As part of an Agile developing team I have in my role as interaction designer also tried to evaluate the ?iPhone Human Interface Guidelines?. With action research I have taken actions to change the workflow and to see what there can be done to make the guidelines more motivating to use. Action 1 tried to make the iPhone components more available and it suceeded, action 2 tried to make the guideline more available in whole and did not work as it was designed to do. The guidelines did not work as a source of inspiriation and I and my fellow designer distanciated us from it.

Aim: The aim was to investigate the ambulance nurses experiences during a specific ambulance missions that led to usage of LUCAS ?.Method: Participating ambulance nurses were randomly assigned from a total sample group of 12 women and 39 men. Five women and five men participated. Qualitative interviews were conducted, where the Critical Incident Technique approach was used. Collected interviews were valued using qualitative content analysis.Result: Interview texts were divided into three domains, 10 subcategories could be identified which were sorted into three categories.

Cross infection is a global health problem. The cost for cross infection increases every year. Florence Nightingale focused her attention on preventing cross infections by using good hygiene and as a nurse that is one of your more important tasks. Nurses have guidelines for how hygiene should be implemented in practice. The aim of this study is to investigate factors that influence nurses´ compliance to guidelines regarding hygiene.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor på akutmottagning råder delade meningar om närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning. Detta kan bero på om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera år finns internationella riktlinjer skrivna som förespråkar närståendes närvaro, dessa används generellt inte i någon större utsträckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

För att patienten ska ha optimal chans till överlevnad är det av största vikt att rekommendationer i samtliga delar av kedjan som räddar liv följs. Sjuksköterskan är oftast bland de första på plats vid ett hjärtstopp på en vårdenhet, vilket gör det intressant att belysa vilka faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer i behandlingen av hjärtstopp på sjukhus som påverkar överlevnaden. Genom en sammanställning och analys av vetenskapligt värderad litteratur utfördes en systematisk litteraturstudie i ämnet. Resultatet visade att en väl fungerande organisation, utbildning, monitorering och följsamhet till riktlinjer var framgångsfaktorer i behandling av hjärtstopp.

Hjärtlungräddning (HLR) är en direkt livsavgörande kunskap och förväntningar på att sådan kunskap finns bland sjukhuspersonal är trolig. Syftet med studien var att kartlägga utbildning i och attityder till undervisning i HLR bland all personal som arbetar på ett mindre sjukhus i södra Sverige. En enkät bestående av fjorton frågor besvarades av 151 personer via sjukhusets intranät. Majoriteten av svaren kom från sjuksköterskor och undersköterskor, övriga yrkeskategorier fanns också representerade fast i mindre omfattning. Majoriteten var nöjd med nuvarande HLR utbildning och de flesta önskade regelbunden utbildning.

Syftet med studien var att utifrån ambulanssjuksköterskors berättelser redogöra för upplevelsen av arbetet med HLR vid ett pre-hospitalt omhändertagande och hur fysiska och psykosociala omständigheter kan påverka deras arbetsmiljö samt att undersöka om det automatiska HLR-systemet LUCAS har påverkat arbetssituationen. En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design har genomförts.Undersökningsgruppen bestod av sex ambulanssjuksköterskor på en ambulansstation i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerade frågor och insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen framkom tre kategorier samt temat ?Att känna stöd på arbetsplatsen trots brister i arbetsmiljön?.

Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskapsläge samt utbildningsfrekvens i hjärtlungräddning på ett länssjukhus i Mellansverige, samt beskriva följsamheten till att registrera behandlade hjärtstopp till det svenska hjärt-lungräddningsregistret.Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats bestående av 177 respondenter samt även som en retrospektiv observationsstudie.Huvudresultat: Enskilda personer svarade rätt på alla kunskapsfrågorna men som grupp fanns det brister i kunskapen i hjärtlungräddning. Då man jämförde vårdpersonalens kunskap påvisades att i fyra av sju kunskapsfrågor fanns en signifikant skillnad i kunskap mellan den vårdpersonal som har mer regelbunden utbildning, än den som har mindre. De som hade mer regelbunden utbildning hade flera rätt. En signifikant skillnad påvisades även beroende på när man hade haft sin senaste HLR-utbildning, där de som haft sin utbildning nyligen hade flera rätt. Följsamheten hos vårdpersonalen till att registrera patienter som behandlats för hjärtstopp på sjukhus till det svenska hjärt-lungräddningsregistret, kan sammanfattas med att det brister i rapporteringen.Konklusion: Det är viktigt att skapa förutsättningar för frekventa utbildningar till vårdpersonal för att öka kunskap och beredskap i hjärt- och lungräddning, vilket även kan ses som ett kvalitetssäkringsarbete.

Aim: The aim was to describe adult patients quality of life after cardiac arrest and resuscitation with CPR. Method: A literature overview based on eight scientific articles and one master thesis. Results: The result is presented in three categories, physical, psychological and social quality of life. Sleeping disorders, fatigue and low energy level affected the physical quality of life in a negative way. The psychological quality of life was often impaired the first time after the cardiac arrest, to be improved over time.

Vårterminen 2006.

The Purpose of the study was to highlight the primary care managers' perception of the barriers and opportunities in the implementation of the national guidelines for harmful drinking and alcohol abuse in KalmarCounty. The data was collected by questionnaires which were directed to all primary care managers in the county. The response rate was low, 40%. The data collection was complemented at a later stage with a non-response analysis. To analyze the results implementation theory with following terms were used: wants to, understand and know.

Today's planning strategy, densification of cities, makes it difficult for municipal authorities to find spaces to build preschools and daycare centers on. The Planning and Building Act , Chapter 8, § 9 states that " if the site should be developed with buildings that contain one or more dwellings or premises for after-school , preschool, school or other activities, it should be on the property or near it, enough free space which is suitable for play and being outdoors. " Each municipality has to define the expression enough free space and a number of municipalities have established guidelines for preschool and daycare centers concerning dimensions. The guidelines measure the number of square meters of free space per child with the aim of contributing to a qualitative environment. But the size is just one quality and the issue is how other non-quantifiable qualities are taken into account in the planning process. The paper compares three municipalities, Gothenburg, Malmö and Lund.

The aim of this study was to examine care managers and how they understand and use their discretion. We used a qualitative method and the data was gathered by semi-structured interviews. We interviewed eight care managers in four different municipalities in southern Sweden. The theoretical approach we used was Michael Lipsky?s theory about street-level bureaucracy.

The aim of this thesis was twofold, on the one hand to compile a set of usability and accessibility guidelines in order to establish the characteristics of a user friendly website, and on the other to test these guidelines on eight library webcourses with user education to see how well they adhered to the guidelines. The methods used were literature survey and source studies. The guidelines found in the literature survey were divided into four different categories: document properties, structure and navigability, visual characteristics and accessibility. In order to establish the adequacy of the guidelines, I examined reference sources, mostly on the web. To a certain extent this examination has been based on HCI Human-Computer interaction theories.

The aim of this paper is to see if Sweden has implemented the recommendations and taken notice of the guidelines for employment that the Commission and Council set up every year and from this see the role of the Commission and Council for the national employment politics. The years that I focused on in the paper are year 2000- 2004. The method that is used is a case study research that is exploratory and explanatory. The theoretical starting points are theories about delegation, cooperation and a variation of control and autonomy. This is recognized in the Principal- Agent theory and the Principal- Supervisor-Agent model.