköping tillverkar prototypskretskort till telekomindus-trin. Examensarbetet tog de fram eftersom de upplever att de har problem medolika områden inom den funktion där själva tillverkningen sker, SMA (SurfaceMount Assembly). De var inte säkra på exakt vilka problemen var men de vis-ste att de rör rutiner, kommunikation, samt materialtillförsel. Genom att i ettexamensarbete definiera och lyfta fram problemen samt ta fram åtgärdsförslag,hoppades företaget att vissa av problem skulle kunna uppmärksammas ochlösas och på det sättet skulle kvaliteten i processerna öka. Genom att förbättravissa områden hoppades de även kunna bli effektivare i sitt arbetssätt vilketi sin tur skulle kunna frigöra värdefull kapacitet, något som är mycket viktigtför Flextronics i Linköping, eftersom de har hög beläggning.Syftet med examensarbetet var att genom en kartläggning tydligt definieraproblemen och ta fram förbättringsområden.

Bakgrund och syfte: Under andra halvan av 1900-talet har ekonomistyrningen genomgått en rad förändringar och utveckling. Från att under första halvan fokuserat på kostnadskontroll och nogsamt budgetarbete gick man senare över i strikt planering av resursanskaffning vilket i förlängning kom att handla om att reducera olika former av spill i alla moment, såväl abstrakta som konkreta. Under 1990-talet var värdeskapandet det som stod i centrum, dock med kostnaderna i fokus, vilket bara förklarar ena delen av värdeskapandet. 2005 fick begreppet intäktsdrivare en ny innebörd då en studie av Shields och Shields lade fram en modell som sökte förklara vad som driver intäkter och dess egenskaper, vilket ger en mer komplett bild av värdeskapande då man nu även tar den andra delen i beaktande. Föreliggande uppsats syftar till att stärka (eller försvaga) denna modell genom att undersöka hur Gekås i Ullared som stort och framgångsrikt företag arbetar med utvalda intäktsdrivare.

Bakgrund och problem: Hotellbranschen kännetecknas av en fokus mot intäktsmaximering dåman oftast har stora fasta kostnader. Det är viktigt att generera höga intäkter men minst likaviktigt att titta på lönsamheten för olika gästsegment och relationen mellan de aktiviteter somutförs, det kundvärde som skapas och kundernas betalningsvillighet. Det finns modeller somsammankopplar företags kostnader med det kundvärde som genereras. Dessa utgår dock frånföretagsinterna uppfattningar om kundvärde vilket riskerar att leda till felaktigaresursallokeringsbeslut. Dessutom har dessa modeller ingen koppling till de intäkter somgenereras och kundernas relativa värdering av olika aspekter av produkterbjudandet.

Byggsektorn befinner sig i ständig utveckling där nya produktionslösningar och konstruktioner tas fram för att öka effektiviteten och minimera kostnaderna. Syftet med denna rapport är att utvärdera två relativt nya produktionssystem: rullarmering och den mer beprövade självkompakterande betongen. Data har samlats in för att analysera enhetstider, kostnadseffekter, kvalitet, hanterbarhet och arbetsmiljö för de nya metoderna. Lean Production är resurssnål eller mager produktion översatt till svenska och är en ide för utformning av produktionsprocessen som ett flöde utan spill. Grundtanken i Lean Production är att få rätt saker, till rätt plats, vid rätt tidpunkt, i rätt kvantitet med minimalt slöseri samtidigt som produktionen är öppen för förändringar.

Syftet med detta examensarbete är att ge en rekommendation för hur isfrihållningen på Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom området. Mycket energi går åt till isfrihållningen av utskovsluckor varje år och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram på hur isfrihållningen skulle kunna förbättras metodmässigt och energioptimeras. Rapporten behandlar även de olika isfrihållningsmetoderna som finns samt isens påverkan på en utskovslucka. Vatten skall av säkerhetsskäl alltid kunna avbördas från ett magasin vilket ställer stora krav på utskovsluckornas manövrerbarhet, även vintertid.

Avfallsminimering innebär att man genom olika typer av åtgärder minskar mängden avfalloch halten av farliga ämnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla är sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömålsarbetet har mål satts upp för att minska eller åtminstone inte öka avfallsmängderna.EU: s strategi för hållbar utveckling har målet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillväxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mängder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvändning av resurser och en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.   För att åstadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.